För ett antal år sedan var jag på Gardemoen och talade för cirka 150 personer om BIM (Building Information Modeling) i samhällsbyggnadssektorn eftersom jag har arbetat med 3D-modellering och sådant inom bilindustrin sedan mitten av 80-talet. Efter mig på scenen kom det fram en kvinna som jag trodde skulle prata om samma sak, men hon satte sig istället ner framför ett piano och började spela musik. När hon spelat färdigt reste hon sig och sa: ”Tidigare var jag journalist på Aftenposten här i Norge och allt vi sysslade med var problem och konflikter och elände på olika sätt. Jag kände att min hjärna började koka, jag blev ledsen och bitter i själen och slutade med fritidssysselsättningar som pianospel. Till slut fick jag nog, slutade och tog upp mitt pianospelande igen.”

Inom Produktionslyftet är vi också problemfokuserade, med all rätt eftersom hela syftet med både Produktionslyftet och Lean är att identifiera problem för att eliminera dem från grunden. Med den ökande digitaliseringen kommer vi att kunna få fram ännu mer mönster och fakta, så risken är uppenbar att vi liksom den norska kvinnan blir stressade och får hjärnor som börjar ”koka”. Därför startar vi nu ett Vinnovafinansierat forskningsprojekt inom RISE där vi ska titta på hur vi ska förhålla oss till all denna fakta så att den hjälper oss och inte stjälper oss. Det är som panelen i JAS-planen som förmedlar ett minimum av information trots att allt finns tillgängligt, bara för att inte stressa piloten (bild från FMV, foto Pia Ericson).

I grunden vill jag tipsa alla er människor att stänga av datorn inför semestern, avaktivera alla appar i mobilen som bekymrar er under ledigheten. Låt hjärnan få den nödvändiga vilan för att stå beredd inför hösten. Men – ha mobilen med er även om ni inte använder den! Varför? Exempelvis för att kontrollera vädret inför båtresan eller fjällvandringen, för att undvika olyckor. Nyttja tekniken, men på rätt och lämpligt sätt. 1972 var jag med om en allvarlig olycka där mitt liv räddades tack vare att en person redan på den tiden hade en telefon i sin lastbil. Digitaliseringen är bra men vi ska vara rädda om våra hjärnor – dra nytta av möjligheterna på ett klokt sätt!
Sommarhälsningar från Hans Reich

Det är full fart med höstens planering och inspiration för våra Startprogram. Vi har flera genomföranden på gång, från Skellefteå i norr till Karlskrona i söder. Efter en mycket positiv utvärdering av programmet med inriktning Lean-baserat underhåll så startar vi ytterligare ett Startprogram med motsvarande tema till hösten i Jönköping.

Ett nytt Startprogram i samverkan med MITC och Transmission, DigiLean, startar även det tidigt i höst. Dessutom har vi flera planerade genomföranden på tema Effektivisera era flöden med Lean och digitalisering. På bilden ser du vår dokumentatör Björn tillsammans med gänget på Acron som är mitt uppe i sitt 18-månadersprogram inom Produktionslyftet – en resa som startade med ett Startprogram.

Artikeln om Acron och deras satsning publiceras inom kort, men låt dig gärna inspireras till att anmäla dig till ett Startprogram redan nu. Med det hoppas jag att få möta många av er i olika aktiviteter under hösten och fram till dess önskar jag er alla en riktigt trevlig sommar!

Som aktiv inom FFI – Fordonsstrategisk forskning och innovation – deltog jag vid produktionsklusterkonferensen i Katrineholm, där jag modererade seminariet ”Så påverkar elektrifieringen produktion i Sverige”. I panelen fanns namnkunniga individer från både AB Volvo, Scania CV AB, Volvo Cars, FKG (Fordonskomponentgruppen) och RISE. De hade alla lite olika profetior och tankar kring tidsaspekt och annat.

