Vi har sedan några veckor tillbaka dragit igång en hel del spännande initiativ för att inom Produktionslyftet kunna erbjuda fortsatt bra utbildning och coachning men då i högre grad på distans. Det finns flera olika verktyg som vi provar, typ Teams och Zoom, med en hög grad av deltagarinvolvering med mindre ”breakout rooms” och konkluderande diskussioner. Det tar lite tid att vänja sig, det ska erkännas, och ibland är tekniken inte med oss helt men det blir allt bättre och bättre.

Ett exempel på våra utvecklade erbjudanden är det nyligen beviljade enskilda Startprogrammet med ett tydligt inslag av digitalisering. Detta kommer att kunna genomföras både genom fysiska möten och på distans. Ett annat exempel är den pågående kursen i Lean produktion på 7,5 högskolepoäng som genomförs i Jönköping. Här har två av de planerade fem träffarna genomförts på distans.

En stor förändring vid övergången till distansmöten är att det oftast krävs kortare och fler möten jämfört med de fysiska träffarna. Det är en av de lärdomar vi har att ta med oss för framtiden och som vi givetvis kommer att kunna dra nytta av även när Covid-19 förhoppningsvis är över. Förutom att fortsätta hitta nya och kreativa lösningar så gäller det nu att vi alla fortsätter att bidra till att hålla smittspridningen nere genom att följa Folkhälsomyndighetens riktlinjer. Ta hand om er därute!

Tillväxtverket har via Robotlyftet bett IUC-bolagen att kontakta små och medelstora företag för att dels höra efter hur det går för dem med tanke på dagens situation, men framförallt hur de ser framåt och vilka behov de ser sig ha. Givetvis är det för många en tung period men det finns också olika stadier av kris. Först infinner sig akutläget, företaget blöder och då är det bara tryckförband som krävs. Sedan fortsätter förstås krisen men de börjar få mer kontroll över läget.

I ett nästa steg kan företagen börja titta framåt, vilket också många av dem gör. Vad kan de göra och hur ska de rusta för framtiden? Det finns Produktionslyftsföretag som faktiskt ökat intensiteten i arbetet; det går trots krisen inte dåligt för alla men framförallt finns det en vilja att satsa framåt. Företagen ser ett tydligt behov av två saker: Kompetensutveckling och produktionseffektivisering.

De inser vikten av att bli mer effektiva, vilket arbetet med Produktionslyftet i slutänden leder till. De ser också behovet av en hållbar industri, vilket på sitt sätt är en positiv utkomst av Covid-19. Utvecklingen drivs i en snabbare takt, mycket med avstamp i digitaliseringen som vi fokuserat extra på inom ramen för Kickstart sedan 2018. Det var inte självklart i början men nu har polletten trillat ner och vi ser ett ökat intresse att delta i Produktionslyftets Startprogram med fokus på digitalisering.

Effektivisering, digitalisering och stabila processer för en hållbar industri – allt hänger ihop. Nu gäller det att tydliggöra vårt erbjudande om stöd i omställningsprocessen, inte bara diskutera akutåtgärder. För många finns det en möjlighet att börja ställa om till framtidens industri, en omställning som krävs för att möta marknad och behov framöver. Och satsningen framåt stavas hållbar industri.

Jag skulle jag vilja börja med att lyfta våra nya Startprogram med tema Förändringsarbete med digitaliseringsperspektiv där Tillväxtverket subventionerar medverkan för SMF. Vi har nyligen gått ut med information om detta – läs gärna mer här! – och intresset för de platser vi har att erbjuda har varit stort, vilket känns riktigt roligt. Faktum är att hälften av platserna var tingade redan efter en vecka! Vi håller på att titta på detaljerna för att på bästa sätt kunna erbjuda också ett distansbaserat genomförande. Naturligtvis är vår förhoppning att deltagande företag ser detta som ett insteg till en längre förändringsresa, en möjlighet till goda effekter både på kort och lång sikt.

