Foto: Dan Boman 2017

Hur ser produktionens roll ut framöver? Det är uppenbart när övriga delar av samhället är kraftigt påverkat av pandemin och dess efterverkningar att mycket av det som ger driv, tillväxt och fungerar som motor i ekonomin är tillverkningen. Teknikföretagens konjunkturprognos kring ekonomi, utveckling och företagens del av det hela är att vi klarat oss relativt väl jämfört med övriga delar världen. Vi är välpositionerade i de globala industriella värdekedjorna.

Som jag ser det kommer produktionen att spela en ännu större roll framåt. Det finns en stark koppling till själva produkten – produktutveckling och produktion har alltid varit en del av svensk producerande industris styrka. Se bara på Scania, deras starka koppling mellan produkt, FoU och produktion är vad som gör dem starka. Denna koppling blir än viktigare framöver med skiftningen till cirkulära affärsmodeller, mer komplexa produkter och den anpassning av produktionen som detta kräver. Även kopplingen till nya teknologier kommer att vara bärande, exempelvis för bilindustrin. Valet av framdrift och motor ger helt nya produktionssätt, det är helt olika plattformar mellan en diesel- och en elbil.

Denna följsamhet, omställning av produktionen, kommer att bli avgörande framöver beroende på hur olika komponenter och material skiftar med kommande förändringar. Det blev väldigt tydligt när produktionen stod still på grund av brutna försörjningskedjor, en viktig del i att hålla produktionen intakt och minska sårbarheten. Double Sourcing och alternativa lösningar viktiga delar av det som kommer att göra att vi kan hålla vår position i Sverige med rätt förutsättningar för produktion.

Som tur är har vi en bred industriell struktur, vi har inte bara en stark bransch. Den spänner från gruvor till stridsplan och allt däremellan, där produktion och produkter alla levererar till det industriella systemet. Det gör att själva produkterna som kommer ut också i sig är viktiga för andra delar av det industriella systemet, vilket är en central del i det svenska systemet framåt. Det handlar om sättet att producera produkten, hur vi tillverkar klimatsmart, allt ingår i utmaningen där vi hela tiden lär av varandra och drar nytta av det bästa.

Sedan har vi själva produktionssystemet som också kommer att utvecklas. Komplexiteten ökar, liksom kompetensbehovet med ett produktionssystem med allt fler uppkopplade maskiner och AI-komponenter som överser hur systemen hänger ihop. Informationsflödet i produktionssystemet ställer helt nya krav på kompetens och ansvar över alla kategorier. Industri 4.0 innebär en stor förändring i det sätt som företagen behöver riggas. Automation är naturligtvis ett första steg men det kommer att påverka hela sättet som arbetet organiseras och vilka kompetenser som behövs.

Detta betyder att produktionens roll blir allt bredare, från design och konstruktion via produktionen till hela livscykelaspekten med återvinning eller återtillverkning – allt inkluderas i systemet. Hela perspektivet kommer att förknippas med produktionen vilket ställer högre och nya krav, även på program och satsningar som Produktionslyftet. För att fortsatt lyfta svensk produktionskapacitet måste vi skapa en förändringsförmåga, det är där arbetet måste börja. Det är då vi kan ta till oss vad som krävs med exempelvis automation, cirkularitet, förändrade affärsmodeller etcetera. Hela den resan startar i en process i företagen där Lean utgör grundstommen.

Produktionens roll i industripolitiken har länge varit viktig, men den accentueras nu ytterligare. Avancerad tillverkning har blivit synliggjord på ett tydligare sätt inom EU, även om den varit synlig i vår nationella industristrategi med dess kärna av hållbar produktion. Vad jag ser är att det vi lägger i begreppet hållbar produktion har förändrats och utvecklats. Det är fortfarande viktigt och en central del, men det måste laddas med en del nya ingredienser som resiliens, hållbarhet utifrån kompetenstillgång, cirkulär ekonomi med mer, som tillsammans ger en mycket bredare bild av hållbarhet. Industri 4.0 är ett verktyg för att skapa detta hållbara produktionssystem med digitalisering som en värdeskapande faktor.

