Vi hade ett programstyrelsemöte i Stockholm den 21 november vilket var väldigt lärorikt. Då jag fortfarande är rätt ny i styrelsen lär jag mig mycket om hur Produktionslyftet fungerar i ramverket runt alla satsningar som görs för att utveckla svensk industri. Hur kan dessa samarbeten utvecklas för att göra ännu bättre nytta för företagen, hur kan vi tydliggöra de möjligheter som finns? Det pågår så många olika satsningar, program och projekt att dra nytta av och jag ser fram emot fler diskussioner kring detta och hur vi kan utveckla Produktionslyftets metodik i samråd med andra.

Inom Glasgruppen så går vi under våren in i slutfasen av vårt arbete med Produktionslyftet. Efter vår satsning under 18 månader ska vi nu flyga själva och jag måste säga att arbetet har gått över förväntan. Slutfasen omfattar ledarskap enligt Lean och den workshoppen kommer vi att hålla tillsammans med alla tre företagen i gruppen. Jag kommer själv att vara med vilket är något jag verkligen ser fram emot.

I workshoppen kommer även gruppens tredje, lite mindre företag att delta trots att de inte medverkat i Produktionslyftet. De har kämpat på med sina utmaningar och även om de behövt en del pausande är de nu på banan. Som ett mindre men snabbfotat företag och med stöd av erfarenheterna från de andra företagens med- och motgångar har de alla förutsättningar för ett lyckat avslut på sin egen resa.

Något Luciatåg har det inte hunnit bli än, men vi hade en gemensam jullunch i Örebro i veckan. Det var lika trevligt som alltid, vi är så glada för vårt underbara Lean-gäng! Med det vill jag önska er alla en fin Lucia och en riktigt God Jul!

I Norge följer vi noga vad som sker i andra länder, kanske främst i Tyskland, Sverige och Storbritannien, kring hur vi inte bara kan stärka kompetensutvecklingen utan också öka takten. Det gäller hos både stora som mindre och medelstora företag. I samband med Norges reindustrialisering ökar också komplexiteten vilket kräver nya sätt att ta till sig kunskap. Vi tror att detta måste leda till en tätare koppling mellan industri, utbildningsväsendet och forskningsinstitut. Vi måste bygga nätverk för att hitta lösningar inom landet för att fortsatt vara attraktiva på utländska marknader.

I en total satsning på 50 miljoner norska kronor har SINTEF Raufoss tilldelats medel för att etablera ett Norsk katapultcenter. Norsk katapult är ett nytt instrument där vi ska utveckla teknologicenter – motsvarande testbäddar i Sverige – och bygga minifabriker för att utveckla och testa ny produktionsteknologi. Det rör sig inte om laboratorier som på universiteten, utan riktiga produktionsanläggningar med både fysisk produktion och digital tvilling. Här kan nya ”enabling technologies” testas som kopplar till digitalisering, automation, additiv tillverkning och andra produktionsprocesser.

Också de nya arbetssätt som kommer att krävas kan testas, utvärderas och utvecklas. Vi utbildar även de människor som krävs för de nya arbetsformerna, där Lean kommer att vara ett grundläggande element. Det är avgörande att vi lär oss att ta emot ny teknologi på rätt sätt och där är förändringsförmåga och förändringsvilja avgörande. Precis som inom Produktionslyftet gäller det på individnivå liksom för hela organisationen som organism. Vi lär av vad ni gör i Sverige, anpassar det till våra förhållanden, för att med stärkt förändringskraft också stärka norsk industris konkurrenskraft.

Den 22 november genomförde vi ett rktigt lyckat seminarium här i Eskilstuna. Det var 11 deltagande företag varav 8 inom målgruppen industriföretag som potentiella partner till Produktionslyftet. Seminariet arrangerades på Volvo Construction Equipment där vi hälsades välkomna av teknikchefen Henrik Sohlén och inledde med lunch. Förutom mat fick vi oss till livs en intressant presentation av företaget kring hur de arbetar, framtiden och möjligheter med ny teknik och omvärldsutblick. En perfekt inledning till eftermiddagens övningar.