Vad jag framförallt blev varse om var hur påverkade ”vår” målgrupp blir, det vill säga SMF (små och medelstora företag). Under konferensen talade jag med en leverantör till fordonsindustrin om hur de förhöll sig till förändringen; ställde de om produktionen, kunde de fortsätta leverera eller skulle de byta kundbas? Hade de påbörjat arbetet? Svaret var ”nej, vi är för sent ute …” Tyvärr är det nog något som gäller många, det finns en inställning att det blir som det blir. Det blir sällan bra.

Det är hög tid att aktivt stötta SMF inom industrin att ställa eftersom det är en så stor del av industrin som påverkas. Det är många arbetstillfällen som står på spel, stöttning krävs om de inte ska försvinna – de mindre företagen orkar inte med detta på egen hand. Vi har projekt, bland annat tillsammans FKG, som adresserar detta men arbetet måste växlas upp för att ge kraft och förmåga till SMF i leverantörsleden till fordonsindustrin.

Vi pratar mycket om strategisk coachning i de regionala projekten, där vi hjälper företagen att se hur omvärlden ser ut, vad som är på gång och vad som faktiskt pågår i den sfär där de själva befinner sig. Hur och vad kan och måste de ställa om för att vara kvar? Även om olyckan inte är framme än så saknas den rätta känslan av angelägenhet. Här har Produktionslyftet och vår metodik en stor roll att fylla.

I förra veckan veckan var det erfarehetsutbyte för alla som arbetar med insatser inom Digitaliseringslyftet hos Tillväxtverket i Stockholm. Förutom information kring deras satsning fick vi uppdaterad information från Näringsdepartementet. Ulf Savbäck, enhetschef Kompetensförsörjning och digitalisering på Tillväxtverket, och Susanna Jansson från Näringsdepartementet berättade om senaste nytt inom Smart industri och andra insatser som berör industrin. Också Produktionslyftet handläggare hos Tillväxtverket, Björn Langbeck, medverkade med reflektioner från Hannovermässan som han sammanfattade med att ”Sverige har attraktionskraft!”

Satsningen Smart industri är inne i en viktig period med mycket arbete under hösten inom programmet. Det är också en modell som möter ett starkt internationellt intresse; det rör sig inte om någon konjunkturinsats utan det är en del av den långsiktiga omställningen av industrin. Hur detta, som riktar sig mot industri och industrinära branscher, sedan kan bidra i arbetet inom andra branschers omställning är ytterligare en intressant aspekt.

Det fanns en stor samstämmighet bland alla närvarande att tona ner alla projektnamn och enskilda insatser till förmån för ett större industriprogram inom Smart industri. Den stora floran gör det svårt för företagen att se skillnaden mellan olika insatser som dessutom i många fall konkurrerar med varandra om företagens uppmärksamhet med snarlika erbjudanden. Detta var något som ”alla” – IUC, MITC, ALMI, RISE med fler – var eniga om. Jag tror att en sådan röd tråd i insatserna som ett samlat program skulle innebära är en nyckelfaktor för att både nyttja de offentliga medlen och företagens tid på bästa sätt och kommer fortsätta arbeta aktivt för att Produktionslyftet ska kunna bidra till det.

Samtidigt är det flera initiativ och insatser som under året närmar sig sitt slut. Näringsdepartementet tittar som bäst på vilka insatser inom Smart industri som ska fortsätta och Tillväxtverket är måna om att få ta del av våra intryck. Alla närvarande hade också i uppgift att berätta om exempel från de företag de arbetar med. Vi berättade om Acron, ett företag där det på kort tid hänt mycket spännande i samband med deras Produktionslyftsresa.