Vi tittar också mycket på hur vi kan bidra och ge stöd till företagen för att de ska kunna komma stärkta ur krisen. I detta arbete för vi en dialog med såväl Tillväxtverket som RISE och IUC, liksom med IF Metall och Teknikföretagen. Här, liksom i övriga insatser inom innovationssystemet, gäller det att skapa en bra röd tråd mellan alla eventuella insatser. Med detta i åtanke vill jag trycka på vikten av att de företag som har möjlighet verkligen utnyttjar tiden för att stärka sin verksamhet långsiktigt genom exempelvis kompetensutveckling av permitterade medarbetare. Ju fler vi är som tänker i dessa banor och arbetar för dess genomförande, desto bättre. Som min kollega Hans Reich skrev tidigare så ska vi utnyttja alla möjligheter för att komma ut starkare på andra sidan!

Samtidigt är det positivt att se den drivkraft som finns för att genomföra saker på nya sätt med exempelvis digitala möten. Det kopplar också till Produktion2030 och de teknikworkshoppar vi genomför, där vi också tittar på distansbaserade genomföranden. Ett par första tester har genomförts inom IUC-nätverket, men även två teknikworkshoppar med företag. I södra Sverige genomförde exempelvis CIL och IUC Syd en gemensam workshop via Produktion2030 med inriktning mot additiv tillverkning, under ledning av Lars-Erik Rännar från Mittuniversitetet, med gott deltagande. Tillsammans med RISE och Produktion2030 kör också FKG distanskurser, bland annat en kurs inom proaktivt underhåll.

Alla dessa aktiviteter fungerar bra även om vi givetvis ser fram emot att kunna träffas också, att kombinera det digitala formatet med möten när det passar. Jag tror att det är en kombination som kommer att leva kvar, fysiska träffar och digitala möten. Det kommer att vara ett effektivt sätt att utnyttja det bästa ur båda världar – något positivt som kommit ur Corona-krisen!

Mitt arbete med metodutvecklingen inom Produktionslyftet aktualiseras av hela den situation vi befinner oss i. Den bidrar naturligtvis till en rad utmaningar men också till att vi får en skjuts i utvecklingen av vår pedagogik och flexibilitet i mötet med företagen, vilket är positivt. Tankar som vi haft sedan tidigare får nu ordentligt fokus där vi intensifierar arbetet med metodutvecklingen för att möta utmaningen med att arbeta på distans, ett utvecklingsarbete som till stor del kan utföras tack vare Produktion2030s stöd för detta inom Produktionslyftet.

Det krävs nya angreppssätt för distansarbetet med företagen och av förklarliga skäl har takten i utvecklingsarbetet ökats. Det gäller både det faktum att vi måste lära oss mer om hur vi kan använda tekniken till vår fördel, men även en utveckling av själva coachrollen. Detta inte minst på grund av att vi i ännu högre grad måste coacha nyckelpersoner i företagen så att de kan agera coach på plats, vår förlängda arm i distanseringstider. Det har blivit en viktig och angelägen del av metodutvecklingsarbetet.

Kopplat till detta är arbetet med att ta fram ett nytt Startprogram med finansiering från Tillväxtverket. Tanken är att vi utgår från vårt etablerade upplägg med avstamp i företagens behov, utmaningar och förutsättningar, men där programmet utformas för att helt eller delvis kunna genomföras på distans om så krävs. I alla dessa utvecklingsarbeten har vi en viktig resurs i Produktionslyftets värdorganisation RISE, där det gäller att vi är lyhörda för att ta tillvara på de initiativ som sker inom RISE. Tillsammans stärker vi på så sätt vår förmåga med att arbeta med coachningsinsatser på distans.

En stor del av min arbetstid ägnas dessutom åt mitt doktorerande, där jag befinner mig i något av ett vägskäl. Utgångspunkten för min forskning är de erfarenheter jag samlat på mig under många års arbete med Produktionslyftet, där den röda tråden är att utveckla både goda arbetsförhållanden och effektiv produktion. Så här långt har mitt forskningsfokus legat på ledarens roll i det arbetet, men det finns många vägar att välja på för att komma vidare. Oavsett är tanken att det arbete jag gör inom min forskning kopplat till ledarkollektivet på sikt kommer att bidra till Produktionslyftets metodutveckling.