Inom Teknikföretagen förde vi för en tid sedan industrisamtal med regeringen med fokus på Sverige som ett investeringsland. Vad är viktigt? Vi menar att produktionen utgör en viktig del i hur vi kan öka attraktionskraften. Detta inte bara för att attrahera investeringar i produktion, utan även kopplingarna till övriga delar av det industriella systemet. Det ökar attraktionskraften i hela det industriella spektrat, från beställare av komponenter till de som skapar lösningar för andra delar av det industriella systemet. Dessutom har vi kopplingen till FoU som vi inte pratat så mycket om. Vad brukar vara anledningen till att företagen flyttar ut den delen? Ofta är det att de har produktion på annan plats och produktionsutvecklingen placeras nära den. Det kan också vara attraktiv kompetens som gör att forskningen placeras där. För att Sverige ska ha en attraktiv forskning med koppling till produktutveckling som i sin tur är kopplad till produktionen så är det avgörande med fortsatta såväl FoU-investeringar som investeringar i produktion.

Här finns också en koppling till nya startupföretag som kanske inte tänker utifrån en produkt utan snarast kommer med lösningar. I och för sig kan en fysisk produkt vara en del av lösningen, oftast med en tjänst kopplad till den, där en annan komponent brukar vara affärsmodellen. Vi har inte haft kapacitet att fånga upp startupbolagens första produkter på ett bra sätt, de kan ha hamnat i andra delar av världen av olika orsaker. Vi har dock potential att kunna fånga upp dem och den uppskalning de står för. Vi har en fördel med vår hållbarhet där vi kan ta marknadsdelar, men det krävs att den kompetensen byggs upp i det svenska systemet.

Just nu finns det ett behov av omtag i framtidsplanen för Sverige som produktionsland. Vad innebär det, vilken kapacitet har vi och vad måste vi satsa på för att nå hållbarhet i det breda perspektivet? Här är det väldigt positivt att även näringsministern vid industrisamtalen sa att det finns ett behov att uppdatera strategin efter de förändringar som skett. De planerar ett initiativ för att sätta industripolitiken i centrum där vi ser hållbar produktion som kärnan. Detta är den övergripande nivån. Sedan har vi behov av mer konkretion och något visionärt, hur ser visionen ut framåt? RISE har påbörjat ett arbete med en plan för hållbar produktion i Sverige med bland andra Vinnova och Teknikföretagen. Det är en viktig utgångspunkt och även om en första plan inte har alla svar så sätter den igång ett arbete för att blicka framåt. Det ger oss möjlighet att positionera oss för fortsatt konkurrenskraft.

Det är avgörande hur vi hanterar och hänger med i den globala konkurrensen, vi har bra förutsättningar med tillgång till energi, stark infrastruktur, kompetens och kunnande. Hela kedjan krävs för att investera i produktion i Sverige. Produktionslyftets roll i allt detta är viktig, det är utmanande men samtidigt kul att vi har en fungerande struktur att bygga vidare på. Vi representerar ett behov som ökar. Produktionslyftets roll framåt är viktig.

Mina tankar just nu kring Lean är nog kopplade till samma ämne som de senaste loggarna också berört, hållbarhet. Svensk tillverkningsindustri och byggsektorn, där jag är verksam, befinner sig mitt i en stor transformation och förändrningsresa, mot fossilfrihet och klimatneutralitet. För att driva denna förändring så effektivt som möjligt, så behövs en strukturerad process. I detta fall är också tiden en viktig faktor, vi behöver uppnå förändring så snabbt som möjligt. Det får helt enkelt inte ta så lång tid.

Min övertygelse är att de bolag som genom Lean redan skapar en förändringsbenägenhet i sin organisation har en enorm fördel framöver i transformationen mot klimatneutralitet. Vi har inget val utan behöver tänka om, tänka nytt och omfamna förändring och utveckling. Finns den viljan och insikten redan i organisationen så är grunden redan lagd. Målet i detta fall är supertydligt, våra verksamheter och företag behöver bli klimatneutrala senast 2045 – helst mycket snabbare än så – och kring det är det väl ingen som tvivlar längre.

