Jag har i mer än 20 år försökt att inspirera människor inom främst industrin att bli framgångsrika genom att ta bort slöserier. Själv har jag främst inspirerats av fem personer:

1. Sakichi Toyoda, Toyotas grundare, som tidigt ville förändra kvinnans situation i världen genom att jobba långsiktigt och bli en lärande organisation. Sen vet vi vad som hände; USA vann andra världskriget och Japan förlorade.

2. Efter kriget kom Taiichi Ohno, ansvarig för Toyotas produktionssystem, vars grundidé var att arbeta i värdeflöden; produkter och tjänster skulle ”rinna” framåt genom produktionsprocessen.

3. En tredje japan är Shigeo Shingo som lyfte vikten av korta ställtider. Det är som när flygplanen står på flygplatsen eller färjan ligger i hamn; där gör de ingen nytta.

4. Efter kriget tog japanerna hjälp av bland andra amerikanen Joseph Juran och hans grundidé att gå till rotorsaken av problem och eliminera dem i grunden istället för ett ”quick fix” för stunden. Precis som en haverikommission vid flyghaveri, problemet får helt enkelt inte återkomma. Idag finns det många kända företagsledare som menar att vi ska älska problem vilket är helt rätt; ser vi dem inte så blir de kvar.

5. En annan amerikan är William Edwards Deming, matematiker och statistiker, vars tanke var att hitta mönster på olika sätt för att se saker vi normalt inte ser. Han ville ”zooma ut” för en tydligare bild av övergripande mönster för en bättre förståelse av hela processen. Han sa också något som verkligen lyfter vikten av dagens digitalisering: ”Without data you're just another person with an opinion.”

Idag används kanske en procent av all data som genereras av ett företag som underlag för att ta beslut. Därefter är det viskningsleken som gäller mellan chefer och mellanchefer som ska leda till vad de talar om för arbetarna vad de ska göra. Besluten bygger på illusioner baserade på en procent fakta.

Det som händer nu kommer att dramatiskt förändra industrin. Det är tack vare 5G med trådlös kommunikation i realtid, fiber för överföring av stora datormängder, grymt kraftfulla processorer och lagringsamöjligheter för data som fullkomligt exploderar som förändringen sker. Så var börjar man? Jo, med att samla in alla 100 procent data i molnet för att sedan med olika appar hämta ner den information som önskas direkt till den operatör som behöver den. Hen kan sedan ta beslut på ett helt annorlunda sätt än tidigare. Tala om en förändring i precision, i kvalitet, i leveransförmåga med rätt mängd på rätt ställe när kunden vill ha det! Det är vad det handlar om.

Det innebär att operatören blir viktigast av alla och chefernas roll blir att coacha och utbilda dessa – i framtiden är operatörerna de mest kvalificerade människorna på företaget! Om dagens chefer och mellanchefer ska klara av denna dramatiska förändring så räcker det inte med att uppgradera virus- och dataprogram och köpa mer avancerade datorer. Nu gäller det framförallt att uppgradera ”programmen” i medarbetarnas hjärnor. Den som inte hänger med kommer inte att kunna vara med, så enkelt är det. Konkurrensen är hård. Det hemska i detta är att människor i andra länder också vill ha jobb, och gärna de jobb vi har i Sverige.

I förra veckan deltog jag i RISE Externa SMF-råd, det vill säga för små och medelstora företag. Det är ett råd bestående av representanter från RISEs olika samarbetspartner för råd och återkoppling på de initiativ de driver gentemot SMF. Anders Persson är ansvarig för SMF-kontoret där förutom SMF-rådet även SMF-supporten ingår. I SMF-rådet diskuterar vi kring vad RISE kan göra bättre för att stödja SMF och hur erbjudandet ser ut.

Förutom undertecknad deltog bland andra Kristina Alsér, Tillväxtverkets ordförande och tidigare landshövding i Kronobergs län, Aleksandar Zuza från IF Metall, Anna Öhrwall Rönnbäck från Luleå tekniska universitet och Linköpings universitet samt Peter Johansson från Teknikföretagen. Dessutom medverkade representanter från exempelvis Almi, Sisp och Näringsdepartementet. Mycket handlade om anpassade initiativ för olika typer av SMF, från start-ups och scale-ups till ”vanliga” SMF som Produktionslyftet och IUC-nätverken arbetar med dagligdags. På plats fanns även några företag representerade, bland andra Lundqvist Trävaru, vinnare av IVAs företagstävling Smart industri.