Acron arbetar med AM (Additive Manufacturing) och 3D-utskrifter, så de har en intressant och reell koppling till digitaliseringsfrågorna. Det är ett litet och snabbfotat företag där tekniken bakom digitaliseringen i sig inte är stötestenen utan snarare hur de bäst kan ta till vara på alla möjligheter som den erbjuder, det vill säga deras egen förändringsförmåga. Vi planerar att skriva mer om deras arbete i nyhetsbrevet framöver, så håll gärna utkik efter det!

Sedan slutet av februari pågår ett Startprogram i Jönköping med tema Lean-baserat underhåll för ökad konkurrenskraft. Medverkar gör ett antal pressgjuterier som ser ett uppdämt behov på grund av den underhållsskuld vi har inom svensk industri. Vi har traditionellt haft lite för bråttom att bara producera och kanske glömt vikten av underhåll.

Nu handlar det om att få bättre tillgänglighet i maskinparken för att möta upp framtida krav på produktion och processer. När konkurrenterna utomlands investerar i nya dyra maskiner, hur kan vi få en bättre output här? Vi tittar över företagens nuläge, vart de vill komma och hur de ska ta sig dit. Med utgångspunkt i nulägesanalysen undersöker vi hur de kan gå från reaktivt till predektivt underhåll.

Med avstamp i Lean arbetar vi med att hitta olika sätt att få in operatörs- och specialistunderhåll med stöd av digitala system och verktyg för detektera riskerna för stillestånd innan det händer. Hela programmet går ut på att titta på respektive bolags utmaning för att hitta ett första steg mot bättre underhåll, ökad tillgänglighet och flexibilitet.

Vi driver detta Startprogram tillsammans med Chalmers. Från dem medverkar Anders Skoogh som leder forskargruppen produktionssystemstjänster och underhåll, och Torbjörn Ylipää som forskar och undervisar inom områdena underhåll, driftsäkerhet och säkerhet. Dessutom deltar undertecknad från RISE IVF tillsammans med kollega Conny Gustavsson från RISE SWECAST. Även Scania är involverade med föreläsning kring deras underhållsmodell.

De deltagande företagen har verkligen tagit till sig detta Startprogram, för dem rör det sig i mångt och mycket om en överlevnadsfråga. Maskiner och utrustning kostar hiskeliga summor varför de verkligen behöver stabila processer och metoder. Vad ser du för behov för ditt företag? Vi har olika Startprogram planerade över hela landet, titta gärna in under hemsidans Aktiviteter/Kommande aktiviteter – eller kontakta oss för en förutsättningslös diskussion!

Tidigare i månaden (den 23 maj) genförde vi vår årliga träff med alla Lean-coacher inom Produktionslyftet. Denna gång introducerade vi en hel del metodiknyheter, där vi stärker upp arbetet kring företagens affärsidé. Dessutom tog vi ett antal steg framåt beträffande förväntningarna från företagens intressenter, det vill säga kunder, medarbetare, ägare och omgivande samhälle). En uppfräschning av layouten har också gjorts.

De tre workshopparna om ledarskap som brukar genomföras under den sista tredjedelen av Utvecklingsprogrammet är omstrukturerat och följer nu en tydligare logik. Först ska organisationens alla ledare bekanta sig med vad som åstadskommits med Produktionslyftet i företaget och därefter ska de formulera sitt eller sin grupps eget bidrag till det övergripande målet. Slutligen ska de formulera vilken typ av ledarskap som kommer att krävas i fortsättningen och även ta inledande steg för att forma det.

Som alltid är det lika inspirerande och trevligt att träffa coacherna. Även Åsa Marcus, förändringsledare på FOV Fabrics som nyligen avslutat Produktionslyftet, var inspirerande och hennes inledande föreläsning uppskattades stort av alla 24 deltagare på plats!

När Produktionslyftet startade 2007 var syftet att hjälpa och stödja svenska tillverkande företag med mellan 50 och 250 medarbetare. Detta eftersom samhället menade att företag i denna storlek var utsatta och känsliga för internationell konkurrens samtidigt som de var väsentliga som leverantörer till landets stora företag. Det handlade om att effektivisera produktionen och ta bort slöserier.

