Birgitta Öjmertz och undertecknad hade förmånen att delta vid Lean Forum Norges årskonferens den 6-7 november i Fornebu, ett väldigt välarrangerat event. På plats var det 450 deltagare och en god stämning med stort intresse för och fokus på de utförande företagen, det vill säga mycket efterfrågedrivet. En av de många sessionerna handlade om Produktionslyftets systerprogram Produktivitetsspranget som är under uppstart. De är igång med fem företag som nu genomfört den första fasen av sin förändringsresa, där såväl företagens representanter som Produktivitetssprangets coacher uttryckte sig på ett otroligt insiktsfullt sätt kring värdet av den samsyn som de nu upplever sig ha.

Samtidigt var de väldigt taggade framåt och visade tydligt att de anammat och absorberat budskapet. Många i Norge har en känsla av att de ligger efter de svenska företagen vad gäller Lean-arbete. Vår upplevelse är att det inte alls behöver vara fallet; i många fall ligger de väldigt långt framme och de är mycket konsekventa i sitt arbete.

Produktivitetsspranget framförde också ett stort erkännande till Produktionslyftet och var noga med att påpeka det stöd de fått från oss och att det sparat dem flera års arbete inför uppstarten. Själva ser vi fram emot dra nytta av deras dragkraft för programmens gemensamma utveckling, till nytta för båda parter. Vårt stöd till Produktivitetsspranget har varit synnerligen välinvesterat!

Vi har en intressant tid framför oss med många olika möjligheter. Jag vill lyfta ett axplock av initiativ och samarbeten som visar hur vi fortsätter arbeta för att hitta en röd tråd för arbetssätten i de Smart industri-satsningar som Tillväxtverket håller i. Ett exempel är pilotprojektet inom Robotlyftet där vi undersöker hur Produktionslyftets metodik kan bidra, liksom kopplingarna till DigiLean – som Anna Bird skrev om i en tidigare logg – där vi kombinerar coachning inom digitalisering med Produktionslyftets upplägg för Startprogram. Kombinationen erbjuder både en övergripande helhetsbild liksom konkret praktiskt arbete.

Nu tittar vi också på ytterligare insatser med koppling till Digiliseringslyftet, där vi själva har vårt Produktionslyftet 4.0; ett Utvecklingsprogram på 18 månader med tydliga inslag av digitalisering. Vi har även gjort inspel till det kommande Landsbygdsprogrammet, där vi i samverkan med IUC-bolagen ser över hur vi kan stärka små och medelstora företag (SMF) på landsbygden. Även här försöker vi väva in Produktionslyftets röda tråd – det är för tidigt att säga något om utfallet, men inspelet är gjort.

Det strategiska innovationsprogrammet Produktion2030 och dess arbete med att sprida projektresultat till SMF är ett annat intressant spår. Här för vi en dialog med programchefen Cecilia Warrol kring vad vi med Produktionslyftets metodik kan komplettera med; vi vill gärna bidra ännu mer till att sprida det som kommer fram ur Produktion2030s forsknings- och innovationsprojekt inom deras instrument SMF.

Slutligen vill jag nämnda Produktionslyftets coachkurs där vi nu har flera deltagare från olika IUC-bolag. Även detta är en del i vår samverkan med IUCerna utöver det vi gör tillsammans inom både Produktionslyftet och Produktion2030. Deras deltagande ger dem en djupare förståelse för Produktionslyftets arbetssätt och metodik, men minst lika viktigt är den input vi får tillbaka från dem – ömsesidig nytta och intresse till gagn för Sveriges företag!

Nu har vi klarat av Startprogramsdelen av DigiLean, där vi kombinerar erfarenheterna från ett antal digitaliseringsprogram som MITC genomfört med Produktionslyftet med grunderna i Lean. Nu går programmet över i mer digitaliseringsprojekt och strategiskt arbete framåt. Redan visar flera företag intresse av att sedan gå vidare med Produktionslyftets 18-månaders Utvecklingsprogram, så DigiLean känns verkligen som en succé. Här har vi lite mer tid jämfört med exempelvis DigiFuture där vi stöttar företagen vid deras inledande steg på digitaliseringsresan.

I DigiLean känner vi att företagen verkligen förstått kopplingen mellan Lean och digitalisering, att de med Lean som grund har vassare verktyg för sin digitalisering. Det finns ingen motsats och med Niklas Olssons (MITC) och Lars-Gustaf Gustafssons (Swerea IVF) upplägg så är Lean och digitalisering integrerat hela vägen. Det finns ett stort intresse bland företagen med ibland upp emot 24-25 deltagare på plats. Nu följer ett antal månader med mycket coachning hos företagen innan vi avslutar i mars med tre gemensamma träffar igen. Inom Produktionslyftet stämmer vi sedan av hur vi kan säkra metodiken och förhoppningsvis kunna erbjuda DigiLean till fler företag!

