Produktionslyftet borde vara ännu tuffare

Artikel · 2016-06-29

Sedan starten har Produktionslyftet regelbundet genomfört vad vi kallar reflektionsdagar, där medarbetare från alla funktioner i programmet – coachning, kommunikation, utbildning, ledning – samlas för inspiration, erfarenhetsutbyte och uppdateringar av processer och material. I år samlades vi den 16-17 juni i Kista och Swereas lokaler för ett riktigt inspirations- och kunskapslyft.

Produktionslyftets reflektionsdagar 2016 inleddes med en kort översikt av företagens resultat och deras viktigaste slutsatser från programmet. Överlag är företagen väldigt nöjda även om vi inte alltid ser den stora förändringen under de 18 månaderna, det mesta ligger i attitydförändringar samt i förbättrad kommunikation. Kommentaren ”idag är vi ETT företag” är återkommande där daglig styrning och pulsade möten lyfts fram som en framgångsfaktor, täta och visuella avstämningar.

Styrelseordförande Göran Johnsson inspirationsföreläser inför intresserade ”produktionslyftare”.

– Generellt ser vi ett mer distribuerat arbetssätt, alla avdelningar tar eget ansvar, även om det mer rör sig om evolution än revolution, berättade metodik- och coachansvarige Richard Berglund. Beträffande flöden och stora layoutförändringar tar det längre än 18 månader, även om vissa punktinsatser på mindre områden görs. Däremot ökar förståelsen för flöden i sig.

Med fler än 220 företag som medverkat i Produktionslyftet finns det en hel del underlag, men som alltid är det svårt att mäta – och de som mäter gör det ofta väldigt olika. Det är inte heller alltid vi kommer så långt som vi skulle vilja i olika företag och då är det oftast någon av följande orsaker som står i vägen:

  • Ledningen tar inte ledningen …
  • Nya ägare/ny organisation under pågående arbete
  • Marknadsnedgångar innan arbetet gett effekt.

Gruppdiskussioner, från vänster: Karin Andersson (JTI), Stefan Nordin (Tillväxtverket),
Malin Erikson (CIL) och Jenny Bramell (IUC Syd).

– En annan vanlig kommentar från företagens sida är att de tycker att vi borde varit ännu tuffare, berättade Richard med ett leende. Det säger de dock vid programmets slut, det är nog svårare att ha den inställningen när de är mitt i arbetet …

Med tanke på att programmet varit igång sedan 2007 vore det intressant att se skillnader i företagens uppfattningar över tid. Några tydliga sådana är svåra att spåra, men en nyansskillnad är att mjuka värden, kulturförändringen, blir tydligare och uppskattas mer. Det kan bero på att våra coacher fokuserar mer på detta än verktygen idag, vilket alltså uppskattas.

Därefter berättade några av Produktionslyftets Lean-coacher konkret om utmaningar och effekter i tre olika företag. Baserat på beskrivningarna från arbetet i dessa företag samt övriga coachers erfarenheter diskuterades sedan möjligheter och utvecklingsbehov kring Produktionslyftets arbetssätt och metodik. Efter en genomgång av den uppdaterade handledningen för Produktionslyftets metodik Sneda Vågen avslutades dagen med ett inspirerande föredrag av Filippa Dietmann från Coactive kring coachande förhållningssätt. Det är väldigt bra att vara rådgivare, men ännu bättre att fråga vad folk gör – och varför. Coachning är ett effektivt sätt att skapa resultat genom att sålla bort det oviktiga och fokusera på det viktiga, att hitta kärnan.

Triss i ledare, från vänster: Christer Norström (SICS Swedish ICT), Birgitta Öjmertz (Produktionslyftet)
och Göran Carlsson (Swerea).

Reflektionsdagarna handlar till stor del om inspiration och bidragsgivarna var många: Jenny Bramell (IUC Syd), Göran Carlsson (Swerea), Christer Norström (SICS), Ingrid Kihlander (KTH), Göran Johnsson (Produktionslyftets styrelseordförande) samt flera ”interna” från programmet. Tyvärr finns det inte plats för alla presentationer här, utan vi får nöja oss med ett litet axplock. Först ut dag två var Göran Carlsson, VD för Swerea, som för två år sedan fick uppdraget av RISE (Research Institutes of Sweden), som tillsammans med industrin äger Swerea, att ta reda på kundernas och näringslivets framtida behov. Har instituten rätt inriktning? Tillsammans med Cairos Future resulterade arbetet i en tankeledarrapport som lanserades i Almedalen 2015. Här lyfte de fram tre revolutioner:

