Inför det nya året har vi många spännande saker på gång, inte minst gällande utvecklingsarbete och kopplingen mot nya områden. Vi fortsätter arbetet med Produktionslyftet 4.0 och dess metodutveckling, där vi tillsammans med företagen väver in digitaliseringen i utvecklingsarbetet. Vi har även fått möjlighet att förstärka samarbetet med Produktion2030 där vi tittar på hur den nya kunskap som kommer fram ur deras projekt kan nyttjas och spridas genom Produktionslyftet.

I det arbetet har vi som ett första steg fokuserat på underhållsfrågor. Smart Maintenance, som det kallas av Chalmers i Produktion2030-projekt, bör ligga högt upp på agendan för de företag som tar sitt digitaliseringsarbete på allvar. Här finns redan stora mängder information som maskinerna levererat under många år som både representerar ett värde och en databank att arbeta vidare med. I februari lanserar vi ett Startprogram med inriktning mot underhåll tillsammans med RISE SWECAST, en intressant pilot med fokus på gjuteriföretag.

Under våren kommer vi också att arbeta med upplägget för strategisk coachning och Startprogram för enskilda företag, ett arbete vi gör tillsammans med IUC-bolagen. Detta gör vi för att säkra den röda tråden mellan deras inledande arbete i företagen och Produktionslyftets insatser. Vi ser redan att det finns många bra möjligheter till ett utvidgat samarbete kopplat till projekten inom Smart industri i regionerna.

Nytt år, nya logginlägg och nya utmaningar – ett år att se fram emot! Vi är just nu mitt i planeringen gällande flera olika Startprogram, bland annat ett i Jönköping med tema Lean-baserat underhåll för ökad konkurrenskraft. Vi har två Startprogram – i Malmö respektive Södertälje – med tema Hållbart ledarskap och förändringsarbete med Lean samt ett i Örebro med tema Lean (effektivitet och förändringskraft).

Något annat att se fram emot är den spännande utvecklingen kring Produktionslyftets väletablerade metodik. Vi fokuserar nu på att integrera resultat från pågående och avslutade projekt inom digitalisering i metodiken. Allt fler företag både ser och söker möjliga vägar fram för att på bästa sätt ta tillvara på digitaliseringens möjligheter. Vi ser ett tydligt skifte hos företagen från ”måste” till ”vill” – och vi måste vara beredda!

Alla pratar om digitalisering, både att det är en fantastisk möjlighet men också ett formidabelt hot. En del tror att digitaliseringen kommer att ersätta oss människor med robotar så att vi blir arbetslösa, andra tror att det ger ännu fler jobb. Det enda alla är överens om är att det är en enormt stor förändring på gång och att chefer och ledare måste förbereda sina organisationer inför denna – snarare nu än senare.

Vad är då digitalisering? Och varför just nu? Vi har ju egentligen haft transistorer och datorer under väldigt många år. Som jag ser det beror kraften i digitaliseringen på att processorerna har blivit extremt kraftfulla, vi har datalagringsmöjligheter som växer helt enormt med stora datahallar och vi har fått fiber som tillåter att stora datamängder skickas snabbt i realtid – och snart har vi 5G för att skicka stora datamängder trådlöst. All denna utvecklingen har gått rasande snabbt de senaste åren och allt detta kommer dessutom till en mycket lägre kostnad än tidigare. Därav denna enorma hajp.

I min värld handlar dock inte digitalisering om att scanna pappersdokument och lägga dem på ett minne. I så fall jobbar vi alla med digitalisering; vem kan inte sköta en kopiator? Vi har alla mobiler som vi ringer med och surfar på och alla har uppkopplade datorer, men i industrin handlar det om något helt annat. Vi kan dela in det i två bitar: Dels det enkla och det vi ofta börjar tala om, vi kan kalla det för företagets yttre digitalisering där det kan handla om att köpa och sälja över nätet, ta betalt av sina kunder på motsvarande sätt och skicka dokument via block chain så att de kan hoppa över banker, försäkringsbolag med fler.

För industrin är dock den andra biten den svårare, den inre digitaliseringen. Idag slänger företagen 99 procent av all sin information rätt ut i tomma intet. Det vet ju alla att den som har information om var fienden finns vinner, inte den som har störst kanoner eller flest slagskepp. Så var börjar man? Jo, med att samla ihop sin data, maskindata som affärsdata. Då räcker dock inte företagens gamla servrar till utan allt måste samlas i någon form av moln i ett format som gör att all data är standardiserad och krypterad, ungefär som Lego – alla klossar passar ihop på något sätt, ett standardiserade gränssnitt helt enkelt.