Avslutningsvis vill jag också nämna projektet ”Metodstöd för ledarskap och organisatoriskt lärande i produktionsteam” som finansieras av AFA Försäkring. I projektet formas ett metodstöd för ledare som kommer att prövas inom ramen för Produktionslyftet, för att sedan kunna inkluderas i metodiken. Det kommer väl till hands för vårt långsiktiga utvecklingsarbete och kommer precis som ovanstående att stärka metodiken – i utmanande tider gäller det att samla och dra nytta av alla tillgängliga möjligheter!

Med coachsamordning som ansvarsområde inom Produktionslyftet nationellt så handlar mycket just nu om Corona-hantering. Vi har för tillfället ett 30-tal företag igång och alla är naturligtvis mer eller mindre påverkade av detta. Nu gäller det att hjälpa coacherna att hantera situationen, att hitta balansen mellan att fortsätta arbetet med företagen och hänsynen till det tuffa läget.

Om det är möjligt är det mycket värdefullt att arbetet inte stannar av helt. Faktum är att vikten av coachernas arbete till och med kan ha ökat i den uppkomna situationen. Vi jobbar hårt för att de företag som har besöksrestriktioner ska få coachning och stöd på distans. Redan nu, efter bara 1-2 veckor, har vi flera exempel med både bra resultat och goda erfarenheter kring olika lösningar.

Vid sidan om uppdraget som coachsamordningen är jag också projektledare för Flaggskeppsfabriken Digital, en fortsättning på satsningen Flaggskeppsfabriken där vi samlar erfarenhet och kunskap från några av landets mest framgångsrika företag. Det handlar om att sprida lärdomar och goda exempel, där fokus i nuvarande projektet är kompetensutveckling med inriktning mot digitalisering.

Med dagens förändrade läge så har naturligtvis frågan om kompetensutveckling under eventuella korttidsförhållanden kommit upp och diskuterats livligt. Det är kanske inte något för alla, men för dem som det kan vara aktuellt för är det en möjlighet till förstärkt kompetensutveckling mitt i allt elände. I projektet känns det därför extra viktigt och värdefullt att kunna bolla idéer med både företagen och kompetensexperterna från de ingående parterna Industriarbetsgivarna, IF Metall, Teknikföretagen och RISE.

Som vi alla känner till har hela världen dragit i nödbromsen och alla har blivit väldigt rädda. Som Warren Buffett sa: När alla är giriga, var rädd – när alla är rädda, var girig … Vad jag menar är att nu, trots att alla är rädda, måste vi även se de möjligheter som finns. Världen finns kvar om ett halvår också. Den finns även kvar om ett år, men det är nu vi ska fundera över vad vi ska göra idag för att förbereda oss för den dag då det vänder.

Så har exempelvis Toyota alltid sett på omvärlden; utbilda och förbered dig vid nedgång för att ta en ”vertical take-off” vid nästa uppgång. Liknande synsätt visade underleverantören Hancocks vd vid förra finanskrisen, då en reporter frågade om de skulle fortsätta leverera till GM nu när det var stor osäkerhet kring betalningen. ”Ja, oss kan de lita på. Och imorgon, när det vänt för GM, så kommer vi att fortsätta leverera till GM.” Reportern blev helt perplex över hur han överbyggde GMs problem.

Det är lite så asiatisk företagskultur fungerar, det kanske till och med så att det kan genomsyra hela länder. Se bara på Sydkorea som, vad det tycks, är på väg att ta sig igenom Coronakrisen. Det finns en grund med samsyn och långsiktighet som vi emellanåt saknar i västvärlden. Det är som min idol Melvin, han som sålde majblommor för 77 000 kronor. När han fick frågan om hur han hade gjort svarade Melvin bara att han sålde varje dag … Det är så det är, om vi ligger på varje dag med de förutsättningar vi har så löser vi detta.