Efter lunchinformationen var det dags för en spännande fabriksvisning, där vi placerades i vagnar på ett tåg för en 40 minuter lång rundvisning. Imponerande! Efter rundturen samlades vi för fika där Produktionlyftets programchef berättade om programmet som en möjlig fortsättning i företagens arbete; samtliga närvarande företag har medverkat i antingen MITC Light, Tillväxtmotorn eller dess spinoff Tillväxtmotorn Projektledning. De är således redan ”mogna” för att arbeta vidare i nätverk för att ta ytterligare steg.

Dagen rundades av med en workshop kring företagens utmaningar, där deltagarna delades upp i grupper för bordssamtal där en representant från Produktionslyftet fanns på plats vid varje bord för att fånga upp frågeställningarna. Vi noterade ett stort fokus på Lean, ordning och reda och stabilare processer, men också förvånande nog ett stort intresse för digitaliseringsfrågor. Detta trots att vi inte betonat digitaliserin inför arrangemanget, så det märks att de har insikten om att det är något som företagen måste ta tag i.

Speciellt intressant vid mitt bord var insikten om kopplingen mellan Lean, Produktionslyftets arbete och digitalisering. Hur kan medarbetarnas engagemang stärkas, hur ska de få alla med sig, hur byggs en förändringsvilja upp? När de i digitaliseringens företecken investerar i nya maskiner och ny teknik så kan det – om inte alla redan från start drar åt samma håll – skapa mer irritation och problem än vinster, speciellt om det inte rör sig om en helt genomtänkt strategisk satsning. Det finns en tydlig frustration i digitaliseringen som kan skapa klyftor, där Produktionslyftet kan utgöra ett viktigt, inledande instrument för att stötta processen. Det gäller bara att ta det i rätt ordning.

Vi är halvvägs igenom kurserna i Lean produktion och Lean ledarskap i Södertälje. Vad gäller Lean ledarskap så genomförde vi ett uppskattat studiebesök hos AstraZeneca härom sistens, där deltagarna blev väldigt inspirerade av hur företaget arbetar med sina ledarskapsprinciper – en verklig framgångsfaktor! Visst går det att komma en bit på vägen med metoder och verktyg ur Lean-lådan, men för att få verklig utväxling krävs det en ledarskapslinje. Hos AstraZeneca har de satt sina egna ledarskapsprinciper, riktlinjer för hur cheferna ska agera och spendera sin tid. De har till och med upplagda ”slingor” som cheferna följer flera gånger i veckan för att lyfta det närvarande ledarskapet.

Christina Sanders på AstraZeneca gick kursen Lean ledarskap ifjol och det var hon som ordnade med besöket på AstraZeneca PET Packaging. De vann ledarskapspriset förra året, ett pris som Lean Forum delar ut med jämna mellanrum i samband med Svenska Leanpriset till företag eller organisationer där ledarskapet stuckit ut lite extra. De fick priset för att de arbetat länge med Lean men att de tagit ett omtag och verkligen satsat på beteendeförändring i organisationen med ordentlig uppföljning. Deras nya arbetssätt har gett tydliga resultat, där bland andra just packningen kraftigt ökat sin effektivitet.

I Lean ledarskapskursen deltar även Produktionslyftets huvudcoach Richard Berglund som en av föreläsarna, en mycket uppskattad lärare. Föreläsningen utgår från hans bok ”Det värdefulla engagemanget” – ett alldeles gratis julklappstips! – som i sin tur baseras på hans avhandling och den tiostegsmetod han tagit fram för att skapa ökat engagemang och delaktighet. Med tanke på bredden hos de deltagande företagen, både vad gäller verksamhet och Lean-mognadsgrad med exempelvis Produktionslyftsföretagen Åkers Sweden och Saltå Kvarn, är det extra kul att just detta pass är så uppskattat. Som vi sagt tidigare, inom Lean är det alltid mer som förenar än som skiljer företagen åt!

Jag är nyligen hemkommen från en resa till Japan där jag varit på Lean-träning hos Toyota. Det är lätt att imponeras av det de gör och hur de leder sin verksamhet. Bland annat fick vi se hur de delegerar ansvar för förbättringsarbete och hur de verkligen tar tillvara på medarbetarnas fulla potential. Det var även spännande att se hur de arbetar med problemlösning, där de snabbt tar sig ner till grundorsaken och sen lika snabbt genomför en förändring så att problemet inte ska uppstå igen.

