Reflektioner kring Produktionslyftet – del 3
Den 26 september bjöd Produktionslyftet in medarbetare, partner, intressenter och finansiärer till ett seminarium där vi reflekterade kring hur vi gemensamt kan stärka företagens konkurrenskraft inför EUs satsningar 2014-2020. Vår övertygelse är att samsyn och samarbete ger bättre förutsättningar för bestående förändringar och förbättringar – och med tanke på det gensvar vi fick under dagen ser vi fram emot såväl fortsatt dialog som utvecklande samverkan! Nedan följer den tredje delen av den tredelade sammanfattningen.
Den 26 september samlades ett 80-tal deltagare i LRFs lokaler på Kungsholmen i Stockholm för att medverka vid Produktionslyftets reflektionsdag. På plats under dagen fanns representanter från flera av de aktörer som är avgörande för Produktionslyftets framgång och utveckling, exempelvis finansiärerna Vinnova, Tillväxtverket och KK-stiftelsen, men även andra intresserade som Jordbruksverket, Svenska ESF-rådet, Näringsdepartementet och Landsbygdsdepartementet.
Innan dagens avslutande diskussioner och paneldebatt berättade Produktionslyftets programdirektör Birgitta Öjmertz och styrelseordförande Göran Johnsson om den närmaste utvecklingen. Produktionslyftet har snart genomfört tre etapper – i vilket fall gjort en ordentlig avstamp för en tredje period – och utmaningen ligger nu i att bredda och göra det fräscht och utmanande utan att tappa det som byggts upp.
– Vi ska använda grunden av det vi gjort och göra något minst lika bra, framhöll Göran Johnsson. Vi har visat att vi kan och vill vidareutvecklas. Vi hade ett koncept inför den första perioden, en utmaning med regionerna inför den andra och säkerligen nya krav inför en tredje period – men jag är övertygad om att organisationen klarar denna utmaning med gott humör!
Produktionslyftets utvecklingsgrupp jobbar kontinuerligt med vidareutveckling och kommer – enligt Göran – att leverera ett förslag som finansiärerna får mycket svårt att säga nej till …
– Vi blir gärna utmanade men ska samtidigt följa vår lagda kompassriktning, menade Birgitta Öjmertz. Vi använder exempelvis på mötet idag samma bild som för två år sedan, endast uppdaterad datummässigt varför den passar perfekt för perioden 2014-2020. Kontinuitet, gemensamma arbetssätt och förändringskultur – vi vill åstadkomma en tillväxt ovanpå det vi redan uppnått!
Hur kan Produktionslyftet möta samhällets utmaningar? Teknikföretagens vd Åke Svensson, IF Metalls utredningschef Ola Asplund och LRFs enhetschef Lennart Nilsson inledde paneldiskussionen med denna fråga. Lennart tyckte att hela mötet var inspirerande, där olika aktörer förvisso har olika förutsättningar men med många liknande utmaningar.
– Många av våra medlemsföretag hade nog inte överlevt om de inte genomfört delar av det som Produktionslyftet representerar, berättade Åke. Det är tack vare detta och andra initiativ inom Lean-området som de kan konkurrera prismässigt och samtidigt skapa bättre möjligheter vad gäller löner och villkor.
För snart tio år sedan satt både Teknikföretagen och IF Metall och funderade kring outsourcingtrenden. Ledande ekonomer sa då att Sverige skulle vara duktiga på att utveckla och någon att någon annan kunde få tillverka.
– Därför är det extra härligt att idag se vad Produktionslyftet har betytt, berättade Ola. Här finns exempel på verksamheter som har kunnat ta tag i befintlig produktionskunskap och därmed räddat hela företag! Produktionskunnande är i sig en avgörande tillgång i företagen, det är så otroligt viktigt att lyfta yrkeskunnande och yrkesstolthet.
Teknikföretagen lyfte även de fram vikten av att facket är engagerat. Trots delvis olika utgångspunkter anser också företagare att hälsan är viktig, liksom facket inser vikten av vinstgivande företag.
– Kan vi inte arbeta tillsammans så dör företagen, konstaterade Åke. Vår modell där vi jobbar gemensamt är väldigt stark i och med att vi kan föra ut tankarna i företagen, där fackens representanter är viktiga ambassadörer.
Lennart menade att vi konkret i detta projekt kanske inte har det stöd vi egentligen borde ha från politiskt håll. Det behövs stöd för att utveckla konkurrenskraften, oavsett sektor. Med de utmaningar och möjligheter som finns inom svenskt lantbruk måste vi ta tillvara på den här chansen.