Den stora frågan är dock HUR detta ska uppnås och svaret på det kommer att vara olika för varje företag och organisation. Dock finns det många gemensamma beröringspunkter inom branscherna varför branchorganisationerna har en viktig roll i att stötta, men även driva på, utvecklingen i sin bransch. Denna fråga är så stor och vi kommer inte lyckas om vi inte samarbetar genom hela kedjan, från tillverkning till kund, och det är precis det Lean handlar om i grund och botten. Skapa en effektivare och mer välsmord kedja utan slöserier och gå till grunden med de problem och störningar som uppkommer.

I frågan kring hållbarhet kan man se alla utsläpp som en störning som ska elimineras och lösningen finns kanske inte alltid där man först tror. Därför blir samarbete över gränserna viktigare än någonsin. Verkligheten för de flesta småföretagare är dessutom att skapa underverk med mycket begränsade resurser, att uppfinna hjulet på nytt är därför inget alternativ. Jag tycker mig redan se att många branschorganisationer i Sverige kommit samman och skapat färdplaner och utbildningsforum för sina medlemmar. Inte minst i min egen bransch där Svensk Planglasförening och Glasbranschföreningen samarbetat med ett gemensamt mål att skapa en konkret aktivitetsplan för alla som är verksamma inom glasbranschen.

Utmaningen här ligger just i att lyckas bli konkreta, och det snabbt. Vackra ord har ingen effekt på klimatet, utan det är action som gäller. Kan föreningarna hjälpa de mindre företagen och peka ut riktningen på vilka områden som ger mest effekt för just sin bransch, så kan vi ganska snabbt se effekt. Sannolikt gäller även här 80/20-regeln, det vill säga de första 80 procenten av klimatpåverkan går ofta att åtgärda utan några omfattande analyser, man kommer faktiskt rätt långt på sunt förnuft. Det är de sista 20 som är riktigt kluriga och kräver annan typ av expertis och analys. Men om alla företagare kastar sig över de första 80 procenten av sina utsläpp så är vi verkligen igång!

Just nu jobbar vi mycket med att omforma lärdomar från olika forskningsprojekt till användbar coachning i Produktionslyftet. Mest arbete är det inom hållbar produktion, vilket omfattar såväl rätt bruk av digitalisering som cirkulär ekonomi för material-, energi- och tidseffektivitet i flödet. Jag har själv medverkat i Smart PM, ett projekt inom Produktion2030 som precis avslutats, där tanken är att öka resurseffektiviteten för både maskiner och människor genom ökad automation och digitalisering i företagens KPI-system.

I projektet Leda Grönt har vi rullat ut Green Kaizen/Green Performance Map, grön slöserijakt och grönt ledarskap på ren svenska. Vi har även utvecklat en tvådagarskurs i projektet Green Kaizen SME som är anpassad till Produktionslyftsföretag som vill ha stöd för att engagera alla i ett aktivt miljöförbättringsarbete. Kursen har genomförts en omgång och en andra är planerad till hösten – under hemsidans flik ”Aktiviteter” kommer både mer information och kursanmälan att läggas upp! Vi planerar även att kunna erbjuda ovan som fördjupningsprogram inom Produktionslyftet, något vi hoppas testa i ett antal företag redan i höst.

I projektet UUAAMM, Universell Utformning Av Arbetsplatser – Manuell Montering, som också just avslutats jobbar jag med RISE-kollegorna Sandra Mattsson och Katrin Skagert samt Johan Tjernell på Husmuttern kring universell utformning och inkluderande design. Det innebär att vi använder oss av flera klassiska koncept som Poka-yoke, standardiserat arbete och coachande ledarskap med fler och knyter samman dessa med enklast möjliga digitalisering som stöd för att göra monteringsarbete mer tillgängligt för personer med funktionsvariation.

Som bieffekt blir monteringen även säkrare och snabbare att lära sig för alla, vilket gör det möjligt att ta in personal utan tidigare verkstadserfarenhet. De behöver heller inte kunna ett specifikt språk. Vi har testat systemet i volontärproduktion av skyddsmateriel där personer kunnat komma in och lära sig sina arbetsuppgifter på 20 minuter och sedan tillverkat kvalitetsäkrad skyddsutrustning till vården. Detta kan komma att bli ett eget viktigt spår för arbetskraftsförsörjningen inom industrin.