Här kan jag se en skillnad jämfört med hur vi jobbar; vi kan också relativt snabbt ta oss ner till grundorsaken men vi genomför inte alltid den förändring som krävs. Kanske är det så att vi försöker styra mer än att släppa loss kraften hos medarbetarna? Jag kan se den senare effekten i förbättringsarbetet; där rör det sig inte om några komplicerade processer utan om ett nära samarbete mellan gruppen och deras närmaste chef. Det borde gälla samma sak vid problemlösning, på plats där problemet uppstått. I ett exempel där en lina stannat hos Toyota hade de inom några minuter inte bara hittat grundorsaken, de hade också uppdaterat sin plan för förebyggande underhåll så att det aldrig skulle uppstå igen.

Vid senaste mötet med Produktionslyftets styrelse diskuterade vi kring detta och hur vi kan komma framåt, hur förbättringsarbetet ska bli en del av vardagen i våra svenska företag. Vi diskuterade även alla nya initiativ som dyker upp, framförallt med inriktning mot digitalisering. Det finns en uppenbar risk att företagen – och även andra aktörer och intressenter – inte förstår att det arbete som Produktionslyftet representerar utgör en nödvändig bas. Det blir inte per automatik enklare för medarbetarna bara för att vi digitaliserar; tvärtom kan det bli svårare och innebära att vi bygger in en ineffektivitet. Vi ska inte vara rädda för ny teknik, men vi ska välja noga det som ger verkligt värde och med ett Produktionslyftstänk i botten.

I Produktionslyftet skapar vi förändringsförmåga, engagemang och ett stabilt förbättringsarbete. Det är nödvändiga komponenter för att kunna bli och långsiktigt vara en attraktiv plats och därigenom kunna attrahera unga människor att se industrin som en framtida karriärväg. Dock, för att de alls ska se industrin som ett alternativ måste de i ett tidigt skede få möjlighet att se vad detta innebär i praktiken.

Idag finns det väldigt få tillfällen för den kommande generationen att komma ut i företag för att få en bild av vad framtiden skulle kunna innebära. Därför har vi i IUC Syd i samverkan med en mängd engagerade partner – läs här och imponeras! – startat initiativet Industrinatten, en kraftsamling där industrin går samman för att visa upp sina verksamheter för unga människor.

Industrinatten startade i Malmö för fyra år sedan men sprider sig nu som en löpeld över landet. Bara i år har cirka 5000 presumtiva industritalanger fått chansen att komma ut i företag, tillsammans med studie- och yrkesvägledare och lärare, för att på riktigt få uppleva cool svensk industri. Konkurrenskraftiga företag behöver framtida kompetens. Är ditt företag en partner?

Nyligen lade Göran Hägglund, Kristdemokraternas förre partiledare, och Produktionslyftets styrelseordförande Göran Johnsson fram en utredning kring framtidens pensioner. Det som läckt ut är att vi svenskar måste jobba längre för att få ut den pension som vi själva redan idag tror att vi kommer att få. Dagens system är inte hållbart.

En retorisk fråga: Har vi utvecklat våra människor i företagen till att bli så hållbara att de kan möta upp till det nya, mer hållbara pensionssystemet? Idag satsar företagen på specialiser samtidigt som ledningen försöker bli av med folk i 55-årsåldern i tron att det bara är ungdomar som duger. Det är definitivt inte hållbart.

Det vi önskar och det som verkligen är stämmer inte överens. Väldigt få av dagens jobb kommer att finnas om 20-30 år vilket gör att den utbildning du får idag inte är relevant, utbildning har blivit en förskvara på ett mycket tydligare sätt än förr. Själv ser jag två viktiga faktorer för ett hållbart samhälle: Ett ständigt lärande för att hänga med samt att utveckla multikompetenta människor istället för specialister.

Varför det? Jo, för att människor som har haft tunga jobb i 30-40 år ska kunna gå över till fysiskt lättare jobb där vi kan ta tillvara deras erfarenheten från ”fältet” – kunskapen ska återanvändas, inte slängas ut. Vi måste lära oss att värdera de äldres kunskap på ett helt annat sätt än igår, men för att det ska fungera måste vi bryta upp gamla strukturer och satsa på nytt lärande. Se bara hur digitaliseringen driver på utvecklingen. Agerar vi inte nu så kommer ingen att kunna arbeta tills de är 70 år, varken kunskaps- eller orkesmässigt. Utslitna människor är ett jätteslöseri.

