Strategisk satsning på Lean ger långsiktiga resultat för Spring Systems AB

Artikel · 2007-04-28

Sedan Spring Systems AB inledde sin satsning på Lean i maj 2006 har resultaten inte låtit vänta på sig. Företaget i Torsås startade sin Lean-resa innan Produktionslyftet hade kommit igång, men de utgör ett närmast perfekt exempel på arbetssättet. Om utvecklingen fortsätter lika bra hoppas vi snart få se ett nätverkssamarbete mellan Produktionslyftet, Spring Systems och intresserade regionala aktörer – allt för att sprida erfarenheterna vidare till andra företag.

Spring Systems AB i Torsås utvecklar och tillverkar fjädrar, tråddetaljer, tunnplåtsdetaljer och clips för i huvudsak fordonsindustrin. Det är ett företag inom Nossevo Invest AB där totalt nio företag ingår, flera med inriktning mot fordonsindustrin. Detta är säkert en av anledningarna till den höga insikten om Lean, men det finns fler förklaringar.
– Vi tog ett strategiskt beslut i Nossevos styrelse att vi skulle undvika utflyttning av produktion till lågkostnadsländer, berättar Lena Ovesson, miljö- och personalutvecklare i Nossevo-koncernen. Vi insåg snart att enda lösningen var att satsa på Lean.
Genom tidigare kontakter kopplades IVF in för att djupare presentera Lean för styrelsen. För Produktionslyftet, där IVF tillsammans med Chalmers är huvudmän, är detta mycket bra sätt att komma i kontakt med Lean-intresserade företag. Ledningens engagemang är nödvändigt och tanken är sedan att företagens egen kompetens ska byggas upp, där Produktionslyftet ger stöd i det praktiska förbättringsarbetet.


Hos Spring Systems AB i Torsås, från vänster: Mats Lundmark (vd), Bengt Andreasson (Lean-coach), Lilian Kronmar-Olsson (Lean-ledare) och Lena Ovesson (miljö- och personalutvecklare i Nossevo Invest AB).

Efter Lean-presentationen för styrelsen tog Nossevo ett beslut om att söka Mål 3-stöd för det fortsatta arbetet i koncernens företag. Kravet på varje företag för att vara med var att alla – ledning, personal och fack – ställde sig bakom idén till hundra procent.
– På Spring Systems var vi redan inne på dessa tankegångar kring sunt förnuft, säger företagets vd Mats Lundmark. Hos oss var det aldrig någon tvekan om att vi skulle vara med.
I slutänden blev det fem företag som ingick i Mål 3-projektet. Tillsammans med IVF togs en tidsplan och ett utbildningspaket fram och i maj 2006 påbörjades arbetet. För Spring Systems innebar det först och främst ett Lean-spel för alla på företaget där de 85 anställda delades upp i fem grupper med personal från olika avdelningar.
– Det var viktigt att vi hade dessa ”tvärgrupper” och inte genomförde spelen avdelning för avdelning, säger Mats Lundmark. Vi ville tidigt framhålla att detta gäller alla, delaktigheten ska vara total.
Samtidigt satte Spring Systems upp tre konkreta mål för sin medverkan:

Halverat slöseri (definierat som skillnaden mellan faktisk tillverkningskostnad och förkalkylerad)
Minst ett förbättringsförslag per person och år (för alla i företaget)
Varje förbättringsgrupp ska vara 5S-godkänd innan årets slut.
Efter bara ett års arbete är två av tre punkter avbockade, och den tredje är på god väg…
Nästa steg i planen var att genomföra en värdeflödesanalys. De valde ut två produkter vars väg genom hela företaget följdes. Alla som på något vis hade kontakt med produkten involverades, vilket även detta gav ett bra tvärsnitt av företag. För att genomföra förbättringsarbetet rent praktiskt delades företaget upp i åtta stycken förbättringsgrupper, organiserade efter företagets avdelningar. Två av dessa fick agera försökskaniner och direkt sätta igång, varav en var Elementgruppen.
– Bland det första vi gjorde var att ta fram vår Lean-tavla, berättar Lilian Kronmar-Olsson, idag Lean-ledare för Elementgruppen. Det är viktigt att tydligt visa hur vi fångar upp alla förbättringsförslag som kommer in.
Ett välplanerat system ligger bakom hanteringen av alla förslag. Första genomgången av förslagen görs i förbättringsgruppen. Nästa steg är det veckomöte som gruppledarna har, där förslag som exempelvis omfattar flera avdelningar diskuteras. Är det förbättringar som omfattar till exempel inköp eller layout tas de upp i styrgruppen. Denna möts vid behov – dock minst en gång i månaden – och består av vd, produktionschef, teknisk chef och Lean-coach. Därefter kommer TOP-möten (Total Optimization of Processes) som behandlar stora investeringar, ombyggnationer etc. Sista steget är företagets ledningsgrupp.
– Ovanstående togs fram samtidigt som förbättringsgrupperna organiserades, säger Lilian Kronmar-Olsson. Liknande system återfinns säkert hos andra företag även om detta är anpassat till vårt arbetssätt.


Lean-ledare Lilian Kronmar-Olsson med gruppledare Susanne Olsson.