Det är så vi försöker tänka inom Produktionslyftet. Att krypa ner under täcket med ett mantra av ”det här går inte” hjälper ingen. Ju fler vi är som istället fokuserar på de möjligheter som faktiskt finns, ju starkare kommer vi att stå tillsammans. Det handlar inte om att tjäna pengar, det kommer som en följd av att vi gör rätt saker, utan det handlar om att göra något bra för kunder, medarbetare, ägare och omgivande samhälle. Träna, utbilda, utnyttja de möjligheter som finns så kommer vi ut ännu starkare i andra änden!

Igår genomfördes Produktionslyftets årliga coachdag på RISE i Mölndal, en mycket viktig aktivitet för att i samverkan utveckla våra arbetssätt och vår metodik för att på bästa sätt stötta företagen inom programmet. I samband med coachdagen kunde vi presentera en hel del nyheter som stärker både arbetssätt och metodik, bland annat sådant som hämtats från olika forskningsprojekt inom Produktion2030. Det är mycket inspirerande att på detta sätt kunna erbjuda de absolut senaste resultaten inom industriell forskning till en målgrupp som verkligen har möjlighet att ta till sig de möjligheter som erbjuds.

Exempel på nyheter är förstärkt material inom daglig styrning och visualisering, ekologisk hållbarhet liksom arbete för utveckling av ledarskap och strategier, hämtat från forskningsprojekt som SureBPMS, MEET och SMART PM med fler. Samtidigt pågår ett test kring nytt material för att vägleda företagen inom atomatisering/robotisering som bygger på input från flera av Produktion2030s projekt, bland andra DYNAMITE, AKTA och LoHiSwedProd. Vi ser en enorm potential i allt detta eftersom ständig utveckling är en av våra viktigaste principer inom Produktionslyftet. En resurs att ösa ur helt enkelt.

Det pågår också mycket annat spännande inom Produktionslyftet just nu. Förutom utvecklingsarbetet med avstamp i coachdagarna arbetar vi vidare med alla företag som är engagerade i programmet där det alltid är lika roligt att se de framsteg de gör. Roligt är också det fortsatt stora intresset för vårt 18-månaders Utvecklingsprogram med ett stadigt inflöde av företag. En avgörande del i arbetet är att få ihop helheten med motivering, coachning och utbildning, där det just nu pågår kurser i Göteborg och Jönköping och med planerade starter i Göteborg, Södertälje och Luleå. Det är ytterligare en resurs för företagen att ösa ur!

Med start den 3e februari genomfördes Smart industri-dagen 2020 samt workshoppar hos bland annat Tillväxtverket, dagar som till stor del handlade om avrapportering av de många initiativ som nu avslutas. Det är mycket gott som åstadkommits vilket inte minst Produktion2030, Produktionslyftet och IUC-nätverket kan bekräfta. Dagen omfattade också ett antal workshoppar med framtidsblickar, vilket kändes avgörande – samtidigt som vi ska vara stolta över det som kommit ut ur dessa satsningar så behövs initiativ som dessa mer än någonsin. Det får vi inte glömma. Vi har bara skrapat på ytan.

En av de viktigare aspekterna som jag vill lyfta inom Smart industri är alla de samarbeten som byggts upp. Robotlyftet, Digitaliseringslyftet och kopplingen till de strategiska innovationsprogrammen samt – förstås – Produktionslyftet skapar tillsammans den helhet som vår programdirektör Birgitta Öjmertz med all rätt ständigt återkommer till. Även här har vi fortfarande ett stort jobb framför oss för att tydliggöra och beskriva den röda tråden så att företagen på bästa sätt ska kunna dra nytta av det som erbjuds. Det är en utmaning men jag är samtidigt övertygad om att detta är den rätta vägen för att stötta svensk industri framåt.

Sammantaget var det både spännande och kreativa dagar som också visare att industrin fortsatt måste prioriteras. Även inom Produktionslyftet har vi haft kreativa dagar med vår regionledardag i fokus. Tillsammans med Produktionslyftets nationella ledning samlas alla åtta regioner i landet för att lägga en årsplan för att få störst nytta ur de resurser vi har att tillgå. Här vill jag passa på att hälsa vår nya regionledare PeO SjöbergIUC Dalarna välkommen som ny regionledare för Norra Mellansverige, där han tar över efter Marjo Särkimäki som dock kvarstår som coach. Varmt välkommen!