Det mest intressanta var företagens önskan om att hjälp- och stödsystemet måste organiseras bättre, de vill se en helhet – helt i linje med Produktionslyftets tankegångar kring den röda tråden mellan alla olika initiativ. Det händer att företagen blir kontaktade flera gånger i veckan av olika aktörer som vill hjälpa men företagen själva har ingen möjlighet att sortera bland alla initiativ. Det de efterfrågar är just koordinering, struktur och ordning och en möjlighet att få en kontinuerlig kontakt som känner till deras verksamhet och behov. Någon som kan koppla samman allt.

Förra veckan var det två intressanta dagar på Tillväxtverket, Smart industri-dagarna. Dessa genomfördes för att alla som arbetar med projekt inom satsning skulle få möjlighet till erfarenhetsutbyte och inspiration. Det var mycket folk på plats uppdelade för olika diskussioner, där jag framförallt deltog i den som handlade om Smart industri i regionerna.

Inom Smart industri i regionerna har det varit möjligt att regionalt söka medel för olika projekt. 18 projekt och deras representanter fanns på plats och alla fick fyra minuter för att ”pitcha” sina projekt samt lika lång tid för att svara på frågor. Jag deltog i frågepanelen tillsammans med Svante Karlsson frånKarlstads universitet och Karl Löfmark från Region Skåne. Vi representerade olika perspektiv där Svante hade kultur- och samhällsperspektivet, Karl med utgångspunkt som offentlig aktör medan jag ställde frågor ur ett företagsperspektiv. Det var otroligt intressant att läsa på om alla projekt och gav en väldigt bra överblick över de olika satsningarna.

Att vi alla tre hade olika utgångspunkt gjorde att frågorna omfattade ett brett samhällsperspektiv och även hur projekten fungerade ur den regionala aspekten. Projekten ska helst täcka alla dessa aspekter och vi kunde med våra frågor både belysa delar de behövde stärka, liksom lyfta exempel som var bra som inspiration för andra projekt. Det gäller verkligen att tänka på lärandet i projekten för en långsiktig utveckling av den regionala strukturen, men även att de ska erbjuda bra support för företagen som gör nytta här och nu. Båda perspektiven måste vara med och det var riktigt bra diskussioner kring detta.

Under dag två stod Produktionslyftet för ett seminarium vid de parallella sessionerna som hette ”Industrins digitalisering”, där vi bland annat diskuterade vad som krävs för att företagen ska lyckas. Mycket handlade om Produktionslyftets arbetssätt och fokus på förändringsförmåga och hur det kopplar in i övriga initiativs insatser inom Smart industri, exempelvis Digilyftet och Robotlyftet. Vi berättade både om Produktionslyftet generellt och om hur vi arbetar med digitalisering och PL4.0, vilket gav bra diskussioner kring hur olika insatser kan kopplas samman för att stärka företagen – en gemensam röd tråd trots de olika avstampen. Det viktiga är att vi kan illustrera helheten för företagen även om ordningen i de enskilda insatserna eller projekten skiljer sig och att företagen inser nyttan och behovet av alla insatser på sikt.

Överhuvudtaget var det bra diskussioner kring att skapa synergier och överhörning för en bra helhet, något som även Tillväxtverket tryckte på. Dagen bjöd även på en inspirationsföreläsning från årets vinnare avIVAs prestigefyllda tävling Smart industriGarantell AB. Företagets VD Mikael Axelsson berättade om deras resa som de genomfört med väldigt lite extern hjälp. Mikael lyfte ett liknande sätt som vi arbetar inom Produktionslyftet även om de gjort arbetet på egen hand. När jag talade med Mikael efteråt så motiverade han deras val med att ingen extern resurs kunde göra arbetet åt dem men att de samtidigt var väldigt måna om att läsa på och snappa upp saker. De var också duktiga på att peppa varandra och stod stadigt tillsammans på en gemensam värdegrund och det var med avstamp ur denna de arbetade med sin digitalisering – vilket alltså ledde till Smart industri-priset.

Med 4000 besökare kan Södertälje Science Week inte sammanfattas på annat sätt än som en succé! En fantastisk och väldigt intensiv vecka i samverkan mellan Södertälje Science Park och KTH med seminarier från onsdag till lördag. Ett inledande seminarium på onsdagen handlade om projektet ”DigiLog – digital och fysisk testbädd för produktionslogistik” där både Scania, AstraZeneca och Leancenter medverkar. Sedan var det en ”Grand Opening” med styrelserepresentanter för Södertälje Science Park, där Maria Strømme från Uppsala universitet, professor i nanoteknologi, höll ett inspirerande tal. I positiv anda menade Maria att det finns gott hopp bara vi följer med i utvecklingen kring nanoteknik, hållbarhet och digitalisering. Det finns mycket som kan, bör och ska göras!

