Utveckling & Lärande för ett fortsatt Produktionslyft

Den 23 oktober genomförde vi en ”Produktionslyftsdag” för intressenter och finansiärer med programmets ledning i Tillväxtverkets lokaler i Stockholm. Under temat ”Utveckling & Lärande” kunde deltagarna både dela med sig och få intryck av erfarenheter och tankegångar inför den tänkta fortsättningen av Produktionslyftet – här följer en överblick kring hur diskussionerna gick.

Det var en imponerande samling deltagare som hade tackat ja till Produktionslyftets inbjudan till detta halvdagsseminarium runt Utveckling & Lärande. Förutom från själva programmet fanns representanter från Teknikföretagen, IF Metall, VINNOVA, Tillväxtverket, Energimyndigheten samt Svenska ESF-rådet.

Moderator för dagen, Produktionslyftets styrelseordförande Göran Johnsson.

Produktionslyftets styrelseordförande Göran Johnsson inledde med att konstatera att vi alla var samlade här tack vare deltagarna själva … Våra intressenter IF Metall och Teknikföretagen har ända sedan före den operativa starten 2007 varit både insiktsfulla och stöttande: Sverige måste få fler växande industriföretag för såväl tillväxt som arbetstillfällen. Även om de stora företagen fortfarande är av kritisk betydelse så har de inte längre lika många anställda.

– Vi måste därför fylla på med mindre företag, de stora måste ha duktiga leverantörer i landet, slog Göran fast. Även politiker och beslutsfattare måste inse vikten av att vi har producerande företag, utan dem så har vi inte heller några huvudkontor eller forskningsavdelningar.

Även VINNOVAs och Tillväxtverkets stöd har varit avgörande för Produktionslyftet, både som finansiärer och kravställare. Om vi under tidigare perioder fokuserat främst på att förbättra produktionsflöden så ser vi under pågående och kommande perioder mer på hela företagets flöde, och trots att fokus fortfarande ligger på företag med 30 till 250 anställda så räknar vi med att bredda oss både uppåt och inte minst neråt, vilket vi redan startat med.

Produktionslyftets tillskyndare Teknikföretagen och IF Metall, här representerade av
Eva Wigren respektive Ola Asplund.

– Även om vi är övertygade om att ni fortsätter stödja oss så förväntar vi oss också nya krav, erkände Göran med ett leende. Ska det bli ett Produktionslyftet 2015-2020 så är vi helt på det klara med att det kommer nya utmaningar …

Energimyndigheten var också på plats. Med tanke på Produktionslyftets fokus på att jobba smartare, inte hårdare, samt att ta bort slöserier så vore ett samarbete med Energimyndigheten enligt Göran klockrent. Samma sak gäller ESF-rådet med europeiska socialfondens möjligheter med tanke på möjligheterna att arbeta med kompetensutveckling mer brett kopplat till coachning. För att nå intressenternas mål med en femdubbling av verksamheten – att nå 1000 coachningsföretag till år 2020 från dagens nivå om 200 med allt vad det innebär också för motivationsarbete och utbildning – så krävs det stora insatser, något som borde kunna samordnas med europeiska socialfonden (ESF) som ESF-rådet förvaltar och europeiska regionalfonden (ERUF) som Tillväxtverket är förvaltande myndighet för, för att stärka de åtta regionerna.

Eva Wigren från Teknikföretagen och Ola Asplund från IF Metall representerade Produktionslyftets intressenter. De lyfte fram att av Sveriges exportinkomster står tillverkande industri inklusive basindustrin för 77 procent och tjänstesektorn för 23 procent.

– Viljan att starta, växa och stanna i landet är det vi vill sätta i fokus, framhöll Eva. En avgörande faktor är att det finns rätt kompetens och förutsättning i landet.

Det är allt färre som jobbar inom industrin men de betyder mer än någonsin och representerar en fantastisk produktivitetsutveckling. Även om tjänsterna runtom är viktiga så måste det finnas en produkt.

Tillväxtverkets generaldirektör Gunilla Nordlöf till vänster med VINNOVAs generaldirektör
Charlotte Brogren.

– Det gäller att få bort inställningen att vi ska konstruera här och tillverka någon annanstans, menade Ola. Allt hänger ihop, produktionen måste också finnas här.

