Givande Lean-dag hos VINNOVA

Artikel · 2012-03-30

Den 17 februari genomförde VINNOVA en projektkonferens i Stockholm med titeln ”Lean och innovationsförmåga” där Produktionslyftet var väl representerat. Syfte med konferensen var bland annat att samla och sprida information om de aktiviteter kring Lean som VINNOVA stödjer samt att identifiera hur de kan bidra till att lösa olika utmaningsområdena inom konkurrenskraftig produktion.

Moderator för VINNOVAS konferens ”Lean och innovationsförmåga” var Kerstin Dencker från Swerea IVF som hälsade alla välkomna till den fullsatta konferensen och även presenterade ”expertpanelen” vars uppgift var att ställa uppföljande frågor till föreläsarna. Panelen bestod av Anders Richtner från Handelshögskolan i Stockholm samt Richard Berglund, som dagen till ära representerade Göteborgs universitet. Richard arbetar även vid Swerea IVF och är coach-ansvarig inom Produktionslyftet.


VINNOVA-dagens moderator Kerstin Dencker med expertpanelen bestående av Richard Berglund (Göteborgs universitet, Swerea IVF och Produktionslyftet) och Anders Richtner (Handelshögskolan i Stockholm).

Konferensen hade två parallella inriktningar; den ena mot konkurrenskraftig produktion och den andra mot framtidens sjukvård. Produktionslyftets medverkan fokuserades av naturliga skäl på produktionen där flera föreläsare med anknytning till Produktionslyftet presenterade olika satsningar. Ulf Holmgren, VINNOVAS chefsstrateg produktion, inledde med att konstatera att det var kul att så många var intresserade av Lean.

– Är Lean en del av lösningen för våra samhällsutmaningar? Vi står inför stora förändringar som måste adresseras för att inte utgöra ett hot, menade Ulf. Det kräver ett helhetsperspektiv med nya former av samarbete, styrning och ledning.

Fokus, framhöll Ulf, ska inte ligga på tekniken utan på behoven, vilket är helt i linje med ett Lean-tänk. VINNOVA själva har brutit ner utmaningarna inom konkurrenskraftig produktion i tre underrubriker: Individualiserade produkter, resurssmart design och produktion samt accentuerad kundnytta.


Björn Langbeck berättade om ”svenskt Lean” med erfarenheterna från SwePS (Swedish Production System) som bas.

– Vi är medvetna om att det är en mycket stor bredd, men Lean kan ha bäring på olika delar. Det innebär samtidigt också stora möjligheter!

Björn Langbeck berättade om Lean med svensk tillämpning och vad som framkommit i projektet Swedish Production System (SwePS), ett kompetenslyft för fordonsindustrin. Björn arbetar som Lean-coach inom Produktionslyftet men förläste här i sin roll som projektledare på Swerea IVF.

– Behövs det en svensk tillämpning av Lean eller går det bra att ta den japanska rätt av? Det är klart att det går, menade Björn, men blir det så bra?


Birgitta Öjmertz gav en överblick av Produktionslyftets arbete och syfte, där VINNOVA sedan starten varit en aktiv och drivande finansiär.

Givetvis finns det kopplingar till kulturen i landet och kontexten där Lean är tänkt att användas. Människor skiljer sig ganska lite från varandra, men arbetet måste utgå från dem. Om det finns skillnader, hur ska dessa hanteras? Vad är typiskt svenskt?

I Sverige har vi en lång och bra tradition av att arbeta med produktionsfrågor. Björn framhöll att vi faktiskt arbetat med Lean i 30 år; initialt hette det Just-In-Time (JIT) men Lean-tankarna har påverkat svensk industri sedan dess. Idag har det övergått i ett mer intensivt Lean-arbete, men vi kan konstatera att konceptet passar oss ganska väl. Vad är det då som skiljer svenskar från japaner? Främst rör det sig om kulturella skillnader, men vad är kultur?

– Kultur kan beskrivas som den kollektiva programmeringen, den skiljer ut en medlem i en grupp från en i en annan grupp. Det ärvs inte, utan lärs in.

Om vi placerar personer från olika länder längs en x-axel som startar med ”kyrklig” och avslutas med ”sekulariserad”, och en y-axel som startar med ”mat-för-dagen” och avslutas med ”självförverkligande”, så hamnar svenskar ganska långt upp till höger. Japanerna hamnar betydligt närmare origo, medan amerikanerna hamnar någonstans mitt emellan. I det kan vi läsa in att de i Japan är osäkerhetsundvikande (och därmed har lätt för standardiserat arbetssätt), medan vi i Sverige har en större acceptans för osäkerhet (och lite svårare för standardiserat arbetssätt). Samtidigt gör de hierarkiska skillnaderna att vi svenskar har lättare att ta ansvar och egna beslut på alla nivåer.