Torsdagen var mångt och mycket en ”Lean-dag” där flera föreläsare under förmiddagen berättade om sina Lean-resor. Rosendals Trädgårds VD Tin-Tin Jersild berättade om deras resa med både MatLust och Produktionslyftet, vilket var mycket uppskattat. De har en väldigt differentierad verksamhet med både odling, försäljning och café med mer där Tin-Tin menade att Lean låg helt i linje med deras värderingar kring hållbarhet, en filosofi som kopplar naturligt till deras verksamhet. Genom arbetet med Produktionslyftet har de uppnått stora förbättringar bland annat med tanke på arbetsbelastning och stress – de kan hantera fler kunder med bibehållen balans i verksamheten.

Ett uppskattat initiativ var att inget av förmiddagens föredrag utgick från traditionell tillverkningsindustri, där VD Stefan Hollmark från den kommunala Telge-koncernen berättade hur de arbetar med Lean som strategi. De har exempelvis en Lean-stab för stöttning av cheferna i alla deras bolag med vitt skilda verksamheter som återvinning, energiproduktion och marknadsföring. Södertäljes tidigare stadsdirektör Ulla-Marie Hallenberg, numera kommundirektör i Norrtälje, visade hur de arbetar med Lean och ledarskap i sin koncernledning för den kommunala verksamheten. Gunnar Mattiasson, förbättringsledare på Länsförsäkringar, berättade hur de byggt sin Lean-resa utifrån deras specifika struktur. Den fyrklöver vi inom Produktionslyftet brukar lyfta fram – kunder, medarbetare, omgivande samhälle och ägare – får en annan innebörd för dem då ägare och kunder är samma. Sammantaget en mycket intressant förmiddag med exempel på hur olika organisationer och företag arbetar med Lean och utvecklar sina verksamheter, trots frånvaron av fysiska produkter.

Även lunchen bjöd på intressanta diskussioner kring daglig styrning och dess tavlor. Ska dessa vara digitala eller analoga? Detta är en fråga som ofta kommer upp. Det finns fördelar med båda då det inte handlar om rätt eller fel. Tankarna knyter an till Produktionslyftet, som alltid utgår från ett behovsanpassat angreppssätt. Det var också ett tydligt intresse för ledarskap och Lean efter förmiddagens föreläsningar från både Bengt Savén och Simon Elvnäs på KTH, som båda medverkar som huvudtalare i kursen Lean ledarskap. För dig som vill fördjupa dig i detta så startar nästa kurs i Lean ledarskap den 19 mars och det finns några platser kvar – anmäl dig här!

Här uppe i norr arbetar vi bland annat med det regionala utvecklingsprojektet Produktion 4.0 som startades i höst och nu rullar på för fullt. Produktion 4.0 drivs i samarbete mellan IUC Norr och Luleå tekniska universitet (LTU) och det vi gör just nu är framförallt förutsättningsstudier kring små och medelstora företag (SMF). Under januari har vi utvecklat och identifierat handlingsplan och mål för ett urval av företag. Här är också tanken att länka de företag vi kommer i kontakt med till Produktionslyftets program, där de får möjlighet att gå vidare med exempelvis ett Startprogram eller till och med ett Utvecklingsprogram.

Vi har intensifierat vårt samarbete med IUC Norr där vi ser en stor potential. I veckan som var genomförde vi ett planeringsmöte där både de, Produktionslyftet och iTid deltog, bland annat för att sätta datum på de 2-3 inspirationsseminarier som vi planerar under våren. I februari har vi också kursstart för kursen Lean produktion på 7,5 högskolepoäng, där rekryteringen av de sista företagen pågår. Kursstart den 19 februari.

Under hösten har vi haft ett inspirationsseminarium i samarbete med IUC Norr och LTU i syfte att locka SMF att engagera sig i Produktionslyftets program. Det är en utmaning att attrahera dessa företag, där vi även deltog vid det Automation Expo som arrangerades hos Scania Ferruform för att sprida vårt budskap. Det är vår största utmaning framöver och via Produktion 4.0 räknar vi att kunna genomföra seminarier i samverkan för att ytterligare bredda oss mot målgruppen. Det ser ganska förhoppningsfullt ut så på det hela taget är det en positiv utveckling.

Enligt en nyligen släppt rapport från konsultfirman PwC så är världens ledare väldigt oroliga över bristen på rätt utbildad personal. Särskilt skriande är behovet av dem som behärskar artificiell intelligens – AI – och hur detta ska kunna användas på bästa sätt för näringslivet. Hela 68 procent tror att AI kommer att ha en mycket stor inverkan och representera en större revolution än internet.