– Jag hoppas att vi gemensamt får möjlighet att föra in Lean även i våra små företag, där de i genomsnitt bara har tre medarbetare, berättade Lennart. Förhoppningsvis kan vi ta fram en metodik som även kan spridas till andra branscher.
Tillsammans konstaterade de att produktion lyfts fram som ett strategiskt innovationsområde. Nu gäller det att hjälpas åt att förtydliga bilden över hur viktig produktionen är och visa möjligheten till ökad effektivitet, något som är avgörande för nästan alla sektorer.
Dagen avslutades med en utvidgad paneldebatt med representanter från finansiärer och beslutsfattare. Deltog gjorde, förutom ovanstående personer, Margareta Groth (enhetschef, Vinnova), Gunilla Nordlöf (generaldirektör, Tillväxtverket), Harald Svensson (chefsekonom, Jordbruksverket), Sven Jansson (nationell samordnare uppföljning/utvärdering, Svenska ESF-rådet), Johnny Kjellström (chef näringsutveckling, Näringsdepartementet) och Fredrik Grönvall (departementssekreterare, Landsbygdsdepartementet).
Debatten var intressant och konstruktiv med många givande inspel. Här följer en liten sammanställning av olika kommentarer och inlägg:
– Vi har fortsatt med vår finansiering eftersom vi ser att Produktionslyftet gör nytta, konkret tillväxt och samhällsnytta. Vi är inte bara investerare utan även kravställare för att utveckla verksamheten, vilket också sker i en dialog. Börja med behovet, börja inte med att be om pengar. Finns behovet så finns pengarna. (Margareta Groth, Vinnova)
– Vi har inte tagit några nya, stora finansieringsbeslut än. Svensk konkurrenskraft är viktig för oss, liksom tillväxt, och de aktörer som verkar för detta vill vi stödja. Vi diskuterar nu budgeten inför nästa år och vad vi kan satsa på, ett arbete som pågår under hösten. Först och främst krävs ett bra projekt och ledning, då finns bra förutsättningar för finansiering. (Gunilla Nordlöf, Tillväxtverket)
– En reflektion efter en dag som denna är att problematiken är ungefär samma för alla branscher, det som skiljer är storleken på företagen. Metodiken behöver inte ha något med omsättningen eller antal anställda att göra, den går att applicera överallt. Små företag har inte själva möjligheten att stå för en coach, vilket kräver en annan organisering jämfört med verkstadsindustrin. En samverkan mellan fonder vore önskvärt, fonderna ska försöka gå i samma riktning, vilket är ett ansvar hos dem som fått ansvar för fördelningen. (Harald Svensson, Jordbruksverket)
– Det är positivt att ni tittar på andra sektorer och drar nytta av erfarenheterna till jordbrukssektorn. Det är ett klokt sätt att arbeta som ger konkurrensfördelar utan stora investeringar. (Fredrik Grönvall, Landsbygdsdepartementet)
– Till och med Riksrevisionsverket anser att det kan vara onödigt krångligt att söka medel, det är EU-pengar och det kan ställa till det. Vi kanske är lite för fyrkantiga, lite för petiga. Vi ska försöka titta mer på effekterna. Det kan kanske även vara aktuellt med längre genomförandeprojekt; när vi satsade på tre år tyckte vi det var långt, men det är det inte om förändringar ska genomföras. Finansieringsmöjligheterna borde vara strålande, men vi får inte använda medlen i ”reguljär” verksamhet, den måste vara innovativ. Tyvärr saknas det en naturlig nationell finansiär. (Sven Jansson, Svenska ESF-rådet))
– Vi ser positivt på detta, vi har arbetat med Lean i olika projekt i många år. Vi följer utvärderingar, gör varken tummen upp eller ner men det vi sett är positivt. (Johnny Kjellström, Näringsdepartementet)
Produktionslyftets styrelseordförande Göran Johnsson sammanfattade dagen med att betona det som Åke Svensson och Ola Asplund tog upp, nämligen att det inte finns någon motsättning. Det är samverkan mellan fack och företag som skapar den dynamik som krävs om vi ska klara anställningstrygghet och ökad välfärd. Det gäller också samverkan med omgivande samhälle och finansiärer, det måste finnas ett välförankrat stöd. Produktionslyftet arbetar lokalt, regionalt och nationellt och det finns inte någon motsättning mellan nivåerna, men det krävs en nationell central drivning för att garantera kvaliteten. Lean handlar inte om att skära ner utan skapa mer kundvärde liksom hållbart arbete, där en förutsättning är att det finns konkurrenskraftiga företag.
– Att jobba smartare, inte hårdare – det är essensen av Produktionslyftet!
Mer om Produktionslyftets reflektionsdagar kan du läsa här Del1 och här Del2.