Doldisarna bakom Produktionslyftet

Artikel · 2014-08-28

Inom Produktionslyftet presenterar vi en stadig ström av företagsartiklar, utvärderingar och eventreportage. Något vi däremot sällan nämner är de grupperingar som arbetar i bakgrunden, en dold skara människor som ändå är de som bygger förutsättningarna för programmet: Produktionslyftets styrelse och ledning. När vi nu planerar som bäst för ytterligare en programperiod berättar här deltagarna själva om arbetet fram tills nu och deras syn på framtiden.

Vid senaste styrelsemötet i slutet av augusti gavs både Produktionslyftets styrelse och ledning tillfälle att kort reflektera över arbetet så här långt och deras tankar och visioner framåt. Det rör sig om en bred sammansättning av personer som alla brinner för programmets verksamhet och är djupt engagerade i dess utveckling, där många har varit delaktiga sedan starten 2006.

Produktionslyftets styrelse består av Göran Johnsson (ordförande), Mats Björkman (Linköpings universitet), Robert Dubois (Scania), Malin Larsson (Vattenfall), Lena Ovesson, (Spring Systems), Anders Rydahl (före detta Electrolux) och Tommy Thunberg Bertolone (IF Metall) samt deras ständiga sekreterare Annika Nilsson (Swerea IVF). Ledningsgruppen består av Birgitta Öjmertz (programdirektör, Swerea IVF), Hans Reich (Chalmers Professional Education), Richard Berglund (Swerea IVF), Dan Carlsson (Chalmers Professional Education), Carina Egeman (adjungerad, Swerea IVF) och Björn Stenvall (adjungerad, Stenvall & Partner). Juridiskt ansvarig för hela programmet är Swerea IVFs vd Mats Lundin.

En av dem som varit engagerad sedan starten är styrelsens ordförande, Göran Johnsson.

Möte med ledning och styrelse inom Produktionslyftet, från vänster:
Tommy Thunberg Bertolone (styrelse), Anders Rydahl (styrelse), Annika Nilsson (sekreterare),
Richard Berglund (ledning), Hans Reich (ledning) samt Birgitta Öjmertz (programdirektör).

– Jag minns att jag kände mig väldigt hedrad när jag blev tillfrågad om att vara ordförande för Produktionslyftets styrelse, berättar Göran. Då tänkte jag att vi kör väl igång och försöker göra så gott vi kan, utan egentliga tankar kring framgång eller förlängning.

När arbetet etablerats under första perioden konstaterade Göran att ”det här blev ju himla bra, vi måste fortsätta med en andra period!” I slutet av perioden lades därför en hel del arbete på en ny ansökan, vilken blev godkänd efter en del omgrupperingar och justeringar i programplanen.

– Under andra omgången började vi redan halvvägs in i perioden att planera för ytterligare en förlängning, vilket utmynnade i dagens Produktionslyft som vi kallar PL2.8, berättar Göran. Och direkt när den startade påbörjade vi arbetet med PL3, det vill säga den förlängning som vi nu står inför och som vi hoppas mycket på.
En treårig ordförandepost har således svällt med programplaner som idag sträcker sig fram till 2020. Det som började som ett hedervärt uppdrag har vuxit till ett djupt engagemang, inte bara hos Göran utan även hos resten av styrelsen och Produktionslyftets ledning.

– Arbetet är fantastiskt kul med en otroligt erfaren och engagerad styrelse, säger Göran. Dessutom har vi en ledning som är lika duktig som drivande, och det är dessa två tillsammans – ledningen och styrelsen – som möjliggjort Produktionslyftets framgångar.

Göran kopplar även det lyckosamma arbetet till att personerna i programledning och styrelse trivs tillsammans. Det råder en avslappnad stämning och samarbetet flyter friktionsfritt. Att undersökningar och utvärderingar pekar på lyckade resultat ute hos företagen är något som ytterligare sporrar medarbetarna till att utveckla Produktionslyftet

Swerea IVFs vd Mats Lundin vid Produktionslyftets styrelsemöte.

