”Allt vi tar tag i blir bättre”

Den 12 december 2016 samlades närmare ett 30-tal personer inför den femte och avslutande träffen i Digilyftets pilotgrupp i Västsverige. Förutom representanter från ”arrangören” Swerea IVF, Produktionslyftet och IUC Väst samt finansiären Tillväxtverket deltog många fler än de två till tre personer per företag som efterfrågats – ett tecken så gott som något på det stora intresset för Digilyftets upplägg!

De fem företag som deltog i premiäromgången av Digilyftets nätverksprogram med fem nätverksträffar plus coachning var MIM Construction, Nordholms Industri-installationer, Furhoffs Rostfria, KraftPowercon och UFAB. Avslutsmötet hölls i Trollhättan på Saabs bilmuseum under ledning av Swerea IVFs Malin Hallin, Per-Johan Wahlborg och Roger Lundin. Dessutom deltog Produktionslyftet med metodansvarige Richard Berglund och programdirektör Birgitta Öjmertz från Swerea IVF, Johanna Essemyr Pauldin från Tillväxtverket samt Olle Söderqvist från IUC Väst.

Målsättningen för dagen var att varje verksamhet skulle ha formulerat sin framtidsbild för ett prioriterat område och ha en idé om nästa steg, detta som avstamp för den fortsatta utvecklingen av den egna verksamheten. Initialt i programmet gavs exempel på hur digitalisering kan vara ett medel för att utveckla företagets verksamhet. Det kan röra sig om att utveckla produktiviteten och effektiviteten i befintliga processer, digitalisering av befintliga produkter, utveckla nya affärsmodeller eller utveckla disruptiva tjänster, produkter och affärer. Efter första träffen har företagen arbetat med att identifiera områden att prioritera, identifiera ett önskat läge, kartlägga sitt nuläge och fastställa sitt första steg.

Det är först då du utgår från utmaningarna och behoven som digitalisering kan utgöra ett medel för utveckling av verksamheten. Därför har stor vikt lagts vid att den väg de ska prioritera ska utgå från de utmaningar och behov som de själva har. Detta har under arbetets gång belysts utifrån de fyra intressenternas perspektiv, det vill säga utifrån vad kunder, medarbetare, ägare och samhälle förväntar sig och vilken information som behövs från dessa. Behoven har sedan prioriterats utifrån effekt på affärsnytta och effektivisering. Upplägget som helhet bygger på erfarenheter från Produktionslyftet i kombination med digitaliseringskompetens.

Digilyftets arbetsblad för summering av verksamhetens vägval baserat på behov och utmaningar.

– Det är viktigt att komma ihåg att presentationerna främst är till för er egen skull, framhöll Malin inledningsvis. Ni måste själva kunna svara på varför ni gör detta, något vi ständigt återkommer till. Det ska vara ett medvetet val som svarar mot era egna behov och utmaningar.

Därefter var det dags för företagen att presentera sina vägval samt nästa steg, med erfarenhetsutbyte mellan deltagarna och avslutande uppsummering. Först ut var Furhoffs, som även medverkat i Produktionslyftet – för övrigt det allra första företaget som medverkade i programmet! Deras inställning inför förändringsarbete och utmaningar präglas enligt produktionschef Jan Adolfsson fortfarande av arbetet de gjort inom Produktionslyftet.

Mattias Dahlgren och Jan Adolfsson från KraftPowercon respektive Furhoffs hade inga problem att
anpassa sitt ”förändringstänk” från Produktionslyftsresan de gjort till utmaningar inom digitaliseringen.

– Vi identifierade en utmaning i stilleståndstiderna hos maskinerna på grund av felaktiga ritningsunderlag, berättade Jan. Informationsflödet från säljare till produktion orsakar justeringar, där vi fokuserat på att få bort så mycket slöserier som möjligt. Kan vi åstadkomma det vinner vi både i effektivitet och i att vi kan erbjuda kortare ledtider för kunderna.

Kantpressen kom snabbt i blickfånget då upp till 95 procent av företagets produkter måste passera den, vilket gör att många omställningar krävs i maskinen. Det är mycket stillestånd på grund av ritningsfel, nästan hälften av företagets interna justeringar sker här.

– Vi har börjat med förprogrammering av nya detaljer till kantpressen, där vi ska genomföra 550 provpressningar så att vi vet att värdena i kantpressen verkligen stämmer med programmet, berättade Jan. Målet är att minska – helst eliminera – interna justeringar; kan vi sänka dem med 80 procent så innebär det väldigt mycket pengar.

Tanken är även att minska antalet ställ med hjälp av verktygsinformation på detaljen samt att samordna produktion av artiklar med motsvarande inställningar. Endast den information som behövs i just kantpressen ska finnas där – och visualiseras rätt och lättläst på en skärm vid maskinen med möjlighet till förstoring.

Kantpress programmeras från beredningen och ritningsunderlaget ska alltid vara korrekt. En klok avgränsning där de också tagit ytterligare ett steg mot den papperslösa verkstaden – från analog till digital information där digitaliseringen i sig gett möjlighet till nya slutsatser.

Inspirerande miljö med seminariet förlagt till Saabs bilmuseum i Trollhättan. Till vänster Malin Hansson
från UFAB i samspråk med Tillväxtverkets Johanna Essemyr Pauldin.

– Vår erfarenhet från bland annat Produktionslyftet är att allt vi tar tag i blir bättre, konstaterade Jan. Inget projekt leder till Status Q utan det blir alltid bättre, bara du vågar ta tag i det!

