Produktionslyftet – så mycket mer än 230 företag

Artikel · 2017-01-30

De företag som genomgått Produktionslyftets 18-månaders utvecklingsprogram uppvisar fantastiska resultat och det är med stolthet som vi ser på deras utveckling. Dock utgör dessa cirka 230 företag bara toppen av ett isberg – de är som sagt fantastiska men programmets framgång vilar på så mycket mer än arbetet i ”bara” dessa företag.

Över 20 000 personer och 6 500 företag har deltagit vid presentationer eller inspirationsseminarier med Produktionslyftet. Närmare 2 000 personer har gått Lean-kursen på 7,5 högskolepoäng, inklusive drygt 70 i Produktionslyftets nätverk med coacher och utbildare. Flera tusen personer har aktivt medverkat i Produktionslyftsföretagens Lean-arbete och totalt representerar dessa företag ungefär 33 000 medarbetare – det är förmodligen dessa som står för den viktigaste ”spridningseffekten” inom svensk industri.

Avslutsmöte för Digilyftet i Eskilstuna. På bilden sammanfattar Produktionslyftets Lean-coach
Malin Hallin satsning; Malin var också den som ledde genomförandet av pilotprojektet.

De kontanta medel som omsatts i Produktionslyftet sedan starten 2007 närmar sig efter tio års verksamhet en kvarts miljard kronor, där företagen själva står för en knapp tredjedel. Till det ska dock läggas det företagen satsar ”in-kind”, det vill säga i egen tid, vilket är över 700 000 timmar. Omsatt till pengar enligt schablon blir det närmare 570 miljoner kronor. Av den totala omsättningen på över 800 miljoner kronor står då den offentliga finansieringen för drygt 20 procent.

Även om de totala resursinsatserna till Produktionslyftet är betydande indikerar en försiktig bedömning samhällsekonomisk god lönsamhet. Ett räkneexempel: Anta att produktiviteten i medverkande företag kan ökas med 10 procent, en siffra som verkar rimlig med hänsyn till data vi har tagit del av från företag vi följt upp. Anta vidare att förädlingsvärdet i genomsnitt är 60 miljoner kronor, vilket bokslutsrapporterna från 2013 indikerar. Då skulle produktivitetsvinsten kunna resultera en miljardökning i BNP, vilket vida överstiger samhällets totala insats – även om företagens egeninsatser skulle inkluderas. Liknande beräkningar kunde göras av andra typer av effekter, som ökad omsättning, bättre kvalitet, minskad kapitalbindning, minskad sjukfrånvaro etcetera. Observera dock att sådana beräkningar måste ses som just räkneexempel eftersom det finns en oändlig mängd osäkra påverkande faktorer och andra möjliga felkällor.

Produktionslyftets erfarenheter av små och medelstora företag tas tillvara inom det
strategiska innovationsprogrammet Produktion2030, där Produktionslyftets
programdirektör Birgitta Öjmertz arbetar med spridningen av Produktion2030s
projektresultat. Bilden är från ett frukostmöte med Automation Småland.

Alla siffrorna ovan säger dock egentligen inte så mycket om vad Produktionslyftet är eller hemligheten bakom programmets framgång. För oss handlar det mycket om uthållighet och utveckling, både vad gäller arbetet ut mot företagen och i det interna arbetet med att etablera och vidareutveckla programmet. Vi har arbetat efter i huvudsak samma grundprinciper sedan starten 2007, men det arbetssätt och den organisation som då fanns skiljer sig avsevärt från Produktionslyftet av idag.

Att stödja andra satsningar, dela med oss av våra erfarenheter men även att ta till oss av andras tips och idéer, är dock en effekt av att vi följer våra grundprinciper. Bland annat har en ansökan godkänts för att utveckla och genomföra piloter för ett innovationsledningsprogram, där erfarenheter från Produktionslyftet tas till vara. Projektparter är RISE (koordinator), Swerea IVF, KTH, LiU, ModigMinoz AB samt Uddevalla kommun. Från Produktionslyftet hämtas framförallt programupplägg, metodik och sättet att kommunicera med berörda företag.

Mats Marcus från Stora Enso till vänster med Christian Silvasti från Emballator.
Båda är representanter för tidigare Produktionslyftsföretag och deltog vid ett
seminarium i Skövde arrangerat av Energimyndigheten med inspirationsföreläsningar
om sina respektive Lean-satsningar.