– Det är ju väldigt konkret, en modern industripolitik där samhälle går in med medel samt medfinansiering från företagen vilket resulterar i en otrolig utväxling för alla parter, från lönsammare företag till tryggare anställning. Om jag vore industriminister så vore detta verktyget jag skulle använda för att möta framtiden!

Anders Rydahl är även han en styrelsemedlem som varit med från starten, med mängder erfarenhet från både industrin – vilket en lång karriär inom bland annat Electrolux vittnar om – och programutvecklande arbete. Anders var även medlem i styrelsen för Produktionslyftets föregångare proDesign och känner övriga medlemmar mycket väl, tidigare som nuvarande.

– Det är viktigt att även styrelsen utvecklas med människor som är aktiva på något sätt inom industri som är relevant för Produktionslyftet, säger Anders Rydahl. Närvaron och engagemanget är avgörande, med rätt människor fungerar hela styrelsen som en arbets- och stödgrupp för programledningen, något jag tycker vi har lyckats med på ett bra sätt. Behåller vi det drivet under kommande period innebär det mycket goda förutsättningar för Produktionslyftet, och jag ser ingen anledning till att så inte skulle vara fallet.

Det stödet menar Anders är framförallt avgörande med tanke på regionaliseringsarbetet, något som är programmets största utmaning framöver. En aktiv styrelse är även ett stöd vid företagskontakter, där Anders gärna ser ännu mer praktiskt engagemang hos medlemmarna.

– Det vore intressant att skapa ett nytt eller kompletterande arbetsutskott som kan kontakta företagen direkt för att diskutera kring utmaningar, utveckling och gjorda erfarenheter.

Anders ser satsningen på Produktionslyftet i ett långt perspektiv och har redan tankar kring vad som ska hända efter en tredje programperiod och den femårssatsning vi planerar för nu.

Lena Ovesson ser sig främst som de mindre och medelstora företagens representant
i styrelsen, vilka hon brinner starkt för.

– Med en genomtänkt strategi och rätt stöd från finansiärer och intressenter kan satsningen förhoppningsvis leda till en självgående aktivitet. Vi håller på att bygga upp en verkligt hållbar struktur där min vision är att etablera en organisation till gagn för hela näringslivet.

Sverige har haft en period där produktionsteknik och tillverkning setts som något nödvändigt ont, något som någon annan lika gärna kan göra, men attityderna har förändrats. Insikten har kommit att vi alla är beroende av industrin, både direkt och indirekt. Att ”köpa svenskt” är idag politiskt korrekt och varumärket Sverige är återigen gångbart.

– Naturligtvis är ”Made By” fortfarande viktigt, men ”Made In” kommer allt starkare, menar Anders Rydahl. Visst kan vi producera i Sverige, det gäller bara att hitta former för att utvecklas med de förutsättningar vi har – se bara på Scania och Volvo Lastvagnar. Här har Produktionslyftet sitt självklara berättigande i stödet till främst små och medelstora företag.

Lena Ovesson har också varit med sedan starten av Produktionslyftet; egentligen till och med innan dess då hon deltog i ett ESF-projekt där Produktionslyftets (blivande) programdirektör Birgitta Öjmertz var projektledare. Inom Produktionslyftet ser Lena sig främst som en representant för de små och medelstora företagen, en viktig del av programmets målgrupp och där hon själv har en gedigen erfarenhet.

– Det är frågor som berör min vardag, det är fantastiskt inspirerande att få se hur företag från Norrbotten till Skåne löser olika problem, säger Lena Ovesson. Industrin är Sveriges ryggrad och det är på den som allt annat bygger.

För en kommande period ser hon som avgörande att Produktionslyftets metodik fortsätter att utvecklas med nya ”byggstenar” för ytterligare steg mot ökad konkurrenskraft. Tidigare har programmet främst varit inriktad mot produktion, vilken fortsatt kommer att vara i fokus, men vi ska utveckla oss mot att engagera alla funktioner i företagen.

