”Produktionslyftet en strategisk prioritering för industrin”

Som erfaren projektledare på Teknikföretagen har Cecilia Warrol arbetat med flera olika program för industriell utveckling. Sedan 2013 leder hon det strategiska innovationsprogrammet Produktion2030, som sedan några år tillbaka står för en del av Produktionslyftets finansiering. Vi träffade henne för att få veta mer om hur hon ser på Produktionslyftets roll och nytta för svenska industriföretag.

Vilka utmaningar ser du för små och medelstora företag kopplat till möjligheter för utveckling?

Stora bolag har resurser att delta i forsknings- och utvecklingsprojekt medan små och medelstora företag ofta står utan den möjligheten. Samtidigt är dessa företag avgörande för värdekedjan som helhet – det blir ingen robot eller lastbil utan de mindre, och ofta specialiserade leverantörerna.

I en europisk kontext så är det vanligare med stöd till mindre företag via regionala handelskammare. De har ofta en stab av experter som jobbar med exempelvis certifiering, digitalisering, industriell utveckling och nya etableringar. Till stor del saknar vi dessa permanenta regionala stödstrukturer i Sverige, och där har Produktionslyftet en viktig roll.

Vad är bakgrunden till att Produktion2030 är med och finansierar Produktionslyftets arbete?

Forskning och utveckling är viktiga frågor för företagen i vår styrgrupp, där bland andra Volvo, Scania och ABB medverkar. De har uttryckt en tydlig önskan om att stödja Produktionslyftet som en strategisk prioritering för att hantera utmaningar kopplade till global konkurrens, oro i omvärlden, materialbrist och behov av ökad resiliens.

Hur kan Produktionslyftet stärka förmågan att hantera dessa utmaningar?

Produktionslyftet har mött tusentals företag i en inspirationsfas där en mindre andel sedan går vidare med coachning i mer omfattande program. Det är en modell där många företag påverkas att till exempel ta tillvara sina medarbetare bättre, och ta in Lean-inspirerade arbetssätt. Över 300 företag har genomfört Produktionslyftets utvecklingsprogram men det är många, många fler som har blivit inspirerade att utvecklas vidare.

Oberoende utvärderingar visar på positiva effekter i företag som har genomfört Produktionslyftet, de får starkare ledarskap och bättre ekonomi. De noterar till exempel högre lageromsättning samt bättre effektivitet och kvalitet. Det är praktiska effekter som annars är svåra att åstadkomma i industriella system. Samtidigt har Lean som utgångspunkt i verksamheten nästan blivit en standard inom industrin. Det är en mycket positiv utveckling där Produktionslyftet har varit delaktig för att höja kunskapen och sprida goda exempel.

På en generell nivå, vad kan svenska industriföretag vinna på ökad samverkan och medverkan i forsknings- och innovationsprojekt?

Vi ser ofta hur företagen tar med sig ett visst problem in i ett projekt där sedan forskare eller andra experter ifrågasätter själva problemställningen och omformulerar utmaningen. I Sverige har vi resurserna på plats för att åstadkomma denna dynamik och utveckling. Vi har 13 tekniska högskolor som håller internationell toppklass, och RISE med en expertis som spänner över många olika områden. Även här har Produktionslyftet en viktig funktion för att hjälpa företag vidare till samarbeten med regionala högskolor.

Det finns en stor komplexitet i den industriella verksamheten – i värdekedjorna, i den globala konkurrensen och i omvärldsfaktorerna. En enskild aktör kan inte hantera allt detta på egen hand. Det krävs samarbete och utbyte mellan företag, akademi och institut för att se problem och lösningar på nya sätt. När människor med olika perspektiv möts kring gemensamma utmaningar uppstår energi och en vilja att hjälpa varandra.

Hur ser det ut i andra länder, finns det några motsvarigheter till Produktion2030 och Produktionslyftet?

Nej, inte direkt. I många europeiska länder så är det obligatoriskt för tillverkande företag att vara anslutna till ett forskningsinstitut eller en regional handelskammare. Företagen betalar en avgift som skapar en basfinansiering för utveckling och riktade insatser. Det är en struktur som kopplar tillbaka till gamla traditioner och skråväsendet. Vi har ingenting av detta i Sverige, vilket förvånar mina internationella kontakter. Det som till exempel Produktionslyftet fokuserar på är alltså ofta integrerat i forskningsinstitutens och handelskamrarnas uppdrag.

Utgångspunkten för svenska politiker är att industrin visserligen är viktig men att den i princip måste stå på egna ben. Skola och sjukvård och andra delar av välfärden tar stor plats även i andra europeiska länder men där finns industrin med på priolistan. Det är ju trots allt industrin som betalar för välfärden. Utmaningen kring politiska prioriteringar är något som vi på Teknikföretagen arbetar mycket med, och vill gärna se en fördjupad dialog mellan politiken och industrin.

I de nordiska länderna har vi dock liknande strukturer, även om uppläggen skiljer sig lite åt. Det finns till exempel ”Produktivitetsspranget” i Norge som har startats med Produktionslyftet som förebild.

Produktion2030 avslutas under 2025, vilka är de viktigaste resultaten av arbetet och vad är du mest stolt över?

Vi har nått ut till över 800 företag som medverkat i ett eller flera innovationsprojekt, tagit del av utbildningar, medverkat på studieresor, i strategiska projekt inom bl a standardisering och digitala plattformar, på konferenser och andra aktiviteter. Vi har bidragit till ökad samverkan mellan företag, akademi och institut via 175 olika projekt. Vi har också träffat många små och medelstora företag i våra teknikworkshoppar.

Produktion2030 har också stöttat en nationell forskarskola inom produktionsområdet, där cirka 150 doktorander går kurser och genomför industriprojekt fram till sin disputation. Forskarskolan utgör ett brett nationellt och internationellt nätverk som genomförs av Svenska Produktionsakademien, 13 tekniska högskolor från Lund i söder till Luleå i norr.

Under åren med Produktion2030 har vi rest runt i världen för att visa upp den svenska industrins styrkor och sätta Produktionssverige på kartan. Samtidigt har vi hämtat in goda exempel och insikter från andra länder. Vi har succesivt byggt upp ett stort nätverk över hela världen som även framöver kommer vara till nytta för svenska företag för inspiration, erfarenhetsutbyte och rekrytering av expertkompetens.

Hur tas detta arbete vidare framöver?

Planen att vi ska arbeta vidare med vissa av aktiviteterna, till exempel forskarskolan och teknikworkshopparna. Inom Vinnovas, Energimyndighetens och Formas nya satsning Impact Innovation kommer vi på Teknikföretagen tillsammans med Produktionslyftet med flera vara involverade i arbetet med programmet Net Zero Industry. Där kommer jag själv framför allt fokusera på internationella kontakter och utbyten.