Enligt Göran så var det på hans tid som förbundsordförande på Metall frustrerande att politikerna inte förstod dessa frågor. Är det ett problem som kvarstår?

– Idag tror jag faktiskt att de förstår, men de får inga röster på det eftersom gemene man inte förstår, svarade Eva.

Både IF Metall och Teknikföretagen betonade vikten av att stödja de mindre företagen som saknar storföretagens resurser. De konstaterade att Produktionslyftet är ett viktigt instrument i deras arbete och att de fortsatt kommer att stödja Produktionslyftet aktivt.

Generaldirektörerna Charlotte Brogren från VINNOVA och Gunilla Nordlöf från Tillväxtverket utryckte också sitt stöd för en fortsättning av Produktionslyftet. Båda lyfte även fram vikten av att behålla etablerade strukturer och bygga vidare på det som redan åstadkommits.

– Det finns så mycket kunskap och erfarenhet inbyggt som vi kan växla upp, sade Charlotte. Det är viktigt att inte alltid börja om och hoppa på en ny satsning där det finns en startsträcka på tre år igen …

Sverige har idag en stark konkurrenskraft, men vi måste jobba för att behålla den. Senast föll vi från sjätte till tionde plats i Världsekonomiskt Forums globala rangordning. Hur gör vi för att möta denna utmaning?

Produktionslyftets programdirektör Birgitta Öjmertz visade lite av bredden i
programmets verksamhet genom att visa innehållet i senaste nyhetsbrevet.

– Effektivisering, innovation samt internationalisering krävs för att stärka konkurrenskraften, menade Gunilla. Kan Produktionslyftet även hjälpa tjänstesektorn så är det positivt.

Det startas många initiativ för att stödja företag där det ofta rör sig om ny teknik och tjänster. Det är dock lika viktigt att arbeta kring befintliga processer eftersom vi konkurrerar med länder som har lägre kostnader; vi måste jobba smartare, vilket är vad Produktionslyftet syftar till.

– Ur samhällsekonomiskt perspektiv kan vi räkna hem den investering vi gjort i Produktionslyftet ända ner till sista raden. Dessutom kopplar programmet till forskning och utveckling och vi har även följeforskning, förklarade Charlotte. Vi ser att det hänger ihop och vi uppskattar att både Teknikföretagen och IF Metall jobbar tillsammans inom programmet. Vi är nöjda med Produktionslyftet och vill vara med i den fortsatta utvecklingen med kraften i regionerna.

Insikten om betydelsen av Produktionslyftets arbete uppskattades av Göran, som dock gärna ville ha lite mer konkreta besked från Tillväxtverkets generaldirektör …

– Vi vill också vara med och stötta genom att använda etablerade strukturer och jag hoppas verkligen att vi kan göra det. Ambitionen är absolut att vi ska fortsätta stötta Produktionslyftet med medel, även om jag i dagsläget inte kan sätta ett belopp, avslutade Gunilla.

Göran tackade för förtroendet och underströk att det innebär ett betydande åtagande för Produktionslyftet med den femdubbling av verksamheten det talas om fram till 2020, både vad gäller information, utbildning och coachning. Det blir en helt annan nivå på verksamhetens kvalitetssäkring, vi måste få fler coacher, fler utbildare – som samtliga i sin tur måste utbildas och kvalitetssäkras.

Thomas Björkman från Energimyndigheten såg möjligheter till en vinna-vinna-lösning
i ett samarbete med Produktionslyftet.

– Det kommer att bli en tuff resa, men väldigt kul resa, sade Göran. Vi kommer att stöta på nya hinder, men vi kommer att ta oss runt även dessa.

Produktionslyftets programdirektör Birgitta Öjmertz visade upp bredden av arbetet genom en snabb genomgång av senaste nyhetsbrevet (september månads) med exempel från att sprida Lean-arbete inom en koncern, samarbete med Scania, Lean-samarbete med Norge, Produktionslyftsföretaget HP Tronic som exempel hos Lean-experten Jeffrey Likers, koppling till forskning på Linnéuniversitetet, deltagande på mässarrangemang, samverkan med byggsektorn och lantbrukssektorn samt en EU-utblick med besök hos enhetschefen Doris Schroecker i Bryssel … Till detta kommer det dagliga arbetet med motivation, utbildning och coachning.

