En hävstång för nya tankesätt
Det finns – med all rätt – ett stort intresse för kopplingen mellan Lean och digitalisering. Lean har, inte minst genom program som Produktionslyftet, rönt stor framgång och skapat ett starkt engagemang hos många företag, företag som idag står inför utmaningen med digitalisering. Men hur hänger dessa starka trender ihop? Det är något som intresserar oss på Högskolan i Gävle.
Vi har redan skrivit ett antal artiklar om detta och i juni genomförde vi ett seminarium kring samma ämne, där bland andra Richard Berglund från Produktionslyftet var en av talarna. Seminariet, som även resulterade i radioinslag (du kan lyssna på dem här och här), tog upp frågan om hur sambanden mellan Lean och de möjligheter som digitaliseringen erbjuder ser ut.
Inom forskningslitteraturen finns det lite olika ståndpunkter. En del hävdar att Lean och digitalisering bygger på helt olika logiker vilket orsakar vissa konflikter; Lean går i mångt och mycket ut på att standardisera och utifrån detta förbättra, medan digitaliseringen handlar om att hantera komplexitet på ett avancerat sätt där ny teknik är ett viktigt medel för att lösa de utmaningar som finns inom producerande och andra verksamheter. Det finns dock andra studier, om än ganska få, som visar ett samband där de två olika tankesätten både stödjer och kompletterar varandra.
Vi lutar åt det senare då vi menar att de förmågor som ett företag som arbetar med Lean utvecklar kring förbättringsverksamhet, systematisering och medarbetarengagemang även ger dem bättre förutsättningar att ta till sig de fördelar och möjligheter som digitaliseringen medför. Detta baserar vi på en analys av enkätdata från tillverkningsföretag i flera europeiska länder. I ett kommande forskningsprojekt kommer vi att fördjupa denna analys genom att identifiera vilka Lean-frågor som är väsentliga för att bättre kunna ta till sig olika digitala lösningar och fördelar.
Vi vet genom undersökningar att det finns en digital frustration ute bland företagen, inte minst hos SMF (små och medelstora företag). 70 procent känner att de måste agera, men bara en bråkdel vet vad de ska göra – vilket naturligtvis underbygger denna frustration. Om varken forskningen eller företagen har bra svar på detta så blir det en svår utmaning. Om vi forskningsmässigt kan visa vilka delar av Lean som underlättar för företagen att ta till sig digitaliseringen så kan det ge företagen en fingervisning om vilken väg de ska välja.
En annan spännande aspekt av detta är att många svenska tillverkningsföretag ligger längre fram i utveckling och tillämpning av Lean jämfört med europeiska konkurrenter. Det innebär att om svenska företag kan använda den uppbyggda Lean-kunskap som finns för att ta till sig och utnyttja digitaliseringens möjligheter så ger det ytterligare en konkurrensfördel. Detta känns riktigt hoppfullt och understryker betydelsen av det arbete som Produktionslyftet gör; inte bara för Lean i sig utan för att använda kunskapen och erfarenheten som en hävstång för att ta till sig nya teknologier och tankesätt.
