Summering och avstamp
Den 10-11 september samlades alla som arbetar med Produktionslyftet för den årliga sammankomsten som går under namnet ”reflektionsdagar”. Det är en av få gånger då vi får möjlighet att fysiskt träffas och utgör en plattform för diskussioner, erfarenhetsutbyte och tillbakablickar. Samtidigt med reflektioner kring utfört arbete gav mötet även en inspirerande inblick i vad som kan mynna ut i en tredje programperiod.
Styrelseordförande Göran Johnsson berättar om visionen inför
en tredje programperiod av Produktionslyftet.
Produktionslyftet har sedan starten 2007 inlett arbete i över 140 företag spridda över hela landet. Den lilla grupp på 5-10 personer som drog igång de operativa insatserna i Produktionslyftet har idag vuxit till närmare ett 50-tal med både coacher, utbildare och centrala funktioner. Från pilotföretagen och de inledande tre åren med första programperioden (PL1) till nuvarande period (PL2) planerar vi nu för en tredje programperiod, PL3.
En som varit med sedan starten är Produktionslyftets styrelseordförande Göran Johnsson, som inledde reflektionsdagarna med en övergripande sammanfattning.
– När vi startade PL1 fanns inte tankarna på PL2, poängterade Göran. Anledningen till en andra omgång kom av att vi levererade under den första. En tredje programperiod bygger på motsvarande sätt på att vi levererat under innevarande period.
Inför PL2 genomfördes också en del förändringar, bland annat infördes den regionala indelningen med åtta lärosäten ansvariga för respektive region. Det var inte något vi hade planerat för och ledde till en hel del omställningar.
Programdirektör Birgitta Öjmertz framför en engagerad skara Lean-arbetare.
– Först tappade vi tempo men idag är vi tacksamma över denna förändring, framhöll Göran. Nu har vi grunden för en stark nationell struktur med den centrala styrning som krävs för att samordna alla aktiviteter med våra regionala lärosäten.
I arbetet inför PL3 planerar vi denna gång ända fram till 2018 – så är i alla fall siktet inställt. Samtal pågår med befintliga finansiärer – Vinnova, Tillväxtverket och KK-stiftelsen – och samtliga är positiva till Produktionslyftets insatser. Sedan återstår det att se vilka som har möjlighet till ett fortsatt engagemang i programmet.
– Det är spännande att arbeta med PL3-upplägget och dess nya utmaningar, avslutade Göran. Vi får inte tappa på djupet – tvärtom – samtidigt som vi vill bredda oss. Det är en utmaning inför verksamhetsplanen, som förhoppningsvis läggs i november.
Även programdirektör Birgitta Öjmertz fokuserade på vad Produktionslyftet levererat med en kartbild över alla deltagande företag. En förutsättning för en fortsatt finansiering är att vi åstadkommer det vi åtagit oss och kan påvisa de positiva effekter det leder till.
– Ett bra exempel är de återbesök hos tidiga Produktionslyftsföretag som vi nu genomför, berättade Birgitta. Besöken resulterar i ett antal reflektionsartiklar med konkreta exempel på vad som hänt, både gällande mjuka och hårda värden, både kvalitet och kvantitet.
Alla som arbetar med Lean kommer snart till insikten att det hela tiden finns mer att göra; för varje förbättring upptäcks ytterligare två möjligheter … Idag har Produktionslyftet en stuktur att bygga vidare på, en nationell struktur med regional närvaro och en nationell rikstäckande koordinering och kvalitetssäkring.
– Naturligtvis finns mycket kvar att göra för att förstärka detta, något vi kommer att fortsätta arbeta intensivt med, berättade Birgitta. Men det finns redan nu mycket att vara stolta över!
Inför PL3 krävs både förnyelse och utveckling, vilket är ett krav från finansiärerna. Här ingår målgruppsbreddning (beträffande storlek, branscher etcetera), fördjupade insatser (ytterligare ett steg i företagens utveckling mot exempelvis marknadsarbete, produktutveckling med mer), akademikontakter (ökad interaktion på respektive lärosäten med såväl forskning som utbildning) och regional utveckling (det krävs en tydlig struktur i NUTS-indelningen för att kunna söka EU-stöd). Det sistnämnda är en utmaning att förstå och kunna utnyttja …
Mats Magnusson från KTH höll en inspirerande föreläsning på tema ”Scenarioanalys och innovation av tillverkningsstrategier”.
– Vi har satt 800 deltagande företag som mål fram till 2018, men det omfattar även företag med kortare insatser, förklarade Birgitta. Huvudblocken är dock insatser motsvarande dagens coachning och vi jobbar nu för att kunna vara igång vid årsskiftet. Detta både för att inte tappa tempo och för att kunna ”boka upp” de resurser som krävs, det vill säga coacher och utbildare.
Speciellt inbjuden under reflektionsdagarna var Mats Magnusson från KTH. Han har ett förflutet från Chalmers och har arbetat med produktion, även om han idag fokuserar på innovation.
– Det är egentligen skamligt att innovation och produktion är så långt ifrån varandra i Sverige, inledde Mats. Det finns så mycket kunskap som kunde korsutnyttjas, från produktion till innovation eller produktutveckling. Vi skulle även kunna dra nytta av mer innovationer i produktionen.
Mats tema var ”Scenarioanalys och innovation av tillverkningsstrategier”. En grundläggande förutsättning för konkurrenskraftig produktion i ett företag är att dess valda tillverkningsstrategi passar med de specifika förutsättningar som finns i dess omgivning. Vid utformningen av en tillverkningsstrategi är det vanligt att utgå från ett antal identifierade omvärldsfaktorer, i synnerhet kundkrav, men också tillgängliga teknologier, relationer till leverantörer etcetera.
Hela gänget samlat på gräsmattan utanför konferenslokalen.
Vad som mindre sällan beaktas är hur dessa faktorer förändras över tid, något som ofta sker i form av en stegvis förändring. Även om dessa förändringar ofta är svåra att förutsäga korrekt finns det anledning att aktivt söka och fånga upp de så kallade ”svaga signaler” som indikerar olika möjliga framtida utvecklingsförlopp och använda dessa i utformning och utveckling av tillverkningsstrategin. Ett av de enklaste men samtidigt kraftfullaste verktygen för att undersöka förändringar av omvärldsfaktorer och dess effekter för tillverkningsstrategi är enligt Mats scenarioplanering eller scenarioanalys, ett strukturerat verktyg för att analysera något så osäkert och ostrukturerat som framtiden.
Insikt, inspiration, förståelse och se möjligheter med innovation – det var målet med Mats föreläsning, något alla närvarande tyckte att han uppnådde. I Vinnovas nya arbetssätt ”Utmaningsdriven innovation” lyfter även de fram konkurrenskraftig produktion som en av fyra utmaningar, där Produktionslyftet ska stärka svensk industri och forskning.
Sammantaget visar summeringen av årets reflektionsdagar på möjligheterna för en fortsättning av Produktionslyftet. Entusiasmen och erfarenheten hos alla deltagare visar också att de rätta förutsättningarna finns – nu väntar vi på avstamp!
– Det vore fantastiskt om vi kunde få till stånd en tredje programperiod, avslutade Birgitta Öjmertz. Med det gäng vi har knutit till oss har vi alla möjligheter att även fortsättningsvis stötta Sveriges företag.