Ganska glada miner: Styrelseledamoten Mats Björkman med ledningsgruppens
Dan Carlsson.

– Det är viktigt att vi utvecklas eftersom omvärlden inte står stilla, konstaterar Lena. Alla jobbar med detta och enda sättet att behålla konkurrenskraften är att ligga steget före.

Den stolthet som lyser igenom när medarbetare på olika Produktionslyftsföretag som styrelsen besöker berättar om sina Lean-resor är enormt inspirerande framhåller Lena, något som Mats Björkman gärna skriver under på.

– Det är ett privilegium att få arbeta med något som är så stimulerande och roligt, menar Mats. Göran är fantastisk som ordförande och det är inspirerande och nyttigt med styrelsens breda sammansättning med både företagsrepresentanter och IF Metall liksom akademi och institutvärlden.

Mats känner att det är rätt unikt att alla dessa organisationer sitter i samma rum och drar åt samma håll, alla har insikten om att detta är viktigt för svensk industri och jobben. Frågan är om det förekommer – eller ens kan förekomma – i så många andra länder? Oavsett så är det oerhört positivt och en av anledningarna till programmets framgång, menar Mats. Arbetet med företagen är väldigt konkret där allt, från insiktsskapande och utbildning till praktisk coachning, går ut på att företagen själva ska ta över processen. Förhoppningsvis kommer vi att få möjlighet att hjälpa många fler företag framöver.

– Tre ord om Produktionslyftets framtid: Uthållighet, uthållighet, uthållighet! Vi har kommit långt med vår infrastruktur och metodik men det är först nu vi ser den verkliga utväxlingen, att i det skedet dra ner vore väldigt olyckligt. Lean införs inte på några veckor, det här är en satsning som egentligen aldrig ska ta slut.

Inför en fortsättning framhåller Mats Lundin vikten av att Produktionslyftet går vidare med djupare och ännu mer specialiserat stöd till företagen, parallellt med att vi etablerar regionala noder över hela landet med olika partner. Visionen är en stark kärna med en brett utvecklad regional struktur, en resa som bara har börjat.
– Produktionslyftet visar även hur instituten kan leverera, framhåller Mats Lundin. Det finns inget bättre exempel, så är det bara.

Produktionslyftet visar hur forskningsuppgiften förenas med förmågan att sprida kunskap som används konkret. Det är lätt att säga men ack så svårt att kombinera, det vill säga att i nära samverkan med företagen verkligen se till att resultaten kommer till nytta.

Ännu gladare miner: Styrelseledamot Anders Rydahl tillsammans med ledningsgruppens
Hans Reich; de har samarbetat intensivt ända sedan starten av proDesign 2002.

– Vi pratar mycket om långsiktigheten och här vill jag framhålla Vinnova, som verkligen satsat långsiktigt, säger Mats. De står för en mycket viktig del bakom vår framgång, det är de som tar ett nationellt ansvar samtidigt som de är väldigt bra att ha att göra med.

Initialt finansierades Produktionslyftet brett av Vinnova, Tillväxtverket och KK-stiftelsen tillsammans, en konstellation som Mats gärna skulle se igen – varför inte med ytterligare aktörer som exempelvis Energimyndigheten, där alla arbetar mot ett gemensamt mål över revirgränserna? Samordning och samverkan är något Produktionslyftet alltid framhållit.

– Det har varit och är en utmaning, men samtidigt fantastiskt roligt att ha en så verbal och initiativkraftig skara av människor som de inom Produktionslyftet att jobba med, konstaterar Richard Berglund i ledningsgruppen. Även om vi är individualister så verkar alla verkligen gilla att arbeta tillsammans med ett gemensamt arbetssätt och ständigt förbättra.

Richard lyfter bland annat fram utvecklingen av vår metodik Sneda Vågen, vilken vi menar bär väldigt långt. Även om vi ständigt känner att vi skulle vilja gå fortare fram, så har det hänt enormt mycket när vi ser tillbaka – samtidigt som det finns oändligt många möjligheter för att ta ytterligare steg.