I Hallsberg planerar vi för ett viktigt seminarium i december på Volvo CE, där tanken är att vi inom TransMission ska erbjuda Produktionslyftets Startprogram till leverantörer och företag inom fordonsindustrin. Det finns ett stort behov för stöd och kunskap i utmaningen att ställa om verksamheterna enligt nya förutsättningar. Nyligen hade P1 ett inslag om att underleverantörerna till fordonsindustrin inte riktigt hade förstått vikten av att hänga med i utvecklingen kring nya produkter, tjänster och affärsmodeller – det går så otroligt fort och rätt som det är står du där med en förlegad verksamhet. Här känns TransMission som en viktig satsning för att skapa medvetenhet och insikt (awareness) liksom förståelse för att de måste agera nu (sense of urgency). Därför känns det extra bra att kunna erbjuda stöd genom Produktionslyftets beprövade program för förändringsarbete.

Digitaliseringen kommer att förändra spelplanen framåt på ett drastiskt sätt. Sedan bara några år tillbaka köper vi alltmer prylar på nätet, beställer resor och sköter våra bankärenden – från datorn, surfplattan eller via våra smarta mobiler. Företag inom fordonsindustrin som utåt sätt är värsta konkurrenter bildar bolag ihop, företag som går från att sälja bilar till att jobba med utsläppsfria mobila tjänster. Andra lierar sig med helt andra branscher. De utvecklar appar för att beställa parkeringsplats, boka hyrbilar och köpa tåg- och taxiresort med mer. Allt går så extremt snabbt och den som står utan partner lär bli ensam kvar.

För att klara av denna extremt snabba förändring gäller det att företagen är uppbyggda och värderingsstyrda med gemensamma principer för att medarbetarna i realtid ska kunna ta rätt beslut, snabbt. Den som är snabbast vinner. Det handlar om att leverera varor och tjänster blixtsnabbt och lika snabbt som säkert få betalt genom en överföring via blockchain-systemet. Allt detta ställer ledningarna för våra företag inför dramatiska utmaningar, företagsledare som ofta är lite äldre och inte uppväxta under den digitala eran. Det gäller för väldigt många att ta hjälp. Från exempelvis Produktionslyftet.

För två veckor sedan genomfördes Produktionslyftets årliga reflektionsdagar där alla som är aktiva i programmet är inbjudna. I år ägnade vi mycket tid åt att summera våra insatser i tidigare Produktionslyftsföretag och vi fick även en del utmanande inspel från ett par företagsledare liksom från finansiären Tillväxtverket.

Som en inledning till reflektionsdagarna hade deltagarna delats in i fem grupper som alla fick besöka varsitt tidigare Produktionslyftsföretag runtom Göteborgstrakten: EuroMaint Rail, Brigo, Autoadapt, Nolato Plastteknik och Caterpillar (tidigare Berg Propulsion). I samband med studiebesöken reflekterade grupperna sedan kring företagens arbete där tydliga positiva effekter hos samtliga fem kunde noteras.

Samtidigt var det lika tydligt hur taggade deltagarna känner sig inför våra kommande utmaningar. Naturligtvis är mycket av detta kopplat till digitalisering, men också frågor runt hållbarhet, ledarskap och rekryteringen av företag låg högt upp på agendan. Det är påtagligt vilken hög ambition alla ”produktionslyftare” har när det gäller att nå fler företag. Det mesta är ännu ogjort!

I veckan, närmare bestämt den 18 september, drog vi igång den sjätte omgången av kursen Lean ledarskap på KTH Södertälje. Vi lever som vi lär och vidareutvecklar alltid något inför varje kursstart. Den här gången testade vi ett nytt flygplansspel som simulerar utvecklingsprocessen och projektledning, ett komplext och intressant upplägg där deltagarna ställdes inför stora utmaningar.

Anledningen till att vi kör ett Lean-spel första dagen är för att det erbjuder ett bra tillfälle för deltagarna att lära känna varandra. Samtidigt kopplar det naturligt till olika Lean-begrepp vilket ger en bättre samsyn. Denna omgång omfattar 22 deltagare från vitt skilda verksamhetsområden där det är extra roligt att notera deltagare från hela fyra tidigare Produktionslyftsföretag: E.ON, Saltå Kvarn, Åkers Sweden och Inission. Överlag är det en bra mix med deltagare från både industri och offentlig sektor.

Som tidigare kurser var det många positiva kommentarer och ett djupt engagemang där de olika företagen delade med sig av sina erfarenheter från dag ett. Det var både mycket skratt och en stor nyfikenhet; med ett inledande Lean-spel var det många som tidigt vågade sig ur sina komfortzoner för att axla de roller som krävdes i spelet. Jag sa vid utdelandet av hemläxan att det skulle bli ännu roligare nästa gång, varpå det spontana svaret var: ”Kan man ha det?”

Först och främst vill jag skicka ett varmt tack till Ann-Sofie Granzell för att du lyckades få ihop dessa två inspirerande seminarier kring cirkulär ekonomi den 18 september! Vi genomförde ett i Västerås på förmiddagen – vilket du kan läsa om här – samt ett i Köping på eftermiddagen där vi hade ett 20-tal deltagare. Det var en bra blandning av företag på plats med olika typer av såväl verksamheter som utmaningar.