  • Teknikrevolutionen. Exempel: Amelia, Shells digitala orakel på oljeplattformar som håller reda på allt, från ritningar till säkerhet. Hon svarar på frågor, samarbetar med människor och lär sig under tiden. Talar 20 språk.
  • Utvecklingsrevolutionen. Exempel: Fler indier har tillgång till internet än till vattentoaletter. 97 procent av alla i Afrika har tillgång till mobila nätverk. 2005 var det lika många patentansökningar i Sverige som i Kina – idag är det 30 gånger fler i Kina.
  • Tankerevolutionen. Exempel: På 80-talet är Apple ekonomiskt illa ute men Steve Jobs ser möjligheten med mp3-spelare. Lanserade iPod och resten är historia – iPhone, iPad och nu utvecklingen av iCar, en bil från helt nytt perspektiv. Allt detta förutsätter dock ordning och reda i produktionen, det nya är att tankearbetet adderas.

Två osäkerhetsfaktorer identifierades också: Energipriset (skenar, stabiliseras eller rent av ”energy for free”?) och den geopolitiska situationen (risk för större men slutna regioner). Dessutom identifierades sju skiften eller trender, saker som är på gång och som vi alla känner igen. Läs gärna mer om rapporten här.

Sverige har stora möjligheter men det finns även hot i form av ett bristande teknikintresse, låg innovationstakt, politiskt ointresse, kompetensbrist, konkurrens från utvecklingsländer samt höga avkastningskrav och kortsiktighet. Samtidigt har vi en arsenal med moteld: Medvetenhet kring miljö och hållbarhet, icke-hierarkisk kultur, internationell kompetens, kreativitet och anpassningsförmåga. Det är dessa fördelar vi måste använda och utveckla vidare.

Produktionslyftsmingel, från vänster: Kathe Nonås (Swerea IVF), Anna Bird (MDH),
Peter Lundin (Swerea IVF) och Tomas Wigerfelt (JU).

Därefter berättade SICS Swedish ICTs VD Christer Norström om vad som händer i den digitala världen med exempel från bland andra Über, Alibaba och Airbnb – helt nya aktörer och affärsmodeller. Vad gör Airbnb? Uthyrning har funnits i evigheter, vad de gör är att visualisera lediga resurser och skapa en trygghet mellan de som hyr och hyr ut. Motsvarande gäller egentligen Über, allt handlar om ett effektivare utnyttjande av resurser. Och hur jobbar de för att få fler kunder? De använder design, information, statistik, matematik, automation … Att förstå hur du kan kombinera allt detta till nya affärsmodeller är i grunden digitalisering.

Göran Johnsson berättade om sitt ordförandeskap i tre olika projekt – Produktionslyftet, Arbetsplatsnära FoU och Hållbar Produktion – där alla har kombinationen mellan konkurrenskraft och arbetsmiljö som ledstjärna. I grunden handlar mycket om ”kan jag, vill jag, får jag” bidra i arbetslivet, där det är en utmaning att hitta formerna så att vi både har möjlighet att arbeta längre och att industrin kan attrahera unga.

Björn Langbeck från Tillväxtverket lyssnar till Tero Stjernstoft från Vinnova på Produktionslyftets
reflektionsdagar i Kista.

Under dagen hann vi också med diskussioner kring hur Produktionslyftet kan bidra till att industrin på bästa sätt ska kunna ta sig an de utmaningar och möjligheter som målades upp. Jenny Bramell, som är regionledare för Produktionslyftet i södra Sverige, gav också inspel kring hur det går att lägga upp arbetet kring insatser för att möta företagen där de står, baserat på erfarenheterna av att arbeta med det i regionen.

Tero Stjernstoft från Vinnova och Björn Langbeck från Tillväxtverket avrundade dagen med att berätta om förutsättningarna för ett fortsatt stöd till Produktionslyftets verksamhet, där Björn konstaterade att det fortfarande finns utmaningar. Hur når vi de 3000 små och medelstora företag som Produktionslyftet inte nått än? Hur kan Produktionslyftet både nyttja och bidra till digitalisering och nyindustrialisering?

Vi sammanfattar dagarna med att det finns stora möjligheter för svensk industri. Vad som krävs är att både se till att den ”traditionella” verksamheten fungerar på bästa sätt och att bygga en förändringsvilja och förmåga inför nya idéer. Produktionslyftet erbjuder ett stöd i båda dessa faser.

Produktionslyftets partner

Intressenter och finansiärer