Reindustrialiseringen kräver samverkan över landsgränser

Vid VINNOVAs årskonferens i november 2013 var en av talarna Doris Schroecker, enhetschef vid EUs generaldirektorat för forskning och innovation, som talade om reindustrialiseringen ur ett europeiskt perspektiv. Vi följde upp detta för att lära oss mer om vad EU vill och strävar efter, vilket ledde till ett intressant möte med Doris Schroecker i Bryssel i början av sommaren. Här följer en sammanfattning från mötet.

Doris Schroecker kommer från Österrike och är enhetschef (Head of Unit) för ”Key Enabling Technologies – Strategy” inom EU-kommissionens generaldirektorat för Forskning & Innovation. Här arbetar de med nyckelteknologier, eller vad de kallar möjliggörande teknik (Key Enabling Technologies), vilket omfattar sex områden: Mikro- och nanoelektronik, avancerade material, industriell bioteknik, fotonik, nanoteknik och avancerade tillverkningssystem. För EU-kommissionen är det en storsatsning för att hålla jämna steg med globala konkurrenter, återställa tillväxten i EU och skapa jobb i industrin, men samtidigt ett sätt att adressera viktiga samhällsutmaningar.

På plats i Bryssel: Pascale Dupont, kommunikations- och informationsansvarig vid
”Key Enabling Technologies – Strategy” på generaldirektorat för Forskning & Innovation,
Produktionslyftets Hans Reich samt enhetschefen Doris Schroecker.

– Dessa teknikområden omfattar en stor bredd och ligger långt fram i utvecklingen, men när väl industrin blir intresserad så tänker de ”produkter”, säger Doris Schroecker. Det är där vi befinner oss, på gränsen till att integrera dessa teknologier i produktutvecklingen och nya produkter.

Doris och hennes kollegor arbetar med att koppla forskning till teknologier som är tillämpbara för industrin och nya produkter. Även produktionsteknik och produktutveckling omfattas och påverkas av utvecklingen. De finansierar många olika projekt och satsningar där det inte ”bara” handlar om forskning och utveckling, utan även om innovation – eller som Doris tolkar det, ”en stark intention att nå fram till en färdig produkt.”

– Vi har olika sätt att finansiera och ”möjliggörandet” omfattar inte bara teknikprojekt utan även stödverksamheter som koordinering, kommunikation etcetera, berättar Doris. I slutänden är det människorna som är avgörande och vi arbetar mycket med att koppla samman våra EIT (European Institute of Innovation & Technology) med olika aktörer, bland annat inom avancerad produktion.

Tillverkningsprocesser består enligt Doris av en sammansättning av utrustning, leveranser och människor, där exempelvis konceptet kring Just-In-Time är att koppla samman och få alla faktorer att fungera effektivt tillsammans. För att få det att fungera krävs olika nivåer och typer av kunskap och skicklighet – och för utvecklingen krävs även ny teknik och ett innovativt tänkande.

Produktionslyftet fick god tid till intressanta diskussioner med Doris Schroecker på
hennes kontor i EU-huvudstaden.

– När vi inom EU talar om reindustrialiaseringen så är det en fråga om både innovation och industripolitik. Vi arbetar inte bara för att ”rädda” industrin, utan för att utveckla den. Industrins andel av BNP inom EU ligger på 16 procent, i Sverige något högre. Vi vill tillbaka till ett snitt på 20 procent.

Det finns naturligtvis skillnader mellan företag men Doris framhåller att det är de företag med tydlig koppling till forskning och utveckling som har klarat sig bäst. Vi ska inte bara kunna producera effektivt, det krävs även att vi kan erbjuda ett mervärde i våra produkter – och i båda fallen kommer fördelarna med de identifierade nyckelteknologierna in. Kan industrin lära och inspireras av teknikens framkant kommer även produktutvecklingen att påverkas positivt.

– Detta är vad vi fokuserar på, denna dimension baserad på spetskunskap – excellence – som vi vill finansiera för att de bästa ska driva utvecklingen framåt, till nytta för hela Europa.

I Sverige gör satsningar som Produktionslyftet en viktig insats på två sätt; dels att effektivisera genom innovativa processer, dels genom att ta bort slöserier – det gäller att rensa trädgården från ogräs så att de ”riktiga” växterna får mer växtkraft.

– Vi måste inse att det krävs många olika insatser för att nå målet med reindustrialisering, insatser på olika nivåer, menar Doris. Forskning och innovation är avgörande i ena änden, men det krävs att det tas emot och att fler arbetar vidare med det som kommer fram. Inom Produktionslyftet på företags- och medarbetarnivå finns det en stark rörelse som vi hoppas att många ska följa.