Sedan kan företaget med olika appar bygga ihop det de vill av detta ”Lego” till faktabaserad information till nytta för företaget, dess planerare och och operatörer – och plötsligt har de gått från illusionsbaserade beslut till faktabaserade beslut. Här är det en otrolig fördel om företaget medverkat i Produktionslyftet så att de kommit överens om vilka mandat operatörer och andra har för att kunna dra verklig nytta av all den fakta de får tillgång till, allt för att de ska kunna göra det bästa med den i realtid. Det största hindret för digitalisering är därför hur människor arbetar tillsammans liksom företagets organisation och beteende.

I mitten av november hade vi ett KickStartsmöte hos Produktionslyftsföretaget EMVE i skånska Åstorp som var värd för en av träffarna. Deras VD Caroline Andersson höll en kort introduktion där hon berättade om deras Produktionslyftsresa och förbättringsarbete. Hon talade om sådant som hon redan såg och vad det hade skapat – kanske inte så mycket i engagemang eftersom det redan fanns där, men insikten av att de behövde något att hänga upp sitt engagemang kring. Nu har de börjat ”systematisera” sitt engagemang och även om hon konstaterade att de aldrig blir klara så såg hon redan fina effekter; fokus var inte på kronor och ören utan på former av samarbeten med varandra, daglig styrning, förbättringsarbete …

Det är roligt att se hur ”allt” börjar hänga ihop, vi ser en röd tråd mellan olika satsningar som KickStart och Produktionslyftet liksom mellan digitalisering och Lean. Det var mycket diskussioner kring vad som ska digitaliseras och vad som inte ska. Företag som arbetar med Lean har de bästa förutsättningarna för att digitalisera, men det är också de som är bäst på att välja vad de digitaliserar. Se bara på Toyota, de digitaliserar men inte för sakens egen skull. Det finns till exempel en poäng med möten vid de fysiska pulstavlorna, en viktig poäng inte minst ur ett Lean-perspektiv. Visst är digitalisering fint i alla dess former men det finns områden där det kanske gör mindre nytta – även om det är tekniskt möjligt.

Efter sin introduktion delade Caroline ut EMVEs broschyr över sitt produktionssystem. Både introduktionen och skriften blev en sådan inspiration för alla deltagare, där det inte var många som arbetat med Lean på det sätt som EMVE har gjort. Jag tycker att det är så kännetecknande för Produktionslyftsföretagen att bjuda in och dela med sig, att erbjuda andra att ta del av vad de gjort. Om du är nyfiken på vad Produktionslyftet kan erbjuda, ta kontakt med ett företag som varit med tidigare!

I onsdags hade vi programstyrelsemöte med Produktionslyftet hos IF Metall i Stockholm. Med på mötet var förutom styrelsen också regionsamordnare Jenny Bramell från IUC Sverige för att berätta om arbetet med den nationella regionsamordningen, hennes roll där och vad vi gjort tillsammans under året. Jenny var även med vid styrelsemötet för ett år sedan och styrelsen uttryckte då ett önskemål om uppföljning. De ser positivt på utvecklingen och det kommande arbetet, inte minst samverkan med IUC-nätverken liksom hur vi generellt jobbar för att hitta en röd tråd mellan de olika insatser som görs mot företag över landet. Det gäller inte minst mot målgruppen små och medelstora företag (SMF) där många av initiativen genomförs via IUC-bolagen. Synkroniseringen är viktig och som en del av detta går representanter från flera av IUC-bolagen också Produktionslyftets coachkurs, allt för att underlätta arbetet i jakten på den röda tråden.

Kopplat till detta fortsätter arbetet med att utveckla metodiken för de mindre företagen och koppla samman den med olika insatser framöver. Produktionslyftets Malin Hallin på RISE håller i detta och kommer att kalla till möte med ett antal personer från Produktionslyftet och IUC-nätverket för att tillsammans planera det fortsatta arbetet. Under styrelsemötet talade vi även en del om Produktionslyftets bredare strategi och hur vi kan bidra till att ny kunskap snabbare och mer effektivt leder till verklig nytta hos företagen, där vi även diskuterade hur vi kan utveckla samverkan mellan Produktion2030 och Produktionslyftet. Det är inom Produktion2030 som mycket av kunskapen utvecklas medan vi inom Produktionslyftet fokuserar på den industriella tillämpningen. Här ser vi en möjlighet att stärka kopplingen för att på ett ännu bättre sätt nå ut till SMF, liksom att kunna återkoppla deras frågeställningar och behov till forskarna i projekten. Här är det en fördel att vi har med oss Teknikföretagens Peter Johansson, som sitter i såväl Produktionslyftets styrelse som i Produktion2030s motsvarighet, i arbetet för att hitta synergier i den dialogen.

