En tillbakablick med framtidstro
Produktionslyftet har varit verksamt sedan 2007 och vi arbetar i dagsläget för en breddning och ytterligare förlängning av programmet. Verksamheten baseras dock på gjorda erfarenheter, varför en tillbakablick är på sin plats för att lyfta fram de långsiktiga effekter vi eftersträvar. Här följer en sammanfattning av olika utvärderingar, undersökningar och reflektioner som genomförts under året – och som lovar gott för den kommande verksamheten!
VINNOVA är en av Produktionslyftets långsiktiga finansiärer och de har låtit SP, Sveriges tekniska forskningsinstitut, utföra en effektutvärdering av Produktionslyftet första period 2007-2010 (PL1). I denna jämförs de företag som deltog i PL1 med en referensgrupp av företag med liknande förutsättningar som PL1-företagen, dock med den skillnaden att PL1-företagen har 60-70 procent fler anställda. Resultaten visar en liknande utveckling för många nyckeltal under 2007-2011. Till en början är tendensen mer negativ för PL1-företagen, men sedan vänder trenden och under 2011 har praktiskt taget alla nyckeltal en bättre utveckling för PL1-företagen än för referensföretagen.
Sammanfattningsvis kan positiva tendenser identifieras för åtta av nio nyckeltal: Omsättning, omsättning/anställd, lageromsättningshastighet, årets resultat, resultat/anställd, vinstmarginal, förädlingsvärde/anställd och soliditet. Hur det nionde nyckeltalet som följdes upp (antal anställda) ska tolkas är svårare att uttala sig om eftersom ett effektivare företag kan ha både fler och färre anställda.
Även om osäkerheterna är stora och skillnaderna mellan grupperna relativt små, är SPs tolkning att konkurrenskraften har ökat mer för PL1-företagen än för referensföretagen. Grunden till deras slutsats är en sammanvägd bedömning av den positiva trenden för praktiskt taget alla nyckeltal. Faktorer som gör analysen osäker är att det har gått kort tid sedan företagen deltog i PL1 och att företagen har genomgått en finanskris som slagit olika hårt för olika företag.
VINNOVAs handläggare Tero Stjernstoft sammanfattar det med att PL1-företagen, i jämförelse med referensföretagen, har haft sämre utgångsläge på samtliga nyckeltal, drabbats hårdare av lågkonjunkturen 2009 och påverkats mer av omvärldsförändringar än av alla åtgärder. Samtidigt har de förbättrat sina nyckeltal mer än referensbolagen, varför hans slutsats är att Produktionslyftet har ökat konkurrenskraften för de deltagande företagen.
Resultat från Produktionslyftets egen enkätundersökning av PL1-företagen,
där svaren visar att arbetet lever vidare efter avslutad Produktionslyftsinsats.
Inom Produktionslyftet har vi själva genomfört en enkätundersökning, riktad till vd och ledning i PL1-företagen. Trots att svarsfrekvensen var aningen låg (64 procent) kunde vi notera att företagen ser positiva effekter efter arbetet med Produktionslyftet, även om de uttrycker sig försiktigt. En vd för ett av PL1-företagen förklarade det så här: ”Ju mer man lär sig, ju mer ser man och därav ’ödmjukheten’. Dessutom tror jag man tenderar att efterhand betrakta det som uppnåtts som självklart, eller business as usual.”
De högsta effekterna som företagen anger ligger bland ”mjuka” faktorer som samverkansförmåga, förändringsförmåga och lärande. Av ”hårda” faktorer ligger leveransprecision och produktivitet i topp, där ungefär hälften anger en ”tydlig förbättring”. Överlag var responsen från intressenterna mycket positiv.
Enkätundersökningen visar att företagen upplever de största effekterna bland ”mjuka” faktorer,
vilket kan knyta an till en förändring i företagskulturen. Även bland ”hårda” faktorer är dock de
positiva effekterna tydliga.
Vi har dessutom gått lite mer på djupet hos ett antal Produktionslyftsföretag genom att ta fram vad vi kallar reflektionsartiklar. Här besöker vi företagen och tillsammans med medarbetare och ledning går vi igenom vilka effekter deras Lean-arbete har lett till. Fokus ligger inte på siffror, även om sådana förekommer för att understödja effekterna, utan på det långsiktiga arbetet med utgångspunkt i Kunder, Medarbetare, Samhälle och Ägare.
Hittills har sex företag dokumenterats på detta sätt: Emballator Lagan Plast, Carlsson & Möller, Diab, Indexator, HT-Svarv och Setrab. En återkommande insikt under dessa reflektionsmöten är att många av effekterna idag ses som självklara, vilket knyter an till kommentaren ovan. Först när vi diskuterat under någon timme har företagen börjat inse hur mycket de faktiskt har gjort och i vilken utsträckning de förbättrat verksamheten under sin Lean-satsning.
