Hållbart arbete för svensk konkurrenskraft

En av intressenterna bakom Produktionslyftet och en drivande kraft för utvecklingen av programmet är IF Metall. De har sedan starten varit engagerade i styrelsen och har löpande kontakt med lokala fackklubbar hos företagen som Produktionslyftet arbetar med. De ingår även i den ”framtidsgrupp” som tittar på hur Produktionslyftet kan utvecklas på lång sikt. Här förklarar de hur de ser på möjligheterna med Lean-arbetet och dess påverkan på svensk konkurrenskraft.

Tommy Thunberg Bertolone på IF Metalls kongress i Älvsjö i juni, där även Produktionslyftets programdirektör Birgitta Öjmertz medverkade.

Tommy Thunberg Bertolone, ombudsman på IF Metalls förbundskontor, är ledamot i Produktionslyftets styrelse och är den som förmodligen har mest kontakt med de lokala fackklubbarna. I styrelsen diskuterar de mycket kring arbetsorganisation och arbetsinnehåll, men även kring Produktionslyftets arbetssätt och metodik. IF Metall står bakom metodiken och menar att det är viktigt att den följs och utvecklas.

– Vårt mål är att behålla landets industriarbeten, och enda sättet att göra det är att Sverige är konkurrenskraftigt. Enligt vårt sätt att se det är Lean, eller Toyota Production System eller vad vi vill kalla det, egentligen en filosofi och ett tänk mer än ett verktyg. Bakom alltsammans ligger tanken på ständiga förbättringar och att använda kompetensen hos alla anställda.

Till vänster ses Ola Asplund, utredningschef på IF Metall, här tillsammans med, från vänster, Stefan Löfven, förbundsordförande för IF Metall, Birgitta Öjmertz, programdirektör för Produktionslyftet samt Johan Ancker från Teknikföretagen.

Under Produktionslyftets första tre år etablerades programmets struktur och metodik. I den andra perioden, som pågår just nu, är partsamverkan tydliggjord redan från avtalsskrivandet. Fackliga representanter sitter med i styrgruppen för Lean-arbetet, något som lyfts fram som en väldigt viktig del och en förutsättning för ett lyckad Lean-satsning.

– Det här är också den stora skillnaden mellan Produktionslyftet och externa konsulter, säger Tommy. De sistnämnda är inhyrda av företagen och går in med verktyg som 5S eller värdeflödesanalys, varvid samverkansdelen lätt kommer bort. De lokala representanterna äger sällan frågorna, vilket kan leda till att när konsulten försvinner så försvinner även Lean-satsningen. Med Produktionslyftet bygger vi upp den lokala kompetensen, vilket leder till att efter 18 månader driver lokala parterna frågorna vidare tillsammans.

IF Metalls satsning på Lean har inte varit helt okontroversiellt. En del kritiska röster hördes framför allt i början på grund av olika tillämpningar av Lean; en del såg det som rationalisering och ett sätt att kortsiktigt öka vinsten. Det sättet att använda verktyg för vinstoptimering är ingenting som Produktionslyftet står för – och naturligtvis inte heller IF Metall.

IF Metalls kongress på Stockholmsmässan i Älvsjö.

– Filosofin och tänket måste användas i partsamverkan och genom att engagera medarbetarna i produktionen, framhåller Tommy. Med vårt begrepp ”Hållbart arbete” menar vi ett långsiktigt perspektiv där de anställdas kompetens både används och utvecklas; goda utvecklingsmöjligheter leder samtidigt till bättre produktivitet i företagen.

Som drivande inom IF Metall är Tommy väl medveten om att detta kan slå fel om företagen missar de anställdas möjlighet till utveckling. Med fokus på mindre produktionsavsnitt och fokus på korta cykler, takttider etcetera så är vi snart tillbaka i tailorismen. På många arbetsplatser idag omfattas arbetsinnehållet av 30 sek upp till tre minuter, kanske över tre arbetsstationer. Det leder till belastningsskador samt en avskärmning kring vad som händer runtomkring, det ger ingen helhet. Ur en sådan arbetssituation kommer det inget engagemang och deltagande i Lean-tänket; själva vitsen är att få alla att dra åt samma håll.

– Det är därför det är så viktigt att företagen ger medarbetarna möjlighet att både utveckla sig själva och sin arbetssituation, menar Tommy. Det behöver inte betyda att allt löpande band ska skrotas, men det gäller att se helheten, att koppla arbetsorganisationen till taktid med en tolkning där även arbetsmiljön ingår som en faktor.

Ett sätt att åstadkomma detta är att forma innehållet i arbetet efter en naturlig växling under arbetsdagen. Ur detta kommer engagemang, arbetsuppgifterna blir roligare och arbetet utvecklande för medarbetarna. Det är de företag som lyckas med detta, som kan erbjuda ”hela jobb”, som även lyckas locka till sig de som går ut teknikcollege eller söker sig till mer inspirerande arbete.

– Det här är ingenting som står i vägen för produktiviteten, vi kan bevisa att detta sätt ger bättre produktivitet. Att däremot gå tillbaka till ”T-Fordsproduktion” innebär en utarmning av arbetsinnehållet och är på sikt förödande för Sveriges konkurrenskraft.

För IF Metall är det viktigt att vara tydliga med vad de menar med Lean; skällsord som snål bemanning och slimmad produktion måste bemötas sakligt. De arbetar med partsamverkan för att ta bort slöserier och använda allas kreativitet för att skapa en vinna/vinna-situation med utveckling för de anställda och ökad produktion för företagen. Det är vad de menar med hållbart arbete och det är grunden för att Sverige ska klara att behålla bra reallöner.

Paneldebatt kring hållbart arbete under ledning av moderator Agneta Karlsson från Arengruppen med Roger Mörtvik (samhällspolitisk chef, TCO), Birgitta Öjmertz (Produktionslyftet), Stina Johansson (doktorand, Luleå universitet, avdelningen för Industriell produktionsmiljö), Carl Benett (styrelseordförande, Getinge) och Johan Ancker (Teknikföretagen).

– Vi vill att våra klubbar ska vara aktiva, och för att resultatet ska bli bra så måste de vara aktiva, avslutar Tommy Thunberg Bertolone. Vi arbetar mycket med att stärka deras kompetens och självförtroende, exempelvis genom vår egen utbildning Hållbart Arbete. Detta är något vi arbetar brett med ute hos alla klubbar, det är viktigt att få upp frågan på dagordningen.

Ola Asplund är utredningschef på IF Metall och en av dem som ingår i Produktionslyftets ”framtidsgrupp”. Tillsammans med bland andra Teknikföretagen tittar de på hur arbetet med att stärka Sveriges konkurrenskraft kan drivas vidare på längre sikt inom Produktionslyftet.

– Globaliseringen gör tekniska lösningar och kapital tillgängligt för alla, säger Ola Asplund. Produktionslyftet sätter fokus på att vi i Sverige utvecklar en del där vi kanske skiljer oss åt. Med Toyotas produktionsfilosofi kan vi dra nytta av de anställdas initiativ, ansvar och breda kompetenser, och bli duktiga på att driva mer komplexa produktionssystem. Det passar oss särskilt bra och är också svårare för andra att kopiera. Det ger Sverige ett försprång som gör att vi kan ta bättre betalt för våra produkter.