Produktionsklustren inom fordonsindustrin hade sin årliga konferens den 5-6 maj, där årets tema var ”Hållbar produktion – gröna värdekedjor”. Ett inslag i konferensen var en paneldiskussion med bland andra företrädare för Scania, Volvo Cars och Volvo Group. Hållbarhetsfrågorna står nu lika högt upp på agendan som säkerhet för OEM-företagen och tidsramen är ganska snäv för de tuffa mål som har satts upp.

På min fråga som moderator om vad som är den största utmaningen just nu var det sammansatta svaret från företagen följande: ”Att få arbetet mot våra mål att sätta sig i hela organisationen, ända till den enskilde medarbetaren. För att detta ska hända ser vi att hållbarhet måste upp som en del av vårt förbättringsarbete och in i vår dagliga styrning, där även hållbarhetsavvikelser ska hanteras.”

För att vi ska nå hållbara värdekedjor, där även alla leverantörer har näsorna vända mot samma håll, krävs både samsyn och förändringsförmåga. Produktionslyftets metodik och arbetssätt i att stötta företagen kommer väl till pass för att bidra i detta arbete – och vi står redo att anta utmaningen!

Inom Produktionslyftet pågår det mycket diskussioner kring hållbarhet och hur vi kan bidra till klimatomställning mer på djupet. Det handlar om att inkludera hållbarhetsfrågorna som en naturlig del i Produktionslyftets metodik och också om hur vi kan bidra till initiativet Omställningslyftet, där det pågår en förstudie som RISE håller i och som är ett resultat från regeringens samverkansprogram Näringslivets klimatomställning. I förstudien bidrar Produktionslyftet med våra erfarenheter kring förändringsarbete och hur vi samverkar för industrins utveckling på regional och nationell nivå och inte minst med den grundläggande metodiken vi byggt upp. Målet är att skapa kraft att förändra för att adressera just utmaningar kopplade till klimatomställningen. Vi ser tydliga synergier i en samverkan kring initiativ som detta för att gemensamt stärka företagens förmåga att både bidra till klimatomställningen och att vara hållbart konkurrenskraftiga.

I samband med detta arbete var vi också inbjudna till Teknikföretagens produktionsreferensgrupp för några veckor sedan, där vi dels fick berätta om våra egna tankar kring metodikutvecklingen för tydligare stöd för klimatomställningen, dels om samarbetet med SuPr, den nystartade noden för hållbar produktion under ledning av Mats Lundin. Ordförande för produktionsreferensgruppen är för övrigt Lars-Henrik Jörnving från Scania, tillika styrelsemedlem i Produktionslyftets styrelse, och i referensgrupper sitter även Mikael Joki från det tidigare Produktionslyftsföretaget Eepab. Vi fick också speglat våra tankar i referensgruppens efterföljande mycket intressanta diskussion om utmaningarna kopplade till hållbar produktion och vilken typ av satsningar de ser behov av, något vi tar med oss i vårt fortsatta arbete.

Initiativen ovan linjerar väl med det som fokuseras i Vinnovas satsning på Hållbar industri och både Margareta Groth och Ida Langborg var med vid Teknikföretagens möte. Beträffande SuPr har de sitt säte på Södertälje Science Park där Lars-Henrik Jörnving varit drivande för att få noden till stånd. Det finns mycket forskning gjord kring att ta fram praktiskt användbara arbetssätt för hållbar produktion, vilket Jörnving också nämnde vid Produktionslyftets seminarium Hållbar produktion med kraft från Lean och digitalisering. Han pratade bland annat om Green Kaizen som bland andra Martin Kurdve, coach i Produktionslyftet, och professor Monica Bellgran på KTH arbetat mycket med att ta fram arbetssätt för.