Under styrelsemötet hade vi även andra inspel kring arbetet framåt, bland annat från Ottar Henriksen från NTNU/Lean Forum Norge som berättade om Produktivitetsspranget och Lean Forum Norge (bilden är från deras årskonferens). Han förklarade strategin och tankarna bakom den norska satsningen och hur det pågående arbetet i Produktivitetsspranget går med de sex pilotföretagen, där de använder Produktionslyftets metodik. Här ser vi möjligheter att både lära av och sporra varandra. IF Metalls Tommy Thunberg Bertolone berättade om deras arbete kopplat till det vi gör inom Produktionslyftet, vilket också kopplade till det möte Tommy och jag var på i förra veckan med IF Metalls förändringsledare och arbetsmarknadsansvariga. Vid mötet fick jag tillfälle att berätta mer om Produktionslyftet som underlag till diskussionen kring hur vi kan stärka kopplingen mellan vad de gör regionalt och Produktionslyftets arbete för att hitta synergier.

Den 7 november var jag med på ett väldigt inspirerande reflektionsmöte kring Robotlyftets pilotprojekt Pilar, som syftar till att ta fram arbetssätt som kan hjälpa främst små och medelstora företag – SMF – att ta automation och robotisering till en ännu högre nivå. I den nya handlingsplanen för Smart industri är robotisering ett av områdena som särskilt lyfts fram och 110 miljoner satsas inom Robotlyftet de närmaste tre åren.

Det känns riktigt bra när det gäller samverkan mellan deltagare som IUC, Robotdalen, Automation Region samt RISE och Produktionslyftet. Det är IUC som har den projektledande rollen och tillsammans bygger vi ett pilotprojekt med målet att öka kunskapen om förutsättningar för ökad robotisering och automatisering i företagen. Intresset är också stort bland företagen och dagen bjöd på många intressanta diskussioner om hur arbetet ska drivas vidare.

Jag ser det som oerhört viktigt och nyttigt med dessa samordningsinsatser och -möten där vi arbetar för att identifiera den röda tråden bland alla erbjudanden till företagen – och för att dra nytta av varandras erfarenheter och erbjudanden. Bland annat var det flera som uppskattade upplägget med Produktionslyftets Startprogram, där jag ser tydliga möjligheter till synergier.

Birgitta Öjmertz och undertecknad hade förmånen att delta vid Lean Forum Norges årskonferens den 6-7 november i Fornebu, ett väldigt välarrangerat event. På plats var det 450 deltagare och en god stämning med stort intresse för och fokus på de utförande företagen, det vill säga mycket efterfrågedrivet. En av de många sessionerna handlade om Produktionslyftets systerprogram Produktivitetsspranget som är under uppstart. De är igång med fem företag som nu genomfört den första fasen av sin förändringsresa, där såväl företagens representanter som Produktivitetssprangets coacher uttryckte sig på ett otroligt insiktsfullt sätt kring värdet av den samsyn som de nu upplever sig ha.

Samtidigt var de väldigt taggade framåt och visade tydligt att de anammat och absorberat budskapet. Många i Norge har en känsla av att de ligger efter de svenska företagen vad gäller Lean-arbete. Vår upplevelse är att det inte alls behöver vara fallet; i många fall ligger de väldigt långt framme och de är mycket konsekventa i sitt arbete.

Produktivitetsspranget framförde också ett stort erkännande till Produktionslyftet och var noga med att påpeka det stöd de fått från oss och att det sparat dem flera års arbete inför uppstarten. Själva ser vi fram emot dra nytta av deras dragkraft för programmens gemensamma utveckling, till nytta för båda parter. Vårt stöd till Produktivitetsspranget har varit synnerligen välinvesterat!

Vi har en intressant tid framför oss med många olika möjligheter. Jag vill lyfta ett axplock av initiativ och samarbeten som visar hur vi fortsätter arbeta för att hitta en röd tråd för arbetssätten i de Smart industri-satsningar som Tillväxtverket håller i. Ett exempel är pilotprojektet inom Robotlyftet där vi undersöker hur Produktionslyftets metodik kan bidra, liksom kopplingarna till DigiLean – som Anna Bird skrev om i en tidigare logg – där vi kombinerar coachning inom digitalisering med Produktionslyftets upplägg för Startprogram. Kombinationen erbjuder både en övergripande helhetsbild liksom konkret praktiskt arbete.

Nu tittar vi också på ytterligare insatser med koppling till Digiliseringslyftet, där vi själva har vårt Produktionslyftet 4.0; ett Utvecklingsprogram på 18 månader med tydliga inslag av digitalisering. Vi har även gjort inspel till det kommande Landsbygdsprogrammet, där vi i samverkan med IUC-bolagen ser över hur vi kan stärka små och medelstora företag (SMF) på landsbygden. Även här försöker vi väva in Produktionslyftets röda tråd – det är för tidigt att säga något om utfallet, men inspelet är gjort.