– Jag blir både imponerad och ödmjuk inför företagens framgångar, säger Richard. De berättelser vi hör vittnar om en otroligt positiv respons och de för fram effekter långt utöver vad de objektiva fynden kanske visar.

Det handlar väldigt mycket om företagskulturen, mentala förändringar lyfts fram starkt. Med de 180 företag som vi arbetat med inom Produktionslyftet har vi också indirekt påverkat industrin som sådan och det är fortsatt många som vill vara delaktiga på olika sätt.

Väldigt glada miner: Styrelseledamoten Robert Dubois med ordförande Göran Johnsson.

– Det är ett tecken på betydelsen, även om antalet företag i sig är en rännil av det totala antalet i målgruppen, konstaterar Richard. Vi har mycket kvar att göra, vilket också väcker ödmjukhet.

Som nämnts bär Produktionslyftets arbetsmetod väldigt långt, samtidigt som det är en svårighet eller problematik att ständigt jobba i projektform. De förändringar vi förespråkar bygger på långsiktighet, vilket egentligen krockar med ett tidsbegränsat projektupplägg.

Scania har sedan starten alltid haft en representant med i Produktionslyftets styrelse. För närvarande är det Robert Dubois.

– Jag är med mer som en referensperson med inblick från ett företag med lång Lean-erfarenhet, ett företag som stöttat Produktionslyftet mycket främst vad gäller metodiken, berättar Robert. Givetvis är det också berikande för min egen del, det ger nya infallsvinklar kring de hinder och möjligheter som finns.

Robert menar att det är väldigt positivt för industrin i Sverige att den här satsningen finns. Utan Produktionslyftet skulle det vara svårt för många företag att ta ett helhetsgrepp, framförallt kring sättet att driva arbetet framåt.

– Vi har verkligen satt fokus på ledningens engagemang, med partssamverkan och medarbetarnas utveckling, säger Robert. Tillsammans ger det en fantastisk hävstångseffekt.

De arton månader som Produktionslyftet arbetar med varje företag (med några undantag) är egentligen bara startsträckan. Därefter är det de lokala parterna som ska ta över, ett upplägg som IF Metalls styrelserepresentant Tommy Thunberg Bertolone tycker är en av grundbultarna i arbetssättet.

Produktionslyftets styrelse inklusive Birgitta Öjmertz (programdirektör) och Annika Nilsson (sekreterare)
längst till vänster. Bredvid dem står i tur och ordning Göran Johnsson, Tommy Thunberg Bertolone,
Mats Björkman, Robert Dubois, Lena Ovesson och Anders Rydahl. Saknas på bilden gör Malin Larsson.

– För min del är det positivt att kunna kombinera styrelsearbetet med ett aktivt arbete ute hos företagen, berättar Tommy. Det ger ett annat engagemang att exempelvis träffa klubben hos ett Produktionslyftsföretag för att reda ut eventuella frågetecken. När företagen går in i Produktionslyftet så finns helheten, ett Lean-upplägg som både ger hållbar konkurrenskraft med produktivitet och engagerade medarbetare med utvecklande jobb.

Med finansiering från AFA Försäkring tar Produktionslyftet fram och ska lägga till en modul kring hållbart arbete, något som Tommy tror kommer att bli en viktig del framöver. Det gäller att hela tiden hitta nya utmaningar och utveckla arbetsmetodiken.

– Jag är glad över att få vara delaktig och aktiv i styrelsen, det känns att vi har öppna dörrar överallt, säger Tommy. Vi gör det här tillsammans och vill alla värna om, satsa på och utveckla de metoder som vi har tagit fram.

Hans Reich är den verklige veteranen i Produktionslyftets ledningsgrupp som har varit med sedan starten och innan dess var programdirektör för föregångaren proDesign.