Enligt Doris går det att se en kulturförändring inom EUs olika regioner, ett bredare intresse för samverkan för att driva hela Europa framåt. ”Vilka företag har ni som kan vara intressanta för oss, vilka skolor kan vi samverka med?” Därför tittar EU nu på regionala planer och strategier med fokus på smarta, specialiserade områden – inte olikt de nationella agendor och strategiska innovationsprogram som etableras i Sverige.

– Det är viktigt med en bra nationell infrastruktur och det finns många goda exempel från de nordiska länderna, framhåller Doris. I ett första steg gäller det att kombinera lokala specialområden till nationella satsningar i landet såsom VINNOVA gjort, men nu tar vi det ett steg längre till EU-nivå – från regional nivå, till länder, till Europa.

Arbetet kring reindustrialiseringen har stöd på högsta EU-nivå, European Council. Socialfonden (ESF) arbetar med att utveckla människor, regionfonden (ERUF) med att stärka regionerna. Hur mycket samordning finns det mellan fonderna för att driva på reindustrialiseringen?

Så här vackert kan det vara i Bryssel, tyvärr är det dock inte här som EU-kontoren ligger …

– Vi arbetar med fokus på forskning och innovation, vi balanserar koordinationen mellan var vi är starka och vilka verktyg vi har – och det är en delikat balansgång där det till stor del är respektive projekts ledning och deras kontakt med fonderna som står för samordningen. Vi har identifierat de stora områdena för EUs industri, samtidigt som vi har öppnat för ansökningar inom andra områden. Vi måste förstås övervaka, men det är under ständig utveckling.

Inom enheten för Forskning & Innovation passerar utlysningarna för projekt ett expertråd där medlemsländerna deltar. Besluten är inte baserade på enskilda länders önskemål eller behov, utan vad som ger den bästa effekten för hela Europa. Det är heller inte alltid direkt kopplat till befintlig industri; Forskning & Innovation ligger ofta steget före i och med att de representerar den teknik som ska in i den nya generationens produkter. De kan vara allt från 5 till 25 år före marknaden, men det går inte att generalisera utan beror helt på området i fråga.

Glada miner efter mötet där vi konstaterade att Produktionslyftet gör en viktig insats
på två sätt; dels att effektivisera genom innovativa processer, dels genom att ta bort
slöserier – det gäller att rensa trädgården från ogräs så att de ”riktiga” växterna får mer växtkraft.

– Inom exempelvis satsningen Green Vehicles arbetar vi direkt med bilindustrin, bland annat inom området lättviktsmaterial, berättar Doris. Ett annat område är batteriutveckling; det är inte riktigt helt inriktat mot bilindustrin, men det passar in om vår forskning och innovation kommer tillräckligt långt.

Däremot har de mycket annan kontakt med industrin, exempelvis via olika plattformar med utvecklare, forskare, tillverkare etcetera som på nationell nivå lägger strategiska forsknings- och innovationsagendor. Dessa används som riktlinjer för att identifiera intressanta områden och de diskuterar detta med mängder av partner.
– Ett exempel är just VINNOVA, som representerar en del av dessa strategiska områden. Vi tar till oss informationen vi får och använder den på bästa sätt, men vi lägger oss inte i de nationella programmen, förklarar Doris.

Informationshanteringen är ett kapitel i sig. Det finns otroligt mycket teknik runt oss idag och det som nyligen var revolutionerande har blivit dagligvara. Utbildning måste till för att vi alls ska kunna ta tillvara på allt detta. ICT (Information and Communications Technology) är till exempel en baskunskap som alla kommer att behöva, men frågan som ska ställas är: Vad är det för nytt vi behöver lära oss idag för att klara morgondagens teknik?

– Begreppet ”livslångt lärande” är kanske inte högaktuellt just nu men det är fortfarande lika giltigt, betonar Doris. Det krävs otroligt mycket utbildning, liksom erfarenhet, nyfikenhet och kreativitet! Vi finansierar projekt som har utbildning inskrivet i planen eftersom de kan få fram saker som inte finns på högskolan. Det ger en värdefull korskoppling, det är viktigt att kombinera industri och akademi.

Frågan kring reindustrialisering ligger även högt upp på president Obamas agenda. Ineffektiva företag sysselsätter idag många medarbetare, men effektiva företag anställer fler – förutsatt att den totala kakan är lika stor. Med den globala konkurrensen ser det i dagsläget inte ut så för EU-länderna.

– Vi arbetar för att göra kakan större på ett hållbart sätt med tanke på miljö, energi, infrastruktur etcetera, samtidigt som vi måste vårda planeten, avslutar Doris Schroecker. Vi har en bra infrastruktur kring instituten inom EU, delarna finns på plats till skillnad från i USA. Vad vi behöver är mer samverkan och koordinering.