– Vi måste dock förstå att Lean i Sverige idag är en svensk översättning av en amerikansk tolkning av en japansk metodik, avrundade Björn. Vi får ta en del med en nypa salt. Precis som för det enskilda företaget så gäller det att alltid utgå från sina egna förutsättningar.

Programdirektör Birgitta Öjmertz gav en genomgång av Produktionslyftet kring hur, med vilka och vad programmet vill uppnå (läs gärna mer på www.produktionslyftet.se under fliken ”Produktionslyftet”). Birgitta betonade också att i uppdraget ingår skapandet av en övergripande struktur där ingående parter ska lära av varandra; näringsliv, akademi, institut. Programmet utgör en brygga till grundutbildning och forskning.


Jens von Axelson från Swerea IVF och Mälardalens högskola arbetar även som Lean-coach inom Produktionslyftet. På VINNOVAs konferens höll han en föreläsning kring ”Kaikaku – radikal och innovativ produktionsutveckling”, som kort sammanfattat är en process som kräver aggressiv målsättning stött av innovativt tänkande; ett helhetsbaserat förbättringsarbete.

Produktionslyftet kan stoltsera med över 110 avtal med företag, där deltagarna sedan genomgår programmets utprovade metodik ”Sneda Vågen”. Några av grundstenarna bakom metodiken är att etablera och säkra ledningens engagemang samt att hela tiden arbeta efter devisen ”hjälp-till-självhjälp”, det vill säga att ständigt fokusera på att företaget själv efter avslutat programdeltagande ska kunna fortsätta sitt Lean-arbete.

– En framgångsfaktor för oss är kontinuiteten samt ständiga förbättringar, berättade Birgitta. Produktionslyftet idag är inte samma som vid starten 2007. Idag kan vi samordna 45 personer i programmet tack vare våra egna vägledande principer; vi försöker verkligen leva som vi lär.

Det innebär också att Produktionslyftet arbetar med systemförändring, inte verktygsfokus. Lean är generisk kunskap som borde prägla hela Sverige, vilket även Ulf Holmgren var inne på. Samtidigt framhöll Birgitta att det rör sig om långsiktiga satsningar och att det tar år innan de verkliga effekterna visar sig.


Lennart Svensson har som följeforskare följt både Produktionslyftet och Verksamhetslyftet. Han kan konstatera att historiskt sett leder sällan ansatser som dessa till något hållbart, men konstaterar att Produktionslyftet utgör ett undantag. Framgångsfaktorerna enligt Lennart är krävande finansiärer, aktivt ägarskap, professionell styrning, kompetent ledning, engagerade deltagare och brukare med inflytande.

– Men med detta arbete erbjuder vi förutsättningar till innovationsförmåga, ökad konkurrenskraft och hållbar tillväxt – och vi delar gärna med oss!

Richard Berglund kunde berätta att IF Metall, som är en av intressenterna bakom Produktionslyftet, kontaktade Swerea IVF angående effekter av Lean-arbetet för deras medlemmar. Detta blev startskottet till ett antal projekt och mynnade så småningom ut i boken ”Det värdefulla engagemanget”. En organisation där alla agerar på eget initiativ för det gemensamma bästa är en dröm för såväl ledare som medarbetare. Alla vill att medarbetarna och kollegorna ska engagera sig. Men varför skulle de? Har företaget gjort sig förtjänt av det?

– Engagemang kan bidra starkt till lönsamheten under förutsättning att det finns något sätt att ta hand om engagemanget, förklarade Richard. Det går däremot inte att vänta sig en massa ja-sägare för den som söker engagemang.

Engagemang ger istället människor som med sakens bästa för ögonen agerar självständigt och ställer krav. Första frågan att ställa för en ledare är därför: Vill jag verkligen ha engagerade medarbetare? Engagemang kan ses som en skör planta: Den kräver rätt betingelser, näring, omsorg och ständig tillsyn under lång tid. Missgrepp kan snabbt ta död på den, men rätt skött kan den växa sig stor och stark och ge ordentligt med frukt. Det tar tid att bygga en kultur där medarbetarna väljer att engagera sig.

– Samtidigt ska man ha klart för sig att folk inte är rädda för förändring, avslutade Richard. Däremot vill de inte bli förändrade av andra.

Ovan nämnda presentationer är bara ett axplock ur konferensdagens program. Flera av presentationerna kan laddas ner på www.vinnova.se, där även VINNOVAs ansvariga för konferensen Tero Stjernstoft och Karin Öhman Forslund kan kontaktas för mer information om en mycket givande Lean-dag.

Produktionslyftets partner

Intressenter

Finansiärer