Det handlade också om att få snabba resultat, praktiska och konkreta effekter i företagen. Som alla vet har effekterna överlag blivit väldigt bra, sättet vi har arbetat på har visat sig fungera i alla branscher som vi verkat inom och det har fungerat på både små och stora företag. Och det är egentligen ganska lätt att förstå; det är människor i alla företag och det är dessa – och deras beteende – som allt handlar om.

Världens kanske bästa hockespelare någonsin, Wayne Gretzky, sa en gång: ”Jag åker dit pucken kommer hamna, inte där den redan har varit.” Var kan Produktionslyftet med våra filosofier, principer, metoder och verktyg göra mest nytta för Sverige framåt? Regeringen har både en tydlig satsning på digitalisering liksom ett energipolitiskt mål att svenska företag ska bli 50 procent effektivare fram till 2030.

Vi säger slöseri som slöseri. Vad är det vi gör? Jo, vi lär företagen att se sina slöserier så att de kan ta bort dem. Vi skulle kunna vara regeringens mest kraftfulla verktyg för att hjälpa Sverige att nå energimålen. Det handlar inte om att byta ut sina lampor utan om att lägga samman alla olika typer av slöserier som vi har: Beteenden, yta, lager, kvalitet, teknik, motorer, utnyttjandegrad – allt! Gör vi det så är detta möjligt.

Jag skrev i en tidigare logg att allt kokar ner till att samla in alla fakta med de nya möjligheter som nu erbjuds. Detta ska ske genom inre digitalisering av våra företag med hjälp av exempelvis Internet-of-Things, fiberuppkoppling, 5G etcetera – med samtliga fakta på plats kan företagen också ta faktabaserade beslut kring en reducering av sin energiförbrukning. Gör vi det så når vi båda målen: Att öka digitaliseringen i företagen och hålla energiöverenskommelsen. Produktionslyftet ligger i startgroparna för att växla upp om bara regering och samhälle vill!

Nu börjar det verkligen kännas att våren är på gång. Det märks inte bara på väder och vind, det är även ett ökat engagemang i alla våra olika aktiviteter – åtminstone känns det så! Vi drog nyligen igång ett väldigt uppskattat Startprogram i Jönköping tillsammans med RISE Swecast med tema Lean-baserat underhåll (se bild), där deltagarna vid senaste träffen fick möjlighet att inspireras av Scania. Mycket inspirerande.

Vi har även fått en flygande start i Örebro med entusiastiska deltagare från fem olika företag, där de alternerar som värdar för Startprogrammets träffar. I samband med förra träffen fick även de möjlighet att inspireras av ett framgångsrikt företag, nämligen Meritor i Lindesberg.

Nu planerar vi som bäst för flera Startprogram under våren så håll gärna utkik efter arrangemang nära dig. Bland annat ska vi köra ytterligare en omgång av Digilean i Eskilstuna, det lyckade konceptet där Startprogrammet kombineras med en fördjupning mot digitalisering. Sedan kör vi Startprogram med tema Lean och förändringskraft i både Mora och Malmö. Fler Startprogram kommer att läggas upp efterhand, så håll utkik.

Vi genomför också ett antal inspirationsseminarier runt om i landet för att lansera dessa, men även för att berätta om andra alternativ som vi erbjuder inom Produktionslyftet. Just nu har vi exempelvis ett antal subventionerade platser till 18-månadersprogrammet speciellt riktade till företag som tidigare medverkat i Startprogrammet. Tillväxtverket subventionerar en del av månadskostnaden för de sju första månaderna – kontakta gärna vår Hans Reich om du är intresserad av att veta mer!