Vi gläds över att de första pilotomgångarna av våra Startprogram kring förändringsarbete med automationsperspektiv har dragit igång. De genomförs med en väl medveten strategi för att samla erfarenheter och ta tillvara alla lärdomar för framtida utveckling och förfining. I vår metodgrupp både diskuterar vi och ser nya möjligheter med ytterligare tema där hållbarhetsperspektivet står först på tur. Under ledning av kollega Martin Kurdve, verksam vid RISE, tittar vi på hur resultaten från forskning och arbete bedrivet i samverkan med flera partners i Produktionslyftsnätverket (KTH, Chalmers, IUC, MITC ...) kan formas till Startprogram med inriktning mot hållbarhet. Det finns stora möjligheter men också utmaningar med hållbarhetsperspektivet som kanske leder till flera olika spår i utvecklingsarbetet. Hållbarhet är allt viktigare för företagen och det är en tydligt efterfrågad inriktning, vi har en bra dialog och känsla i metodgruppen kring fortsatt utveckling av hållbarhetsperspektivet i vår metodik.

Ytterligare en fråga på agendan är projektet Karakuri IoT lett av RISE i samverkan med Mälardalens högskola, där vi kan dra nytta av pågående forskning knuten till Produktion2030. Det ingår i vår strategi att ta vara på erfarenheter och resultat från forskningsprojekt som är knutna till Produktion2030. Daniel Gåsvaer är aktiv inom både Produktionslyftet och projektet Karakuri IoT, som går ut på att ge medarbetarna möjligheter att i produktionen enkelt kunna bygga och implementera enkla och billiga IoT-lösningar. Daniel tillsammans med Roger Lundin från metodgruppen tittar på hur vi för över och på bästa sätt drar nytta av det fina arbete som gjorts inom Karakuri IoT. Det är ett forskningsprojekt med konkreta resultat som vi kan inkludera i Produktionslyftets palett. Allt handlar om att identifiera utmaningar, generera idéer och utveckla lösningar för test och validering, billiga förbättringslösningar som utnyttjar digitaliseringens möjligheter.

Nu har det verkligen börjat hända saker på Startprogramsfronten. Företag har börjat söka sig till programmet ”Förändringsarbete med automationsperspektiv”, det finns redan ett tiotal kandidater där vi arbetar intensivt för att komma igång på ett snabbt och smidigt sätt. Corona sätter upp sina utmaningar men återigen har vi ändå lyckats med något av en rivstart i erbjudandet av denna möjlighet.

Just nu genomför vi – och har delvis genomfört – vår populära coachkurs, för andra gången på distans. Omgången är på olika sätt förbättrad sedan den förra där vi dragit nytta av nya kunskaper och erfarenheter. Det är en bra sammansatt grupp med många spännande och erfarna kursdeltagare som signalerar ett stort värde av utbytet sinsemellan. Kursavslut är den 5 maj – håll ögonen öppna för kommande kursstart!

Uppstarten av nya Utvecklingsprogram håller också på att växla upp, men vi möter som sagt fortfarande en hel del utmaningar på grund av orsaker vi alla känner till. Det är dock inte avsaknaden av intresserade företag som är problemet, vilket är glädjande. Vi har börjat att tillsätta coacher till 18-månadersprogrammet så det börjar knoppa och spritta i det hela, men det känns som att vi riskerar en sen vårflod. Vad som ska hända när pandemin släpper greppet om oss är för tidigt att sia om, men vi förbereder oss för det bästa!

Denna vecka ser jag fram emot fredagens inspirationsseminarium Färdplan för svensk industri: Hur tar vi tillvara på möjligheterna? och att få tillfälle att ta del av resultaten och upptäcka möjligheterna med digitalisering och hållbarhet. Vi har ett 40-tal anmälda och har du själv inte anmält dig så är det hög tid nu, klicka på länken ovan! Även nästa seminarium den 16 april med Scanias Lars-Henrik Jörnving – Hållbar produktion med kraft från Lean och digitalisering – lovar att bli riktigt intressant.

Det är också mycket glädjande med den fortsatt höga aktiviteten kring våra coachningsprogram; tyvärr är det många företag som på grund av pandemin måste vänta på sin start, men entusiasmen finns där. Det gäller inte minst vårt nya Startprogram Förändringsarbete med automationsperspektiv som genomförs inom ramen för Robotlyftet. Flera företag har redan anmält sig och vi ser alla fram emot att få träffas under året. Våra populära utbildningar utvecklas ständigt och genomförs fortsatt med höga deltagarantal och lika höga utvärderingar. Just denna vecka pågår vår coachutbildning, givetvis på distans – bilden ovan är från den tid då vi fortfarande hade fysiska möten.

