Musteri inspirerar verkstadsföretag på Österlen

I södra Sverige har ett antal företag gått samman i nätverksgrupper för att höja sin kompetens inom produktionsområdet. Arbetssättet är relativt nytt, men resultaten är goda. Företagen, från flera olika branscher, utgör bra exempel på hur den nya satsningen Produktionslyftet kommer att arbeta för att stärka företagens konkurrenskraft genom effektiv produktion. Hos Kiviks Musteri har arbetet på kort tid resulterat i ökad flexibilitet, bättre flöden och färre kassationer.
I Skåneområdet finns ett antal nätverksgrupperingar av företag som arbetar med Lean för att effektivisera sina verksamheter. Metoderna bygger på arbetet i KK-stiftelsens satsning ”proDesign – expertkompetens industriell produktframtagning” och motsvarar i mångt och mycket metoderna inom den nya satsningen Produktionslyftet.
Bakom Produktionslyftet står KK-stiftelsen, Vinnova och Nutek, med IVF och Chalmers som utförare. Till initiativtagarna hör även Teknikföretagen och IF Metall. Det övergripande syftet är att stärka produktionskompetensen och att utveckla företagens förmåga att producera effektivt. Fokus är på medelstora företag i tillverkningsindustrin, men metoderna är egentligen desamma oavsett bransch. Företagens egen kompetens ska byggas upp och Produktionslyftet ska ge stöd i det praktiska förbättringsarbetet.
Produktionschefen Ingvar Hagström på Kiviks Musteri är en stark anhängare av ständiga förbättringar och har varit en drivande kraft i företagets satsning inom området. Han började på musteriet i början av 2005 och redan till hösten var det första 5S-arbetet igång, men arbetet med ”ordning och reda” gick lite trögt.

– Ett annat företag, Fiberduk, kontaktade mig våren 2006 och frågade om vi var intresserade av att delta i ett förbättringsnätverk, berättar Ingvar Hagström. Jag tror att jag svarade ja innan han hann prata klart…
Kiviks Musteri är ett av traktens största företag. Med modern teknik och utpräglat miljötänkande tillverkar de ett stort antal frukt- och bärprodukter av råvaror både från lokala odlare och från soligare breddgrader. I sortimentet ingår bland annat cider, juice, kräm, soppa, dryck, lättdryck, sylt och vin. Ca 60 miljoner förpackningar – Tetra Brik, glas och burkar – levereras från musteriet årligen och de omsätter omkring MSEK 250.
Tillsammans med Kiviks Musteri AB och Fiberduk AB kom förbättringsgruppen att bestå av Gyllsjö Träindustrier AB och IFÖ Ceramics AB. Bredden kan ingen klaga på och med projektansvaret hos Ystad kommun finns även uthålligheten på plats. Samtidigt visar kommunen både insikt och vägen till regional utveckling genom sitt engagemang. Denna nätverksgrupp har en projektbudget på MSEK 1,7 varav 80% kommer av EU-medel från ESF (Europeiska socialfonden). Företagens insats, förutom nedlagd tid, varierar från grupp till grupp.
Initiativtagare till nätverksgruppen är Lars Danielsson på Pompano AB, mångårig medarbetare till proDesign och väl insatt i de metoder som Produktionslyftet utgår ifrån. Med goda kontakter hos såväl IVF och Chalmers som andra kompetensleverantörer vet han hur ett förbättringsnätverk ska byggas upp utan och innan.
Efter ett antal inledande besök av Lars inleddes arbetet på Kiviks Musteri sommaren 2006. För att förankra satsningen generellt och Lean-tankarna speciellt så samlades ledningarna från alla fyra företag initialt för en genomgång. Det innebar en halvdag Lean-introduktion i kombination med en halvdag Lean-spel, genomfört av Lars i samarbete med Björn Langbeck från IVF.

Ingvar Hagström, produktionschef, med produktionsledare Mats Nilsson på Kiviks Musteri AB.

– Företag i samma grupp ska naturligtvis inte uppleva sig som konkurrenter, säger Lars Danielsson. Det är just öppenheten som är en av framgångsfaktorerna. Däremot har vi haft företag inom samma bransch som deltagit utan några som helst problem. Att blanda företag från olika branscher kan dock i sig vara nyttigt och ger ofta mycket positiva resultat.
Som exempel pekar Lars på just Kiviks Musteri, där det är inspirerande för verkstadsföretagen att se hur ett företag som hanterar färskvara styr sina flöden och lager. Så borde även verkstadsföretagen se sina produkter, d v s som färskvaror som inte alltid tål att ligga på lager.

