100 Lean-kurser med ständiga förbättringar
Chalmers utbildning i Lean produktion på 7,5 högskolepoäng är en viktig del av Produktionslyftets upplägg. Kombinationen mellan praktisk coachning med teoretiska inslag och teoretisk utbildning med praktiska inslag gör att programmet skiljer sig från andra satsningar. Den första kursen genomfördes redan 2004, vilket var innan Produktionslyftet startade. De som idag främst arbetar med kursen är Peter Olsson (tekniklektor), Lars Medbo (docent) och Per Medbo (tekniklektor), där de två förstnämnda varit med sedan starten. Alla återfinns på Chalmers institution Teknikens ekonomi och organisation.
– Allt började egentligen med att Hans Reich, som då drev Produktionslyftets föregångare proDesign, ville samla erfarenheter från Lean-utvecklingen i Sverige med tanken att initiera en universitetskurs för yrkesverksamma, berättar Lars. Förutom jag och Peter så medverkade även ”Lean-gurun” Jan Helling samt Produktionslyftets blivande programdirektör Birgitta Öjmertz i arbetet med att utveckla kursen. Även Dan Carlsson, då på Chalmers Industrihögskola, idag på RISE IVF, deltog i utvecklingsarbetet.
”Att Chalmers startade en Lean-utbildning just då passade mig väldigt bra. På den tiden var jag Technical Manager på Lear i Färgelanda, som senare blev IAC. En av våra kunder – Scania – hade börjat hjälpa oss och pratade om flöden, kundorderstyrd produktion, SMED, Kanban och en massa andra saker. De påstod att det skulle bidra till att vi blev mer effektiva och att vi skulle få bort en massa slöserier i produktionen. Därför anmälde jag mig till kursen som gav mig en hel del ny kunskap och förståelse av vad Lean handlar om. Det var inte bara en massa verktyg utan det fanns en filosofi eller ett tänk som omfattar så mycket mer – den förståelsen fick jag stor nytta av i min nya roll som Lean facilitator. Sedan 2009 har jag arbetat med Lean på heltid i det egna bolaget Biotop AB med uppdrag främst för Produktionslyftet och nu i år även med Norges satsning på Produktivitetsspranget, en ”syster” till Produktionslyftet. Det händer fortfarande att jag bläddrar tillbaka i kursmaterialet från Chalmers-kursen och det känns riktigt kul att kursen fortfarande är så populär.”
Satsningen på Lean-kursen finansierades av Nutek, idag Tillväxtverket och en av Produktionslyftets huvudfinansiärer. När sedan Saab hotades av en flytt av produktionen av 9-5-modellen till Rüsselsheim så inkluderades utbildningen i satsningen Swedish Production System (SwePS); AB Volvo var aktiva i projektet tillsammans med Saab och Volvo Cars, en satsning för att lyfta vikten av Lean inom svensk industri. Med finansiering på plats kunde kursutvecklingsarbetet starta, men någon omedelbar succé blev det inte.
– Till första kursen fick vi ringa runt och jaga in deltagare trots att vi sålde den till halva priset, minns Peter. Den andra kursen fick vi ställa in …
Från kurs nummer sex kom Produktionslyftet in i bilden, men då hade fordonsföretagen redan uppmärksammat den och inga fler kurser behövde ställas in. Innehållet var på den här tiden ganska fordonsinriktat, något som tonats ner en del under åren. Idag är de dryga 20-talet platser som erbjuds vid varje kurstillfälle vanligtvis fullbokade där det oftast medverkar ett eller ett par Produktionslyftsföretag; i vårt 18-månadersprogram så ingår det att deltagande företag skickar minst två deltagare på kursen. Många av de mest framgångsrika företagen skickar dessutom många fler.