Även nästa företag, KraftPowercon, har tidigare medverkat i Produktionslyftet och avslutade sin medverkan i programmet vid årsskiftet 2011/2012. Utifrån den bakgrunden har de fortsatt att utvecklas med sin effektivisering av produktions- och lagerprocesser.

– Vi är duktiga på att hantera komponenter och produkter, men måste även hantera informationen, menade Mattias Dahlgren, produktionscontroller på KraftPowercon. Spårbarheten blir allt viktigare varför informationsflödet är ett prioriterat område vid speciellt godsmottagning.

Visionen är den papperslösa produktionen, där de i ett första steg ska försöka genomföra det på lagret. Spårbarheten blir allt viktigare, både som kund- och lagkrav, och de har naturligtvis spårbarhet redan idag. Däremot finns informationen i olika datorer samt ”på papper”, så målsättningen är att samla allt i en databas.
– Våra första steg blir att förbereda leverantörerna samt göra en upphandling av stödjande mjuk- och hårdvara, berättade Mattias. Godsmottagning blir ett pilotområde med handdatorer och arbetsmöten för kartläggning av informationsflöden.

Hos det tredje företaget, UFAB, omfattar leverantörsreklamationerna en stor andel manuellt arbete och handpåläggning där mycket tid läggs på samma sak i olika steg. Enligt VD Joacim Johansson tappar de 10 procent i produktionen på grund av denna process.

Swerea IVFs Per-Johan Wahlborg menade att digitaliseringen ger möjlighet till tjänstefiering, där mer
information och kunskap om processens tillstånd erbjuder nya möjligheter.

– Nu ska vi satsa 1,5 timme varje fredag för att kartlägga flödet, berättade Joacim. Vi arbetar inte för att hitta lösningar utan för att identifiera utmaningen. Vi ska kartlägga informationsflöden över hela företaget och fem nyckelområden ska väljas ut som vi ska satsa på.

Hos Nordholms valde de att titta på flödet från sälj- till produktionsprocessen, där dokumentation i form av en pärm följer med ordern från försäljning till produktion. Utgångsläget är att de har en stor mängd certifikathantering i form av papper; om pärmen försvinner eller kommer på villovägar så uppstår det problem. Dessutom tar det mycket tid att scanna in de olika dokumenten, varför en digital hantering redan ”från start” vore att föredra.

Första steget blir att sätta en process för digital hantering och – precis som för UFAB – informera leverantörerna om nya rutiner samt leta efter en programvara för enklare sammanfogning av dokumentationen från alla certifikat. Målet är en säkrare hantering av certifikat och dokument, mindre papper i produktionen och att spara in 20-25 procent av tiden i dokumentsammanställningen samtidigt som de får bättre kvalitet på dokumenten.

MIM Construction använder en daglig styrning-tavla som uppdateras dagligen. De tillverkar hundburar för transporter och har nästan inga ritningar, utan använder mallar och fixturer som visar hur produkten ska se ut.

UFABs representanter sätter upp sin ”flödesbeskrivning” med benägen hjälp av Malin Hallin.

– Vi använder redan digital rapportering, vi har inte några problem med ritningar, berättade MIMs produktionsledare Peter Jonsson. Däremot är vi dålig på att visualisera hur arbetet löper.

De vill undersöka hur arbetet kan avrapporteras, där de idag går in manuellt och tittar. De söker helt enkelt en digital daglig styrning som exempelvis larmar automatiskt vid resursbrist. Eftersom de är verksamma på två orter är också det något som ska adresseras i arbetet – vem är var och när?

Som ett första steg ska en prototyp för digital information, en ”dashboard”, färdigställas för att förenkla och tydliggöra produktionsplanering. Nästa steg blir att titta på övriga flöden, där nya infallsvinklar i befintlig effektiviseringshantering visat på nya möjligheter. De har dessutom insett att de inte är ensamma om problemen, oavsett vad det handlar om!

– Digitalisering ett medel för utveckling och mycket kretsar kring hur det påverkar relationen till kunden, menade Per-Johan. Här kommer diskussioner runt nya tjänster, där mer information och kunskap om processens tillstånd ger nya möjligheter.

Resonemanget hos företagen har varit brett, där de som första steg har valt att titta på de interna processerna.

– Titta gärna bredare än ”bara” på informationsflöden, kartläggningen är bara ett av många verktyg att använda, betonade Malin. Jag tycker ändå att ni lyckats med ansatsen att öka er kunskap om digitalisering och att gå vidare efter de egna förutsättningarna.

Johanna Essemyr Pauldin från Tillväxtverket avslutade dagen med att berätta om en möjlig fortsättning. Samtidigt som hon tyckte det var intressant att lyssna på företagen skapar det också en insikt om företagens behov och möjligheter.

MIM Constructions presentation med Peter Jonsson och Johan Wahlén. Stående till höger i bild Swerea IVFs
Malin Hallin och Per-Johan Wahlborg.

– Vi representerar ett stöd till industrin för digitalisering inom regeringens nyindustrialiseringsstrategi, berättade Johanna. Det är viktigt att även små företag får både insikt och handlingskraft, men hur börjar vi? Det är bakgrunden till denna pilotsatsning med Swerea IVF, där vi redan nu nationellt har beslut för att skala upp satsningen kring digitalisering i små och medelstora industriföretag.

Johanna bad företagen om att få återkomma med en enkel enkät för avstämning. Hur länge och mycket stöd behöver företagen? Det är sådant som är svårt för Tillväxtverket att avgöra på egen hand, men med företag som dessa – som precis genomgått premiären av Digilyftet – och med tanke på de spännande presentationerna lär det finnas mängder av uppslag och goda idéer!