Vad som framförallt bekymrar dem är bristen på människor som kan hantera och analysera de enorma datamängder som dessutom ständigt kommer att öka. Det som gäller är dock ”the winner takes it all” – de som tar tag i detta och blir bäst kommer att få all uppmärksamhet, precis som alla våra fantastiska idrottskvinnor och -män som vi såg på idrottsgalan härom dagen.

Det är dock inte här som det stora problemet ligger. Det stora problemet är alla företag som fortfarande sover sin Törnrosasömn, trygga i sin strategi ”det blir som det blir”. Tänk på att Tesla startade redan 2002; nu föreslår regeringen i sitt program ett förbud mot diesel- och bensinbilar från 2030 – om 11 år. Den nya tekniken kommer att svepa undan många gamla företag som löv i en storm.

I det här läget tror regeringen och andra att det företagen behöver är utbildning. Det är nog bra och rätt på sitt sätt, men det största problemet är motivation och ledarskap. Vill du så går det. I det här sammanhanget fungerar det dock inte med ”en bra karl reder sig själv” – eller kvinna för den delen – för det handlar om att ta hjälp. Jag har alltid förundrats över varför det finns så många läkare och sjuksköterskor som röker. Det handlar ju inte om att de inte förstår, det är deras inre motivation det handlar om.

Det behövs ledarskap, från samhälle, institutioner, företag och andra – vi måste ta oss upp ur soffan till gymmet innan det är för sent. Eller som det står på dörren till mitt gym: ”Grattis, nu har du kommit hit!”, det vill säga att gå till gymmet första gången kan vara nog så svårt. Ta hjälp, men var väldigt noggrann vem du tar hjälp av! Det finns många golddiggers ”out there” …

Inför det nya året har vi många spännande saker på gång, inte minst gällande utvecklingsarbete och kopplingen mot nya områden. Vi fortsätter arbetet med Produktionslyftet 4.0 och dess metodutveckling, där vi tillsammans med företagen väver in digitaliseringen i utvecklingsarbetet. Vi har även fått möjlighet att förstärka samarbetet med Produktion2030 där vi tittar på hur den nya kunskap som kommer fram ur deras projekt kan nyttjas och spridas genom Produktionslyftet.

I det arbetet har vi som ett första steg fokuserat på underhållsfrågor. Smart Maintenance, som det kallas av Chalmers i Produktion2030-projekt, bör ligga högt upp på agendan för de företag som tar sitt digitaliseringsarbete på allvar. Här finns redan stora mängder information som maskinerna levererat under många år som både representerar ett värde och en databank att arbeta vidare med. I februari lanserar vi ett Startprogram med inriktning mot underhåll tillsammans med RISE SWECAST, en intressant pilot med fokus på gjuteriföretag.

Under våren kommer vi också att arbeta med upplägget för strategisk coachning och Startprogram för enskilda företag, ett arbete vi gör tillsammans med IUC-bolagen. Detta gör vi för att säkra den röda tråden mellan deras inledande arbete i företagen och Produktionslyftets insatser. Vi ser redan att det finns många bra möjligheter till ett utvidgat samarbete kopplat till projekten inom Smart industri i regionerna.

Nytt år, nya logginlägg och nya utmaningar – ett år att se fram emot! Vi är just nu mitt i planeringen gällande flera olika Startprogram, bland annat ett i Jönköping med tema Lean-baserat underhåll för ökad konkurrenskraft. Vi har två Startprogram – i Malmö respektive Södertälje – med tema Hållbart ledarskap och förändringsarbete med Lean samt ett i Örebro med tema Lean (effektivitet och förändringskraft).

Något annat att se fram emot är den spännande utvecklingen kring Produktionslyftets väletablerade metodik. Vi fokuserar nu på att integrera resultat från pågående och avslutade projekt inom digitalisering i metodiken. Allt fler företag både ser och söker möjliga vägar fram för att på bästa sätt ta tillvara på digitaliseringens möjligheter. Vi ser ett tydligt skifte hos företagen från ”måste” till ”vill” – och vi måste vara beredda!

Alla pratar om digitalisering, både att det är en fantastisk möjlighet men också ett formidabelt hot. En del tror att digitaliseringen kommer att ersätta oss människor med robotar så att vi blir arbetslösa, andra tror att det ger ännu fler jobb. Det enda alla är överens om är att det är en enormt stor förändring på gång och att chefer och ledare måste förbereda sina organisationer inför denna – snarare nu än senare.