– Upplägget passade oss mycket bra och det märks att arbetet följer väl genomtänkta metoder, säger Ingvar. Vår målsättning är att alla på företaget ska engageras i Lean-arbetet.
Nästa steg var således att hela företaget fick samma duvning som ledningen. Först en Lean-introduktion, med Hans Reich från Chalmers, sedan en halvdag med Lean-spel, också denna gång i samarbete med IVF. Med 70-talet anställda på Kiviks Musteri var det en intensiv insats.
Det mer praktiska arbetet på Kiviks Musteris inleddes med en värdeflödesanalys i glas-avdelningen (där de tappar upp på flaskor och burkar). En förbättringsgrupp bildades där liksom på ett par andra avdelningar. Varje fredag samlas respektive grupp för att diskutera förbättringar och gå igenom de projekt som genomförts. Alla förslag beaktas och prioriteras upp på en lista. En ansvarig utses för varje delprojekt och driver frågan.

Trots att Kiviks Musteri inte räknas som mekanisk industri, så är det de facto en väldigt mekaniserad industri. Produktionslyftets målgrupp är medelstora tillverkande företag, men i nätverksgrupperna förekommer olika inriktningar vilket leder till korskopplingar och inspiration – Lean fungerar överallt! Mats Nilsson och Ingvar Hagström tillsammans med produktionsledarens Kent Hallgren till höger.

– Inget förslag är för dumt för att diskuteras, berättar produktionsledaren Mats Nilsson. Genom att vi verkligen ser till att genomföra saker både skapar och bibehåller vi engagemanget hos personalen.
Parallellt med arbetet på företaget har ett antal studiebesök gjorts, allt för att ge inspiration och visa hur andra lyckats. Bland annat har nätverksgruppen besökt Autoliv, Absolut och Tetra Pak. En av höjdpunkterna var ett besök vid Toyotas fabrik i Turkiet, vilket gav många aha-upplevelser. Alla fyra nätverksföretagen möts dessutom var fjärde till var sjätte vecka, då en ansvarig från varje företag deltar.

– Varje kvartal träffas vi förutom det i större grupper från företagen, berättar Ingvar. Vi går igenom vad som gjorts och lär av varandra. Det brukar vara mycket givande.

– Samtidigt får vi en bekräftelse på att vi är på rätt väg, menar Mats. I och med att man själv får presentera arbetet så gäller det att ha gjort det man lovat. Mötena gör att man står lite på tå, det är lätt att falla tillbaka i det gamla.
Lars Danielssons uppgift är i mångt och mycket att driva på detta, att få alla att berätta vad som hänt. Att ”tvingas” till denna redovisning är också ett bra sätt att samla tankar och strategier kring arbetet på ett strukturerat sätt.

Planerat för snabba verktygsomställningar, ordning och reda vid såväl arbetsceller som på lagret – tydligt synliga effekter från Lean-arbetet på Kiviks Musteri.

– Det kopplar även lärandet till det praktiska, framhåller Ingvar.
Det praktiska, ”hands-on”, är något som även prioriteras i de interna förbättringsgrupperna på Kiviks Musteri. Ofta går de ut ur mötesrummet för att ställa sig på plats vid den maskin eller utrustning som diskuteras. Diskussionen kan ta en helt ny inriktning och nya lösningar – och, för all del, problem – upptäcks. Det kräver dock att det finns tid avsatt.

– När vi kommer in i högsäsong kan det bli svårare, säger Ingvar. Samtidigt är vi bättre förberedda nu efter alla de förbättringar som redan genomförts. Det är de många små stegen som ger resultat.
Vad har de då uppnått för resultat? Bland annat är Lean-tänket väl förankrat, från ledningen till lagret. Arbetsbelastningen har minskat, det är mindre stress. Acceptansen för förändringar har ökat markant. Flödena i produktionen är bättre planerade och arbetsstationerna tydligt uppmärkta.

– Vi hade besök av inköpare från en stor dagligvaruhandel som berättade att vi hade det fantastiskt fint och välordnat i jämförelse med andra, säger Ingvar. Samtidigt gör tydligheten vid stationerna det lättare för oss att ta in extrapersonal när vi behöver.
Ett konkret exempel på förbättring är arbetet med kortade ställtider. Tanken är att de ska kunna ställa om oftare och därigenom snabbare växla mellan olika produkter. Istället för att köra långa serier, vilket gör att material som är kvar från föregående produkt måste kasseras eller frysas in, ska de hinna växla tillbaka i god tid. Flexibiliteten ökar, svinnet minskar.
Insikten har också gjort att de ser sina behov tydligare. Tillsammans med Lars kan de identifiera och beställa de utbildningar de behöver. De diskuterar övergripande i företagsnätverket, där de genomfört workshops inom bland annat ledarskap och flödesanalys.

– Att få hit en föreläsare som exempelvis Hans Reich höjer både nätverkets status och ger inspiration, avslutar Ingvar Hagström. Studiebesöken, stödet från de andra företagen och tillgång till både kompetens och en coach som Lars Danielsson har varit oerhört viktigt. Vi kommer absolut att gå vidare. Om vi skulle göra om resan idag skulle vi göra den på samma sätt!

bjorn.stenvall@produktionslyftet.se