Reflektion med det tidigare Produktionslyftsföretaget Indexator kring nyttan av Lean ur
aspekterna Kunder, Medarbetare, Samhälle och Ägare. Från vänster: Tony Norgren
(Indexator Rotator Systems), Hans Reich (Produktionslyftet), Jens Johansson (Indexator
Rototilt Systems), Tord Johansson (Indexator Rototilt Systems) och Kjell Rask
(Produktionslyftet). Reflektionsartiklar har tagits fram om följande företag: Emballator
Lagan Plast, Carlsson & Möller, Diab, Indexator, HT-Svarv och Setrab. Du hittar artiklarna
på https://www.produktionslyftet.se/artiklar.php#.
En annan påtagligt insikt har varit att det 18 månader långa arbetet med Produktionslyftet representerar en startsträcka, då samsyn skapas och grunden för företagens produktionssystem läggs. De verkliga och långsiktiga effekterna – kulturförändringen – uppstår oftast långt efter det att Produktionslyftsarbetet avslutats. Detta visar återigen vikten av ett starkt och engagerat ledningsstöd för att lyckas med ett långsiktigt hållbart arbete.
En viktig framgångsfaktor bakom Produktionslyftets verksamhet är det faktum att vi har en mycket god samverkan med och ett gott stöd från våra intressenter IF Metall och Teknikföretagen. Så här skriver exempelvis IF Metalls förbundsordförande Anders Ferbe: ”IF Metall ser det som avgörande för att utveckla svensk industris konkurrenskraft att tillvarata den potential som ligger i en rationell produktion som engagerar alla medarbetare och som ger möjlighet att utveckla både tekniskt yrkeskunnande och förmågan att ta ansvar, medverka i förbättringsarbete och bredare insikter i företagets hela verksamhet. Produktionslyftets metodik har främjat samverkan mellan olika kategorier av anställda, liksom den mellan fack och företag.”
Teknikföretagens vd Åke Svensson lyfter också fram vikten av Produktionslyftets fortsatta arbete: ”Det är av stor betydelse att Produktionslyftet får fortsätta att verka för att förstärka produktionskunnandet i svenska tillverkningsföretag. Vi anser att Produktionslyftet genom ett målinriktat arbete med att utmana och stödja företagen i sin utveckling har stor betydelse för att stärka konkurrenskraften hos små och medelstora teknikföretag i Sverige.”
Tommy Thunberg Bertolone, ombudsman för IF Metall, har följt upp Produktionslyftets arbete med intervjuer och träffar med IF Metallklubbar på ett antal medverkande företag. Partssamverkan fungerar bra i de flesta sammanfattar Tommy Thunberg Bertolone: ”Därför känns det bra efter intervjuerna med IF Metallklubbarna på Produktionslyftsföretagen där de beskriver hur de förändrat produktionsflöden och minskat slöserier, kortat ledtider och ökat produktiviteten. Detta samtidigt som arbetet organiserats för att använda och utveckla de anställdas kompetens och arbetsinnehåll, vilket ger de anställda en helhetssyn i utvecklingen av arbetet med Lean som utgångspunkt. Resultatet blir mer engagerade och motiverade anställda där också riskerna för att drabbas av belastningsskador minimeras. Det är detta som ger förutsättningar för en verkligt långsiktig konkurrenskraft!”
Vinnande Produktionslyftsföretag, från vänster: HT-Svarv och Setrab.
Avslutningsvis vill vi lyfta fram en annan aspekt på ett lyckat Lean-arbete, nämligen prisvinster! Under året har flera av ”våra” företag tilldelats utmärkelser av olika organisationer och arrangörer: Årets Leanpris i Södra Halland och Nordvästra Skåne gick till Falkenberg Graphic Media, Sydsvenska Leanpriset gick till Setrab i Limhamn medan HT-Svarv i Kalix vann Nordic Manufacturing & Automation Award. Finalister till byggbranschens Lean-pris var Strängbetong i Kungsör och Partab i Kalix, och en av finalisterna till Svenska Leanpriset var Nord-Lock i Mattmar. Tidigare år har även Mekanotjänst i Järvsö och Ostnor utanför Mora blivit nominerade till just Svenska Leanpriset, och 2011 vann Emballator Lagan Plast samma pris!
VINNOVAs utvärdering i sin helhet finns att ladda ner på http://vinnova.se/sv/Resultat/Utvarderingar/.