Vad är då digitalisering? Och varför just nu? Vi har ju egentligen haft transistorer och datorer under väldigt många år. Som jag ser det beror kraften i digitaliseringen på att processorerna har blivit extremt kraftfulla, vi har datalagringsmöjligheter som växer helt enormt med stora datahallar och vi har fått fiber som tillåter att stora datamängder skickas snabbt i realtid – och snart har vi 5G för att skicka stora datamängder trådlöst. All denna utvecklingen har gått rasande snabbt de senaste åren och allt detta kommer dessutom till en mycket lägre kostnad än tidigare. Därav denna enorma hajp.

I min värld handlar dock inte digitalisering om att scanna pappersdokument och lägga dem på ett minne. I så fall jobbar vi alla med digitalisering; vem kan inte sköta en kopiator? Vi har alla mobiler som vi ringer med och surfar på och alla har uppkopplade datorer, men i industrin handlar det om något helt annat. Vi kan dela in det i två bitar: Dels det enkla och det vi ofta börjar tala om, vi kan kalla det för företagets yttre digitalisering där det kan handla om att köpa och sälja över nätet, ta betalt av sina kunder på motsvarande sätt och skicka dokument via block chain så att de kan hoppa över banker, försäkringsbolag med fler.

För industrin är dock den andra biten den svårare, den inre digitaliseringen. Idag slänger företagen 99 procent av all sin information rätt ut i tomma intet. Det vet ju alla att den som har information om var fienden finns vinner, inte den som har störst kanoner eller flest slagskepp. Så var börjar man? Jo, med att samla ihop sin data, maskindata som affärsdata. Då räcker dock inte företagens gamla servrar till utan allt måste samlas i någon form av moln i ett format som gör att all data är standardiserad och krypterad, ungefär som Lego – alla klossar passar ihop på något sätt, ett standardiserade gränssnitt helt enkelt.

Sedan kan företaget med olika appar bygga ihop det de vill av detta ”Lego” till faktabaserad information till nytta för företaget, dess planerare och och operatörer – och plötsligt har de gått från illusionsbaserade beslut till faktabaserade beslut. Här är det en otrolig fördel om företaget medverkat i Produktionslyftet så att de kommit överens om vilka mandat operatörer och andra har för att kunna dra verklig nytta av all den fakta de får tillgång till, allt för att de ska kunna göra det bästa med den i realtid. Det största hindret för digitalisering är därför hur människor arbetar tillsammans liksom företagets organisation och beteende.

I mitten av november hade vi ett KickStartsmöte hos Produktionslyftsföretaget EMVE i skånska Åstorp som var värd för en av träffarna. Deras VD Caroline Andersson höll en kort introduktion där hon berättade om deras Produktionslyftsresa och förbättringsarbete. Hon talade om sådant som hon redan såg och vad det hade skapat – kanske inte så mycket i engagemang eftersom det redan fanns där, men insikten av att de behövde något att hänga upp sitt engagemang kring. Nu har de börjat ”systematisera” sitt engagemang och även om hon konstaterade att de aldrig blir klara så såg hon redan fina effekter; fokus var inte på kronor och ören utan på former av samarbeten med varandra, daglig styrning, förbättringsarbete …

Det är roligt att se hur ”allt” börjar hänga ihop, vi ser en röd tråd mellan olika satsningar som KickStart och Produktionslyftet liksom mellan digitalisering och Lean. Det var mycket diskussioner kring vad som ska digitaliseras och vad som inte ska. Företag som arbetar med Lean har de bästa förutsättningarna för att digitalisera, men det är också de som är bäst på att välja vad de digitaliserar. Se bara på Toyota, de digitaliserar men inte för sakens egen skull. Det finns till exempel en poäng med möten vid de fysiska pulstavlorna, en viktig poäng inte minst ur ett Lean-perspektiv. Visst är digitalisering fint i alla dess former men det finns områden där det kanske gör mindre nytta – även om det är tekniskt möjligt.

Efter sin introduktion delade Caroline ut EMVEs broschyr över sitt produktionssystem. Både introduktionen och skriften blev en sådan inspiration för alla deltagare, där det inte var många som arbetat med Lean på det sätt som EMVE har gjort. Jag tycker att det är så kännetecknande för Produktionslyftsföretagen att bjuda in och dela med sig, att erbjuda andra att ta del av vad de gjort. Om du är nyfiken på vad Produktionslyftet kan erbjuda, ta kontakt med ett företag som varit med tidigare!

Partner

Intressenter och finansiärer