Produktionslyftet är nu inne på sitt 15e verksamhetsår och ”still going strong”. Det är oerhört inspirerande att se hur flera andra satsningar och program kan dra nytta av vår metodik och våra erfarenheter. Även pandemin har bidragit till vår metodikutveckling och många anpassningar kommer säkerligen att finnas kvar som alternativ eller varianter.

Aktuellt just nu är de 1000 intervjuer som IUC-nätverket genomfört inom Robotlyftet. 1000 svenska små och medelstora företag som berättat om konsekvenserna av coronakrisen, men också om sina utvecklingsbehov framöver. Det finns en stark utvecklingspotential och ett tydligt behov att fylla.

Intervjuunderlaget är det största samlade resultatet just nu kring hur företagen verkligen har det och hur de ser på framtiden. Räcker pengarna, fungerar leveranserna, kan de jobba sig ur pandemin? Allra intressantast är förstås frågorna kring hur de ser på sina behov framåt. Och ser framåt gör de!

De allra flesta företagen har kommit förbi pandemins lamslående effekt och känner att de verkligen vill jobba med sin utveckling. Det finns en märkbar önskan efter förändring och olika alternativ där vi kan hjälpa till med omställningen. Inom såväl Produktionslyftet som omgivande innovationssystem har vi mannat upp och står reda för ”nystarten” – vi erbjuder en bred palett av möjligheter som erbjuder kraft åt företagen över nästa fas i deras förändringsarbete!

En av våra målsättningar inom Produktionslyftet är att inspirera företag att ta tillvara på möjligheterna att utveckla sina verksamheter och lära nya saker, inte minst i dessa tider då digitala lösningar ger allt fler samma möjlighet till engagemang. Det som förr bara kunde erbjudas på en ort i taget kan idag innebära ett frukostseminarium där hela Sverige möts. Nu lanserar vi vårens seminarieprogram med tema Kraft att förändra som bygger vidare på höstens uppskattade arrangemang – ”Färdplan för svensk industri: Hur tar vi tillvara på möjligheterna?”, ”Hållbar produktion med kraft från Lean och digitalisering” och ”Att leda för digital utveckling”. Vi märker en vilja från företagens sida att också gå vidare i konkret handling där vi är mycket glada över att kunna presentera våra Startprogram Förändringsarbete med automationsperspektiv, ett initiativ i samverkan med Robotlyftet.

Startprogrammen inom Produktionslyftet kombinerar det långsiktiga förändringsperspektivet med just konkreta handlingar här och nu. Det är något vi alltid har med oss, ett långsiktigt perspektiv även om du går in i arbetet med exempelvis en specifik automationsfråga, som i vårens samarbete med Robotlyftet. Automationsmöjligheterna ska bidra till långsiktigheten, ingen ska automatisera för automationen i sig. Vi ser att det är viktigt att se helheten och arbetar för att knyta samma flera olika insatser till en helhet för företagen som medverkar, bland annat insatser inom Smart industri, Tillväxtverkets breda satsning där även Robotlyftet ingår. Detta är precis den typ av samverkan som vi eftersträvar, allt med företagens positiva utveckling för ögonen och i nära samarbete med olika aktörer som exempelvis IUC-nätverket och Produktion2030.

En viktig del av Produktionslyftets arbete sedan starten 2007 är att koppla förändringsarbetet till utbildning och utveckling av företaget och dess medarbetare parallellt med det praktiska förändringsarbetet. Detta ger ännu mer kraft åt förändringen och stärker engagemanget ytterligare. Under våren erbjuder vi flera utbildningar som exempelvis vår coachkurs för er som vill lära er mer om Produktionslyftets metodik där vi vill ge er förändringsledare ännu bättre förutsättningar i coachningsarbetet. Vi erbjuder en ny kurs, Lean & Green, ett nytt och viktigt område med långsiktig utveckling i fokus liksom – som alltid – vår utbildning i Lean produktion där vi snart drar igång kurs nummer 105! Det är mycket på gång både kring seminarier och andra närliggande möjligheter där vi även ska nämna Produktion2030s teknikworkshoppar. Håll ögonen öppna och ta tillvara på möjligheterna!

Partner

Intressenter och finansiärer