I år är det alltså jubileum med den 100e kursen. Totalt har cirka 2250 deltagare över hela landet medverkat, vilket kräver en hel del planering. Kurserna administreras av Chalmers Professional Education (CPE) under ledning av Anette Winter, tillika ansvarig för utbildningssamordning inom Produktionslyftet. CPE står för allt det praktiska runt kurserna även om det är Chalmers avdelning Teknikens ekonomi och organisation som normalt genomför dem. Dessutom genomförs kursen i samverkan med andra akademier som KTH och LTU; även Mittuniversitetet, Högskola i Gävle och Jönköping University har medverkat.
– En speciell kurs var den som köptes in av tre kommuner i Dalsland med värdeflödesanalys hos IAC i Färgelanda, berättar Lars. Allt genomfördes på plats och det var ganska häftigt med nätverkandet mellan politiker och näringsliv, de fick mer förståelse för varandras villkor.
Vid en kurs i Gävle visade det sig att nästan hälften av deltagarna var sjukhusanställda, vilket krävde en del anpassningar av upplägget. Bland annat delades gruppen i två vid delar av kursen, där ena hälften fick vara på Akademiska sjukhuset i Uppsala medan den andra var hos Atlas Copco i Tierp.
– Vi har haft lite svängningar med olika grupper från olika områden, som fordonsindustrin inledningsvis, säger Peter. Senaste tiden har vi haft mycket norrmän från Produktivitetsspranget men även en hel del från processindustrin. Det innebär alltid en utmaning, åtminstone inledningsvis.
Kursen utvecklades för diskret tillverkande industri och de har hållit fast vid ursprunget, men de har adderat exempel från andra industrier och från exempelvis sjukvården. Grundtankarna håller för alla områden och även om det kan vara en del diskussioner inledningsvis under kursen är deltagarna – enligt de enkätundersökningar som alltid genomförs – väldigt nöjda efteråt.
Det har även utvecklats kurser som specifikt riktar sig till andra områden; Lean bygg, Lean lantbruk och Lean hälsa/sjukvård är några exempel, liksom Lean Port som var en specialanpassning till hamnindustrin. Även Lean ledarskap, som drivs av KTH i Södertälje, har hämtat inspiration från originalkursen.
– Kanske borde vi leva lite mer som vi lär och vidareutveckla kursen mer, säger Per. Å andra sidan blir det ganska utmanande när vi alltid får tillbaka utvärderingar som visar att den är verkligt uppskattad och jättebra.
Det kan låta som att kursen är statisk, men så är det inte. Huvudidéerna och principerna är desamma, men detaljerna har ständigt förbättrats. Även Lean som företeelse har förändrats under årens lopp. Ursprunget till Lean kom från ett forskningsprojekt som studerade världens bilindustri och fann att Toyota låg på en helt annan nivå än övriga; vad är det de gör? Mycket kopplades till de olika verktygen men idag ser vi det som en verksamhetsstrategi där allt egentligen handlar om värdeflöden. Detta har naturligtvis avspeglat sig i kursen, där det samtidigt är viktigt att komma ihåg att det rör sig om en grundkurs.
– Det är en pedagogisk utmaning att inte landa i verktygen, konstaterar Lars. Mycket handlar om ledarskapet och att skapa en lärande organisation, vilket är en del som vi menar ytterligare kan utvecklas. Det är alltid bra med utvecklingspotential!
En förändring kommer alltid gradvis i takt med ökad förståelse. Det går inte att kopiera in nya idéer från Japan eller USA, de måste utvecklas till egna inslag. För Peter, Per och Lars innebär Lean att utveckla verksamheten baserat på de anställda med fokus på de värden som ska skapas – om det sedan handlar om att behandla ansökningar från bönder, tillverka bilar eller att underhålla en kraftanläggning spelar mindre roll.
– Många framgångsrika Produktionslyftsföretag har skickat och fortsätter att skicka flera deltagare till kursen, avslutar Peter. Det är en bra värdemätare för de vet vad de får och de vet vad de vill ha, vilket gör att vi är försiktiga med stora förändringar. Ligger vi på 4,5 av 5 i utvärderingarna så gäller det att ta små steg …
