Reflektioner kring Produktionslyftet – del 2

Artikel · 2013-10-24

Den 26 september bjöd Produktionslyftet in medarbetare, partner, intressenter och finansiärer till ett seminarium där vi reflekterade kring hur vi gemensamt kan stärka företagens konkurrenskraft inför EUs satsningar 2014-2020. Vår övertygelse är att samsyn och samarbete ger bättre förutsättningar för bestående förändringar och förbättringar – och med tanke på det gensvar vi fick under dagen ser vi fram emot såväl fortsatt dialog som utvecklande samverkan! Nedan följer den andra delen av den tredelade sammanfattningen.

Den 26 september samlades ett 80-tal deltagare i LRFs lokaler på Kungsholmen i Stockholm för att medverka vid Produktionslyftets reflektionsdag. På plats under dagen fanns representanter från flera av de aktörer som är avgörande för Produktionslyftets framgång och utveckling, exempelvis finansiärerna Vinnova, Tillväxtverket och KK-stiftelsen, men även andra intresserade som Jordbruksverket, Svenska ESF-rådet, Näringsdepartementet och Landsbygdsdepartementet.

Efter en förmiddag med tankar kring Produktionslyftets utveckling fram till idag och med konkreta exempel från deltagande företag, inleddes eftermiddagen med Ove Karlsson, projektledare för satsningen Lean Lantbruk. Ove kunde konstatera att det där med att hitta slöserier är nog så aktuellt även inom livsmedelssektorn.
– En tredjedel av all mat i Sverige hamnar i sophinken och av det vi stoppar i oss produceras bara 50 procent i Sverige, berättade Ove. För inte länge sedan var det 75 procent, det är en tydlig mismatch mellan tillgång och efterfrågan eftersom marknaden under samma period har vuxit.

Idag arbetar lantbruken efter den företagsstrategi som är absolut vanligast enligt Ove: Det blir som det blir … Vilket på en global marknad med ökad konkurrens kan vara en förödande strategi då det i slutänden innebär att det är någon annan som styr utvecklingen. Med tanke på de utmaningar vi står inför – klimat, miljö, energi med mer – har vi inte råd att låta saker och ting ”bli som det blir”.

– Vi började fundera på om vi inte kunde inspireras av industrin och när jag läste om Lean så kändes det klockrent, särskilt efter det studiebesök hos en bonde som vi genomförde med Hans Reich. Inför starten av Lean Lantbruk har vi fått ett fantastiskt stöd av Produktionslyftet.

Naturligtvis finns det skillnader. Exempelvis är ett lantbruk med fem anställda ganska stort, medan det representerar ett pytteföretag inom industrin. Ändå är det samma tre saker som ska fungera i alla företag: Produktion, organisation och marknad.

Idag har Lean Lantbruk startat arbetet i 100 lantbruksföretag och 40 personer har gått deras utbildning motsvarande Produktionslyftets Lean-kurs. Enda sättet svenskt lantbruk ska kunna konkurrera är genom en lärande organisation och enligt Ove Karlsson ligger Sverige idag bland de länder som kommit längst vad gäller Lean.

Från några av Sveriges till antalet anställda minsta företag hoppade vi raskt över till ett av de största: Region Skåne med cirka 32 000 anställda, Sveriges femte största arbetsgivare. Carin Peters från Näringsliv Skåne representerar en av de många olika typer av organisationer och aktörer runt om i landet som Produktionslyftet samarbetar med. Till skillnad från landstingen arbetar regionförbunden med regionala utvecklingsfrågor ur ett näringslivsperspektiv.

– Vi arbetar på många olika sätt med detta, exempelvis via affärsutvecklingscheckar, genom att främja kvinnligt företagande och naturligtvis med Produktionslyftet via frukostmöten och seminarier, allt för att väcka intresset för Lean och locka in företagen i Produktionslyftet.

Bengt Forsling är kommunikationschef på IF Metall, en av Produktionslyftets allra trognaste tillskyndare. Deras utgångspunkt för hållbart arbete går genom utbildning och utveckling (arbetsinnehåll, ansvar) samt jämställdhet (nysvenskar, kvinnor, ungdomar) – helt i linje med Produktionslyftet grundsyn. Utan partssamverkan finns det ingen vinnare.

– Det är viktigt att både företagets och fackets bild gör att de arbetar åt samma håll. Det krävs en gemensam vision med gemensam målbild, vilket i mångt och mycket är just vad Produktionslyftet representerar.

Facket har tidigare försökt arbeta med dessa frågor, men har inte riktigt haft företagen med sig. Trots en stor utvecklingspotential var kunskapen om vad Lean egentligen stod för alltför låg.

– Nu tror vi mer på att det kommer att lyckas – tack vare partssamverkan, tack vare Produktionslyftet!

En uppskattad deltagare under eftermiddagen var Göran Brulin, som bland annat arbetar med utvärderingar av program och projekt av Produktionslyftets dignitet. Görans tankar kring framtida utvecklingar och krav är givetvis mycket intressant vid planeringen av Produktionslyftets fortsättning, inte minst beträffande möjligheterna med strukturfonderna som inför EUs nya programperiod 2014-2020 ska vara nyskapande, additionella och kunskapsbaserade.

– De nya strukturfonderna måste leverera, det vill säga vara resultatinriktade, och tydligt knyta an till nationell och regional utvecklingsstrategi, berättade Göran. De kännetecknas av flernivåstyrning samt bättre metoder för att fånga resultat och effekter; vi talar inte längre om följeforskning utan om lärande utvärdering.

Satsningarna ska leda till strukturförändringar och EUs övergripande 2020-mål: Smart hållbar tillväxt för alla. Detta kräver ett aktivt ägande av projekten, något som enligt Göran måste vara tydligt. Även samverkan med andra aktörer – näringslivet och andra fonder och program – för ett resultatorienterat genomförande ligger i fokus.
– Produktionslyftets styrkor är partssamverkan, koppling nationellt/regionalt, hög kvalitet i genomförandet och koppling till forskning, förklarade Göran. Utmaningarna är att det är kostsamt och ska koppla till regional utveckling samt att effekterna ska spridas till andra sektorer. Hur når vi ut med det Produktionslyftet gör?

En tanke kan vara att skapa en innovativ strategi med spridning till våra åtta NUTS-områden – kanske åtta olika ansökningar? De regionala högskolorna kan användas för utvärdering och utbildning och som additionellt bidrag använda ägarskapet med arbetsgivare och fack? Det är avgörande att Produktionslyftet drivs sammanhållet hela vägen från produktion, konstruktion/produktutveckling och marknadsföring, gärna med projektansökningar inom flera programområden samtidigt.

Enligt Göran Brulin kräver verksamhetsutveckling kompetensutveckling av medarbetare, eftersom tillväxtproblemen ofta är relaterade till detta. Därför bör insatserna samordnas kring kompetensutveckling med affärsutveckling och innovation för små företag som vill växa – koppla samman region, myndigheter och arbets-/näringsliv!

– I parallella projektansökningar i de åtta NUTS-områdena finns förutsättningar med Produktionslyftets arbetssätt i samverkan med myndigheter och regioner, menar Göran. Det är ju inte nytt för Produktionslyftet att vidga horisonten med tanke på bygg och lantbruk exempelvis, samtidigt som det är viktigt att jobba nischat efter de förutsättningar som finns.

Mer om Produktionslyftets reflektionsdagar kan du läsa här Del1 och här Del3.

Produktionslyftets partner

Intressenter och finansiärer