Idag var det Produktionslyftets tur att inta Co-Lab Stage på Hannovermässan, där undertecknad och Bror Tonsjös VD Clas Tengström presenterade Produktionslyftet och vårt arbete: The Production Leap – Industry 4.0 the Swedish Way. Vi berättade kort hur vi arbetar med förbättring och förnyelse, en grund för en lyckad digitalisering där Clas kunde visa tydliga exempel från Bror Tonsjö. Det är väldigt bra att ha en engagerad person som Clas med sig som kan ge en tydlig bild av hur arbetet går till i verkligheten.

Nu fick vi tillfälle att visa vad vi gör inom PL4.0. Det gäller att korta alla ledtider och få med digitaliseringsperspektivet från början – vi kan inte längre vänta fem år med att genomföra en Lean-resa för att sedan hoppa på digitaliseringståget; då har det redan gått. Lean och digitalisering måste hänga samman redan från början och det gäller för Produktionslyftet att leva som vi lär och utveckla vårt eget upplägg. Vi ska väva in digitaliseringsaspekten redan från start, även om vi inte ska digitalisera några slöserier. Lean utgör grunden men vi kan inte vänta med digitaliseringen.

Även om Hannovermässan till stor del handlar om politik och påverkansplattformar så ger den även tillfälle till nyttiga kontakter och trevliga möten. Clas och jag träffade bland andra Produktion2030s vice programchef Johan Stahre från Chalmers och pratade samverkansformer; igår träffade vi även Produktion2030s programchef Cecilia Warrol en stund innan hon gav sig av hem efter sitt anförande. Deras systerprogram PiiA – Processindustriell Automation och IT – var också på plats med programchef Peter Wallin och programstrateg Malin Rosqvist.

Peter och Malin deltog också vid middagen som RISE anordnade; PiiAs huvudman är RISE SICS i Västerås. Det var en middag med många intressanta reflektioner kring vikten av att koppla människan till digitaliseringen, det vill säga det mänskliga perspektivet – precis det som Clas och Bror Tonsjö fokuserar på. Digitaliseringen måste kopplas till organisation och ledarskap. Visst är tekniken viktig men det är avgörande att även ha människorna med sig, vilket var en återkommande insikt under mässan.

Lean-området har på olika sätt breddats under den senaste tiden, vi tänker idag lite större än för tio år sedan. Visst är Lean och effektivitet fortfarande viktigt för vår konkurrenskraft och våra barns och barnbarns framtid, men det är inte något som ska ställas mot hållbarhet med tanke på miljö, transporter och energi – här kan vi också bidra på flera sätt. Många talar om hållbarhet men saknar den metodik och de verktyg som vi kan erbjuda och som vi använder till vardags i våra företag. Det känns bra och kul och samtidigt viktigt både för mig och vårt omgivande samhälle.

I ett lite snävare perspektiv – men inte mindre tillfredsställande – är vi nu inne i avslutsfasen hos ett av våra Produktionslyftsföretag, Euromaint. Det var ett glädjande gott resultat som de kunde visa upp på Umeå-anläggningen. De har ökat tillgängligheten på tågen från 80 till närmare 100 procent, vilket har en stor påverkan på både passagerarflödet och kundens kostnader. Företagets underhållsskuld har gått från cirka 2000 timmar till i det närmaste noll, de har kunnat förbereda sig på ett på ett helt annat sätt inför vintersäsongen och även fack och medarbetare är glada med tanke på allt som blivit bättre.

Det var också glädjande att besöka det tidigare Produktionslyftsföretaget Brokk i samband med det inspirationsseminarium vi genomförde tillsammans med IUC Norr. Både som representant för Produktionslyftet och iTid så var det tacksamt att det första platschefen Staffan Larsson sa var att ”vi har varit med i Produktionslyftet, gå med ni också”! Roligt också att seminariet var fyllt till sista plats med närmar 60-talet närvarande. Med tanke på Staffans ord känner jag mig stolt över att vi lyckas leverera så bra från vår gemensamma plattform!

Partner

Intressenter och finansiärer