– Samtidigt som vi har kul tillsammans så är vi väldigt eniga om hur vi ska gå framåt, vi tror på Lean så pass mycket att det överbryggar det mesta, berättar Hans. Dessutom får vi sådan uppskattning från företag som varit med tidigare, många av dem har vuxit till verkliga vänner till programmet. Den kontakten vill jag inte vara utan!

Kontakten med företagen fortsätter ofta efter det att Produktionslyftets arbete avslutats. Som Hans säger är det nästan som en stor familj och det gäller personer både från den fackliga sidan och ledningssidan. Vi mäter effekten hos företagen efter 18 månader, men det är inte alltid det har hänt så mycket som vi hoppats på.
– När vi kommer tillbaka efter kanske två år har det i gengäld hänt så mycket mer än vad vi kunnat ana, säger Hans. Det är inte ovanligt att företag ringer upp ett par år efter genomfört arbete och säger ”nu får du komma”, företag som vi till och med tvivlat på har då nått fantastiskt resultat – enormt glädjande.

Det är också ett bra tecken att i stort sett alla tidigare företag uppskattar att få besök eftersom de är så stolta över vad de har åstadkommit, något vi gärna utnyttjar med studiebesök för nya Produktionslyftsföretag.

– Nu hoppas vi naturligtvis på en fortsatt, långsiktig finansiering och att vi själva får möjlighet att utmana oss på samma sätt som vi utmanar företagen, säger Hans. Vi vill nå ”beyond expectations” i alla avseenden, där vi själva får lämna vår komfortzon och ge oss ut på djupare vatten!

Med tanke på ledningsgruppsarbetet framhåller Dan Carlsson att det är kul att vara en del av ett program och en ledning som har som ambition att verka för företagens bästa.

– De stora effekterna är ju att hjälpa till att lägga grunden för företagens egen förmåga att driva förändrings- och förbättringsarbete, säger Dan. Att vi nu går mot en mer utvecklande organisation känns både spännande och rätt.

Produktionslyftets programdirektör Birgitta Öjmertz konstaterar avslutningsvis att alla i ledningsgruppen har en stark egen drivkraft. Det gör både att arbetet blir roligt och att resultatet blir bra.

– Vi har alla olika profiler som kompletterar varandra, vilket ger bra diskussioner med högt i tak och leder till bättre lösningar än vad den enskilda individen skulle komma på, menar Birgitta. Idag är vi ordentligt sampratade, vi går snabbare vidare vid våra diskussioner. Det finns en djup gemenskap och vi pratar inte längre förbi varandra, vi har en dynamik med intensiva diskussioner kring hur allt kan bli bättre.

Också Birgitta framhåller det positiva att möta företag vi arbetat med, både vid avslut och långt efter. De uppskattar det som gjorts och diskuterar gärna hur de ska gå vidare.

– När vi träffar dem ytterligare längre bort i tid blir vi oftast överraskade över hur lång de kommit, menar Birgitta. Det visar på långsiktiga effekter, vilket är vad vi strävar efter, men allt emellanåt överträffar de ändå våra förväntningar.

Fortfarande finns det ett stort behov i industrin kring förbättringar för att klara konkurrensen. En utmaning är korta avståndet från forskning och akademi till näringsliv för att få ut kunskapen – att förkorta den tiden är en viktig utmaning för Produktionslyftet. Det gäller även det regionala arbetet och kopplingen till den nationella kompetensplattformen. I regionerna finns många olika organisationer som kan bidra med ny specialistkunskap som kommer alla till del. Utmaningen ligger i att hitta en balans mellan kvalitetssäkring och styrning nationellt och de regionala behoven, det krävs en flexibilitet för att anpassa det nationella till regionernas arbetssätt och behov.

– Det finns dock ingen brist på idéer eller vilja, det är snarare så att vi måste välja för att det vi gör ska bli så bra som möjligt, avslutar Birgitta. Det finns många intressanta områden, det gäller att hitta och identifiera det stöd som behövs – både inom vår traditionella målgrupp liksom inom helt andra sektorer, där vi gärna är med och utvecklar vårt arbetssätt.

Produktionslyftets partner

Intressenter och finansiärer