Förutom en Lean-ledare i varje grupp har företaget också en övergripande Lean-coach, Bengt Andreasson. Alla på företaget fick vara med och bestämma vem det skulle vara, då det är viktigt att Lean-coachen både har intresse och förtroende för att driva dessa frågor. Till sitt stöd fick Bengt i Mål 3-projektet sex stycken coach-dagar, då han kunde ta in en expert från IVF, för egen räkning eller för en generell frågeställning. Dessutom träffas alla ingående företags Lean-coacher en gång i månaden under ledning av IVFs Birgitta Öjmertz (Produktionslyftets programdirektör).
Det är också Lean-coachen som ansvarar för Lean-rapporteringen till bolagets styrelse. Bengt Andreasson framhåller vikten av respons på inkomna förslag och ett fungerande system för att jobba med Lean. Vad är problemet och hur ser förslaget på lösning ut? Vilka ska ingå i arbetet och när ska det vara klart? Vad tjänar vi i tid eller pengar och vilken effekt ska det ge långsiktigt?
– Alla förslag som kommer in scannas av och sparas i en databas, säger Bengt. Alla förslag gås igenom av en styrgrupp och feedback går via mig och varje grupps Lean-ledare hela vägen tillbaka. Utan denna återkoppling är det lätt att förbättringsarbetet dör ut.
Med förbättringsgrupperna i arbete fortsatte Lean-satsningen med utbildning i 5S (arbetsplatsplanering). Spring Systems använder sig av självutvärdering, inspirerad av andra företag men anpassad efter sina egna förutsättningar. Efter att alla fått genomgå en teorikurs utvaldes återigen två pilotgrupper. Enligt Lean-coachen var effekterna mycket tydliga efter dessa insatser. En intressant detalj i sammanhanget är att de även drog igång 5S på kontoret, det vill säga inom administration. Arbetet är inte avslutat, men plan och mål – med slutdatum – finns.
– Något av det mest intressanta vi gjort var en värdeflödesanalys på administrationen, från förfrågan till godkänt fulltaktsprov, säger Mats Lundmark. Personal från marknad, försäljning, konstruktion, beredning… Hela kedjan var med! När vi pratar om Lean handlar mycket om millimeter i produktionen, men hur lång tid får det ta att skriva en offert?
Poängen är att alla ska vara delaktiga, att alla ska känna att de har samma förhoppningar och krav. Producerande personal måste känna att tjänstemännen servar produktion och att samma krav ställs på dem. Det gör att alla känner ett större ansvar – vilket gjort att företaget kunnat sparka en person.
– Jo det är sant, skrattar Lena Ovesson. Vid ett möte med personalen berättade Mats att det var en person som fått gå. Den personen var ”någon annan”… Tidigare kunde det vara så att ”någon annan skulle ha gjort det och det”. Den personen behövs inte längre, nu blir saker och ting gjorda!
Även resultatmässigt märks det att saker och ting blir gjorda. Alla nyckeltal pekar åt rätt håll, leveransprecisionen ligger på ca 98%, PPM-talet går stadigt nedåt, sjukfrånvaron har halverats med mera. Exakt vad som kan knytas till Lean-arbetet vill varken Mats, Lena eller Bengt kommentera, men att det gjort stor nytta står bortom allt tvivel.
Efter 5S-utbildningen har de även kört utbildning i ställtidsreduktion med två pilotgrupper. De har fortsatt med värdeflödesanalyser för utvärderingens skull och fortsätter att satsa på Lean. Detta trots att Mål 3-projektet tar slut i juni 2007.
– Därefter kör vi vidare på egen hand, säger Lena Ovesson. Avslutningen på Mål 3 blir en nystart för vår fortsatta satsning. Vi har en stående Lean-punkt vid våra styrelsemöten och ett ägarkrav på en fortsatt handlingsplan inom Lean.


5S-insats – före och efter.

Alla företag som deltagit inom Nossevo-koncernen har gått framåt med Lean-arbetet, även om alla inte kommit lika långt. Alla företag har utvecklats olika, vilket i sig är intressant – och egentligen rätt positivt.
– Det är faktiskt en fördel att de kommit olika långt inom olika områden, säger Birgitta Öjmertz. De kan alla dra nytta av varandras erfarenheter och lära av den som kommit längst inom ett visst område.
Inom Nossevo-koncernen har Lean-arbetet fört företagen närmare varandra. Inom företagen har de egna Lean-ledare och coacher, som nu ska agera ambassadörer i den övriga verksamheten. Det tar dock inte slut med det. På agendan står också ett tätare samarbete med leverantörer och att agera som stöd i deras Lean-arbete – allt i sann Toyota-anda.
Dessutom vill Mats Lundmark och Lena Ovesson sprida sina erfarenheter till andra företag i regionen. Förutsättningarna finns – Torsås är en mycket industrität region – och förhoppningsvis finns möjlighet till regionala medel tack vare beslutsfattarnas framsynthet. Det goda exemplet får Spring Systems själva stå för. Produktionslyftet står redo för samarbete för att sprida erfarenheterna vidare till fler företag.

bjorn.stenvall@produktionslyftet.se

Produktionslyftets partner

Intressenter

Finansiärer