Beträffande vårt spännande samarbete med det strategiska innovationsprogrammet Produktion2030 så fick vi innan årsskiftet klart med finansieringen. Nu handlar det om att omsätta arbetet i praktiken och aktivt koppla det till hur vi samverkar på bästa sätt. Vid Produktion2030s programkontors årliga strategikonferens nyligen diskuterade vi mycket kring hur vi tillsammans kan stödja små och medelstora företag och hitta rätt arbetsmetoder för det.

Mycket handlar om att sprida och tillgängliggöra ny kunskap och teknik så att den snabbare kommer till nytta i företagen. Produktionslyftets metodik och arbetssätt är i detta sammanhang en viktig möjliggörare. Detta både för att företagen långsiktigt ska kunna skapa förändringsförmåga som i nästa steg gör att de bättre kan dra nytta av forskningsresultaten från Produktion2030s projekt, samtidigt som vi inom Produktionslyftet får möjlighet att stärka vår metodik utifrån forskningsresultaten.

Vi tittar också på hur vi kan arbeta med en gemensam kommunikation för att tydligare visa företagen den större helheten och den röda tråd som löper genom allt vårt arbete. Det är viktigt att synliggöra hur vi på ett ännu bättre sätt kan arbeta för vår gemensamma målsättning tillsammans.

I övrigt arbetar vi inom Produktionslyftet fortsatt med att förstärka våra arbetssätt för det kommande året generellt med det nya verksamhetsbidraget från Tillväxtverket. Det gäller att hitta en fungerande årsplan för det regionala arbetet som kopplar till det nationella så att vi samdrar på ett effektivt sätt, där det är viktigt att både regionledare och coacher samverkar internt på ett bra sätt.

Nu ser vi i närtid fram emot både vår regionledardag och vår gemensamma coachdag där vi ska bearbeta dessa frågor fram till konkreta aktiviteter. Sammantaget är det nu vi lägger grunden för årets arbete, vilket känns både positivt och roligt!

När IVF nu är en del av RISE – Research Institutes of Sweden – kan Produktionslyftet hitta nya synergier. En stor omorganisation är nu klar och börjar sätta sig. Omorganisationer innebär alltid en viss osäkerhet men samtidigt kommer många nya möjligheter, inte minst för Produktionslyftet i detta fall. Genom alla nya kollegor får vi kontakt med både nya branscher och teknikområden.

Vi vet att Produktionslyftet med sin metodik ökar förändringsvilja och förändringsförmåga inom många områden, vilket vi har dokumenterat i otaliga fall. Kan vi koppla vårt arbetssätt kring förbättrad förändringsförmåga till såväl ny forskning som innovation så leder det till ökade omställningsmöjligheter för svensk industri – och för hela samhället om vi tänker riktigt brett.

Det här är dock något vi precis börjat nosa på. I veckan besökte jag exempelvis ett kemilabb inom RISE där vi ser stora samverkansmöjligheter. RISE har en potential att leverera mycket större värden till sina kunder inom specifika områden om de tekniska landvinningarna kan passas in i ett strategiskt arbetssätt och en målmedveten förändringsresa enligt Produktionslyftets arbetssätt.

Inte minst handlar det om alla teknikskiften och skiften av affärsmodeller som nu sker till följd av digitaliseringens möjligheter. Likaså kräver klimatkrisen en snabb och dramatisk omställning där RISE driver ett mycket stort antal möjliggörande projekt och Produktionslyftet kan bidra med att resultat från dessa snabbt omsätts i förändrade arbetssätt i företag.

RISE som helhet har 2800 forskare och andra medarbetare. Inom organisationen finns ett mycket stort kunskapskapital som förtjänar ett ännu större genomslag. Tillsammans har vi en stor potential att både stärka svensk konkurrenskraft och möta våra samhällsutmaningar.

Partner

Intressenter och finansiärer