Det finns fler exempel på samverkan där Produktionslyftets erfarenheter kommer till nytta, där vart och ett skulle kunna beskrivas i en egen artikel. Här följer korta reflektioner kring några av dem:

  • Digilyftet är ett pilotprojekt som drivits under 2016 med aktiviteter i två regioner, Mälardalen respektive Västsverige, för en tänkt större insats för att stödja mindre företags digitalisering. Produktionslyftet har bidragit med en metodik som är snarlik vårt Startprogram och pilotprojektet har drivits av aktörer inom Produktionslyftet i samverkan med det strategiska innovationsprogrammet PiiA, ”Processindustriell IT och Automation”.
  • Produktion2030 är ett strategiskt innovationsprogram som ska ge forskningsunderstöd till nya produktionsmetoder och som även vill nå mindre företag. Produktionslyftets erfarenheter används i spridningsdelen och Produktionslyftsföretag har medverkat i aktiviteterna.
  • Energimyndigheten driver ett stort program, EEnet, för att stimulera energieffektivitet i mindre industriföretag. Förutom tekniska effektiviseringar är organisatoriska och beteendeförändringar viktiga och där har Produktionslyftets metodik kommit till nytta.
  • Arbetsplatsnära Forskning och Utveckling är ett nätverk som stimulerar ny forskning och tillvaratagande av forskningsresultat med synergier mellan goda arbetsförhållanden och konkurrenskraft, förnyelse och kvalitet. Produktionslyftet har bidragit till strukturer och tankemönster.

I inledningen av programmet kunde vi bara sprida kunskap om satsningen genom att själva skicka ut information. Idag är det företagen och våra partner som är vår bästa informationskanal, det är genom deras nätverk som nyttan av att arbeta med Produktionslyftet sprids. Det leder inte till att alla företag som hör talas om oss söker sig till programmet, men det inspirerar många till att inleda sitt eget förnyelsearbete. Det finns också andra exempel på direkt påverkan från Produktionslyftet där programmet i sig inte är inblandat. Till detta hör exempelvis de av Produktionslyftets coacher som rekryterats till olika företag och organisationer, liksom de förändringsledare i Produktionslyftsföretag som har bytt arbetsplats och/eller företag.

För Produktionslyftet har en stabil bas varit avgörande för att organisationen ska vara både långsiktig och kunna utvecklas på ett bra sätt. Infrastrukturen bakom Produktionslyftet bygger på det som grundlades vid programmets start, men har utvecklats och förbättrats allteftersom omständigheter och krav har förändrats. Några element som följt med sedan starten är bemanning med dubbla coacher, årliga reflektionsdagar, loggningar av aktiviteter, taktade pulsmöten varannan måndag, måluppföljning och avvikelsehantering. Alla dessa element har ett gemensamt och mycket viktig syfte: Att säkerställa ett gemensamt lärande från det som sker och att ständigt utveckla arbetssätt och metoder.

Gemensamma krafter … Bild från en reflektionsdag 2016 med Produktionslyftet där
programmets styrelseordförande Göran Johnsson inspirerar deltagande coacher
och annan personal.

Samverkan mellan institut och akademi har vi också med oss sedan start, liksom en styrelse med tydlig koppling till såväl företag och näringsliv som fack – IF Metall och Teknikföretagen har varit djupt engagerade sedan starten. Däremot har exempelvis regionindelning och partnerorganisationer anpassats efter intressent- och finansiärskrav. Från att inledningsvis främst drivits av Swerea IVF och Chalmers ingår i Produktionslyftet idag ytterligare sju huvudpartner och därutöver åtskilliga samarbetande aktörer. Våra representanter i de åtta regionerna över landet omfattar allt från akademi, IUC och teknikcollege.

Som framgår är vi otroligt stolta över vad som uppnåtts genom Produktionslyftet. Inget hade varit möjligt utan de fantastiska insatser och det enorma engagemang som uppbådats på alla nivåer i de medverkande företagen. Det är där den stora arbetsinsatsen skett, kreativiteten blomstrat som mest och vinsterna tydligast har kunnat räknas hem. I denna artikel har vi dock velat lyfta fram betydelsen av uthållighet, ständigt lärande och koordinering – allt det som gjort det möjligt att skapa ett gemensamt, väl fungerande arbetssätt. Det är i sin tur grunden för en tillit som gör att företag vågar investera sin kraft för att ta tillvara den stora förbättringspotential som alla organisationer har.

Och vi har bara börjat …

Produktionslyftets partner

Intressenter och finansiärer