Köpingsseminariet genomfördes i arrangemang av CirEko, Swerea IVF, Mälardalens högskola och MITC i samarbete med Industriföreningen Västra Mälardalen på Best Western Hotel Scheele. Diskussionerna handlade om allt från vikten av ledningens engagemang för hållbarhetsfrågor till metodik och arbetssätt, där många av frågorna fokuserade på hur det går att formulera målsättningar för verksamheten. Vi tog bland annat upp FNs 17 globala mål för hållbar utveckling; med Anna-Karin Jönbrink från Swerea IVF på plats och hennes engagemang i CIRCit Norden hade vi tillgång till en enorm kunskapskälla.

Målsättningen med dessa seminarier är dels att skapa en ökad medvetenhet för frågeställningarna hos företagen, men också försöka engagera dem djupare i utmaningarna. Tanken är att vi under hösten ska köra ett startprogram i Västmanland med ett antal företag där temat är just cirkulär ekonomi – är du intresserad så finns det mer information här.

Smart industri i Småland är en satsning med en lång historia. Redan 2015 arbetade vi med att etablera ett samarbete i Småland. Vi var två IUC-bolag och CIL som försökte få regioner och strukturfonder att samverka för ett projekt som handlade om att driva Produktionslyftet gemensamt i Småland. Efter ett intensivt och långvarigt arbete visade det sig dock att detta inte möjligt.

Efter det har det i vardera län pågått projekt som haft motsvarande inriktning, där Kalmar har drivit flest projekt med ett bra stöd från regionen. Sedan började det lossna när regeringen inledde arbetet med sin nyindustrialiseringsstrategi där Tillväxtverket sedemera fick i uppdrag genomföra detta uppdrag i landets olika regioner. De insåg att det fanns ett strukturellt problem för få till bra aktiviteter i Småland med tre regioner med väldigt olika förutsättningar.

Det fanns dock organisationer i alla tre länen som samabetade vilket de gick vidare med och nu har alla polletter trillat ner. Det började tidigt i våras när vi synkroniserade Indigo-projekt; nu kör Träcentrum ett Indigo-projekt under 2018, CIL under 2019 och IUC Kalmar under 2020. Vi deltar även i varandras projekt för transparens och synkronisering. I onsdags satt CIL, IUC Kalmar, Träcentrum, Swerea Swecast och Region Kalmar tillsammans och skrev på den ansökan till Strukturfonden som ska vara inne på måndag – och jag både hoppas och tror att den går igenom!

I samband med Produktionslyftets reflektionsdagar den 10-11 september besökte olika delar av Produktionslyftets coacher, regionrepresentanter och ledning ett antal Produktionslyftsföretag som inspel till fördjupade diskussioner under dagarna. Gänget på bilden fick en fantastiskt trevlig och positiv presentation på EuroMaint Rail AB i Göteborg av Patrik Thyrén, Production Manager.

Med på besöket var, från vänster, Bo Ericson (Produktionslyftets Lean-coach på EuroMaint i Göteborg), Tero Stjernstoft (Vinnovas handläggare av Produktionslyftet), Göran Johnsson (Produktionslyftets styrelseordförande), Lennart Wallberg (Produktionslyftets Lean-coach på EuroMaint i Umeå) och Patrik Thyrén. Jag räknar med att inom en inte alltför avlägsen framtid få anledning att återkomma till EuroMaint i Göteborg för ett reportagebesök – ett otroligt inspirerande företag!

I tisdags genomförde vi ett seminarium i Hörby som inspiration till hållbart ledarskap och förändringsarbete med Lean. Det var inte jättemånga men i gengäld väldigt bra företag på plats. Medverkade gjorde också Produktionslyftsföretaget Herman Andersson Plåt AB som berättade om sitt arbete med engagemang och hur de arbetat med sitt ledarskap. De var fantastiskt öppna kring det faktum att det var kritik från medarbetarna som verkligen fick dem att ta tag i frågan – väldigt fint och uppskattat att de delade med sig av sina erfarenheter på ett så öppet sätt.

Förutom Produktionslyftet så har de använt de arbetssätt som utvecklats inom Hållbar konkurrenskraft, där vi anlitat Syrene Hägelmark för detta arbete. Syrene är konsult inom förändringsledning och deltog även hon vid seminariet. Tre av företagen vid seminariet har medverkat i Produktionslyftet och överlag fanns där en ganska stor erfarenhet av Lean. Även de som kommit långt i sitt arbete visade de ett stort intresse för just ledarskapsfrågorna.

Grundtanken med Produktionslyftet är att företagen efteråt ska kunna driva arbetet vidare på egen hand, men många betonade att det kan vara svårt att hålla igång sedan Produktionslyftet lämnat dem. Vissa saker kan sitta säkert som daglig styrning eller förslagsverksamhet, men när det blir bråttom så händer det att det tullas både här och där. Allt blir avhängigt på hur arbetet prioriteras i ledning och styrelse. Ledarskapet påverkar hela företaget på alla nivåer, men finns det inte en grundförankring i företagets högsta ledning är det svårt att hålla styrfart.

Finansiärer och intressenter

Partner