Det strategiska innovationsprogrammet Produktion2030 och dess arbete med att sprida projektresultat till SMF är ett annat intressant spår. Här för vi en dialog med programchefen Cecilia Warrol kring vad vi med Produktionslyftets metodik kan komplettera med; vi vill gärna bidra ännu mer till att sprida det som kommer fram ur Produktion2030s forsknings- och innovationsprojekt inom deras instrument SMF.

Slutligen vill jag nämnda Produktionslyftets coachkurs där vi nu har flera deltagare från olika IUC-bolag. Även detta är en del i vår samverkan med IUCerna utöver det vi gör tillsammans inom både Produktionslyftet och Produktion2030. Deras deltagande ger dem en djupare förståelse för Produktionslyftets arbetssätt och metodik, men minst lika viktigt är den input vi får tillbaka från dem – ömsesidig nytta och intresse till gagn för Sveriges företag!

Nu har vi klarat av Startprogramsdelen av DigiLean, där vi kombinerar erfarenheterna från ett antal digitaliseringsprogram som MITC genomfört med Produktionslyftet med grunderna i Lean. Nu går programmet över i mer digitaliseringsprojekt och strategiskt arbete framåt. Redan visar flera företag intresse av att sedan gå vidare med Produktionslyftets 18-månaders Utvecklingsprogram, så DigiLean känns verkligen som en succé. Här har vi lite mer tid jämfört med exempelvis DigiFuture där vi stöttar företagen vid deras inledande steg på digitaliseringsresan.

I DigiLean känner vi att företagen verkligen förstått kopplingen mellan Lean och digitalisering, att de med Lean som grund har vassare verktyg för sin digitalisering. Det finns ingen motsats och med Niklas Olssons (MITC) och Lars-Gustaf Gustafssons (Swerea IVF) upplägg så är Lean och digitalisering integrerat hela vägen. Det finns ett stort intresse bland företagen med ibland upp emot 24-25 deltagare på plats. Nu följer ett antal månader med mycket coachning hos företagen innan vi avslutar i mars med tre gemensamma träffar igen. Inom Produktionslyftet stämmer vi sedan av hur vi kan säkra metodiken och förhoppningsvis kunna erbjuda DigiLean till fler företag!

I Hallsberg planerar vi för ett viktigt seminarium i december på Volvo CE, där tanken är att vi inom TransMission ska erbjuda Produktionslyftets Startprogram till leverantörer och företag inom fordonsindustrin. Det finns ett stort behov för stöd och kunskap i utmaningen att ställa om verksamheterna enligt nya förutsättningar. Nyligen hade P1 ett inslag om att underleverantörerna till fordonsindustrin inte riktigt hade förstått vikten av att hänga med i utvecklingen kring nya produkter, tjänster och affärsmodeller – det går så otroligt fort och rätt som det är står du där med en förlegad verksamhet. Här känns TransMission som en viktig satsning för att skapa medvetenhet och insikt (awareness) liksom förståelse för att de måste agera nu (sense of urgency). Därför känns det extra bra att kunna erbjuda stöd genom Produktionslyftets beprövade program för förändringsarbete.

Digitaliseringen kommer att förändra spelplanen framåt på ett drastiskt sätt. Sedan bara några år tillbaka köper vi alltmer prylar på nätet, beställer resor och sköter våra bankärenden – från datorn, surfplattan eller via våra smarta mobiler. Företag inom fordonsindustrin som utåt sätt är värsta konkurrenter bildar bolag ihop, företag som går från att sälja bilar till att jobba med utsläppsfria mobila tjänster. Andra lierar sig med helt andra branscher. De utvecklar appar för att beställa parkeringsplats, boka hyrbilar och köpa tåg- och taxiresort med mer. Allt går så extremt snabbt och den som står utan partner lär bli ensam kvar.

För att klara av denna extremt snabba förändring gäller det att företagen är uppbyggda och värderingsstyrda med gemensamma principer för att medarbetarna i realtid ska kunna ta rätt beslut, snabbt. Den som är snabbast vinner. Det handlar om att leverera varor och tjänster blixtsnabbt och lika snabbt som säkert få betalt genom en överföring via blockchain-systemet. Allt detta ställer ledningarna för våra företag inför dramatiska utmaningar, företagsledare som ofta är lite äldre och inte uppväxta under den digitala eran. Det gäller för väldigt många att ta hjälp. Från exempelvis Produktionslyftet.

Partner

Intressenter och finansiärer