Det är en hel del aktiviteter runt våra startprogram över hela landet; antingen pågår det program eller så är de i uppstartsfasen. Det är dessutom en lång rad olika teman som behandlas, förutom Lean och förändringsförmåga så handlar det om automation, cirkulär ekonomi, tjänstefiering, digitalisering med mer – och fler områden tillkommer.

Vi har gjort en uppföljning kring erfarenheterna från de program vi genomfört hittills och kan konstatera att Produktionslyftets metodik håller även här. Det finns många gemensamma lärdomar att ta till sig och företagen är ofta väldigt angelägna om att komma fram till tydliga förändringar mycket snabbt. Vårt fokus ligger på att leverera relevant kunskap som företagen har konkret nytta av.

Det är också slående att företagen har ett så pass stort behov av att bli ense kring sin övergripande målbild. Vart vill de komma, vad ska prioriteras, vilka är de största hindren – vilket är det första steget? Eller för att backa ett steg: ”Är vi egentligen överens?” Vi känner att vår metodik är kraftfull, men det finns ständigt nya steg att ta. Ett ständigt lärande!

Förutom en och annan trafikstörning var det en bra dag för styrelsemötet i Stockholm igår. Inför mötet var ett flyg från Malmö inställt, så Jenny Bramell fick ta ett senare flyg. Arlanda Express var inställt under en period och bussarna i Stockholm hade problem … Till slut lyckades vi samla oss till bra diskussioner med styrelsen och IF Metalls Ola Asplund.

Diskussionerna handlade mycket om hur vi ska tänka långsiktigt framåt, vad Produktionslyftets roll ska vara. Summan av det hela landade i det vi tagit upp tidigare, det vill säga vikten av koordinering och samverkan med andra initiativ för att uppnå bästa verkan för företagen – det är därför vi finns till.

Vi talade även om kopplingen mellan Lean och all ny teknik som kommer i digitaliseringens fotspår, hur får vi samman alla dessa delar? Vi behöver utvecklas för att dra nytta av och få med det nya i Produktionslyftets arbetssätt, samtidigt som vi kan bidra in i de mer teknikinriktade satsningarna och programmen med våra erfarenheter – båda delarna är viktiga oavsett vilken del som tar ledning.

Ottar Henriksen berättade också om ett stort norskt projekt, en satsning i Raufoss där de tillsammans med företag ska arbeta med kompetensfrågor, teknikfrågor, Industri4.0 och Lean – allt sammantaget deras variant av testbädd, ”Norsk katapult senter NMTC (Norwegian Manufacturing Technology Center)”. Av ett stort antal sökta projekt var det detta och ett till som fick medel. Det var mycket inspirerande att höra Ottar berätta och vi ser en intressant fortsättning kring samverkan. Även i Sverige har vi stora satsningar mot testbäddar och att hitta kopplingar mellan dessa vore riktigt spännande.

Det var ett väldigt uppskattat inspirationsseminarium hos Permobil i Timrå tidigare i månaden. Väldigt kul att se och höra hur de kopplar sina strategier till ett ständigt pågående förbättringsarbete. Det var en bra blandning med deltagare från såväl små och medelstora företag som lite större företag samt företrädare från innovationssystemet. Det var också riktigt kul med näringslivsutvecklare från olika kommuner i närområdet.

Dagen före inspirationsseminariet tillbringades i Piteå, där startprogrammet med tema Lean (effektivitet och förändringskraft) genomförde träff fyra hos Polardörren. Fokus för dagen var att belysa vikten av faktabaserade beslut och deltagarna fick träna på att kartlägga flöden med hjälp av en värdeflödesanalys.

På utbildningssidan var det som vanligt trevligt att vi kunde genomföra träff tre i utbildningen Lean produktion med ett besök hos Scanias motormontering. Det är en stor bredd bland deltagarna med representanter från många olika industrigrenar och professioner. Besöket gav en mängd olika uppslag, tankar och idéer kring hur det går att driva ett förbättringsarbete med stort medarbetarengagemang.

Finansiärer och intressenter

Partner