– Så här långt har vi coachat 200 företag, utbildat 1600 personer i Lean och haft 16 000 deltagare på motivationsseminarier, berättade Birgitta. En framgångsfaktor är vår gemensamma metodik, vi arbetar med verksamhetsutveckling där samsyn och drivkraft är avgörande. Det gäller både i företagen liksom inom Produktionslyftet samt med intressenter och finansiärer.

Birgitta betonade att vi håller fast vid våra sju principer och att vi har både struktur och innehåll att bygga vidare utifrån dem. Grunden är drivkraften i de åtta regionerna med nationellt stöd, där lärosäten, IUCer, IF Metall och Teknikföretagen utgör kärnan i det regionala arbetet. Upplägget är minst sagt komplext och Göran passade på att fråga det alla undrade; vilken blir den största utmaningen?

– Att få ihop alla goda krafter till att landa i bra verksamhet, avslutade Birgitta. Viljan finns där men det är ett stort arbete att få allt att hända …

Thomas Björkman från Energimyndigheten kom i kontakt med Produktionslyftet vid ett seminarium kring Lean Energy, där Produktionslyftets Hans Reich föreläste. Då Thomas själv arbetat med effektivisering i energiintensiv industri såg han paralleller i arbetet med att ta bort slöserier, vilket ledde till ytterligare ett möte med Hans och även Thomas medverkan vid Produktionslyftsdagen – och kanske ett steg mot ett närmare samarbete.

– Vi skulle kunna ha stor nytta av Produktionslyftet för att hjälpa företag att hitta energislöserier, menade Thomas. Det skulle vara en vinna-vinna-lösning.

Att Energimyndighetens stöd till Produktionslyftet skulle vara välkommet var Göran snabb med att konstatera, samt att det vore intressant att i Produktionslyftets metodik föra in en energiparameter – och då vore det ju inte mer än rätt att Energimyndigheten var med och betalade, eller hur?

– Jag kan inte utlova något belopp, svarade Thomas, men jag kan lova att ha ambitionen att verka i den riktningen …

Efter det något inlindade beskedet var det dags för Åsa Lindh, generaldirektör för ESF-rådet, en av få renodlade fondförvaltare med bland andra den europeiska socialfonden (ESF). Åsa berättade att det programförslag som gäller för socialfonden 2014-2020 i större utsträckning än tidigare fokuserar på att utveckla nationell arbetsmarknadspolitik, gärna med en stark koppling mellan utbildning och arbetsliv. 25 procent av medlen satsas nationellt, resterande fördelas mellan de åtta NUTS-regionerna. Ett av ESFs tre programområden omfattar kompetensförsörjning, främst för att förse små och medelstora företag med rätt kompetens, vilket skulle kunna kugga in i Produktionslyftets verksamhet.

– Handlingsplanen för den nationella fjärdedelen omfattar myndigheternas samverkan, kopplingen mellan utbildning och arbetsmarknad, en tillväxtgenererande arbetsmarknad samt nationell arbetsmarknadspolitik, berättade Åsa. De första utlysningarna är planerade till januari/februari.

För socialfonden innebar budgetpropositionen positiva besked med mer anslag 2015. Dels kan de förhoppningsvis starta vissa projekt redan före sommaren, dels blev de tilldelade extra medel för det nationella arbetet.

– ”Tänket” inom Produktionslyftet ligger helt rätt med tanke på våra program och lämpar sig väl för samarbeten mellan fonder, sade Åsa. Vi hoppas på en konstruktiv och bra samverkan mellan fonderna genom Produktionslyftet.

Göran Brulin från Tillväxtverket och Sven Jansson från ESF gick därefter igenom de kravställningar som finns i regelverken för ERUF och ESF. Den förstnämnde betonade kravet kring samspel för ökat lärande under perioden 2014-2020.

– Det ska röra sig om innovativa, experimenterande initiativ och utvärderingar kommer att göras utifrån detta, förklarade Göran. Detta måste vi ta hänsyn till.

Viktiga bitar i utvecklingsprojekt är bland annat att lämna utrymme för förståelse, lärande och reflektion kring resultatet. Fokus ska ligga på mottagarna för satsningen vilket innebär mer avgränsade utlysningar, det får inte bli spretigt.

– Ett bra projekt driver inte ensamt utvecklingen framåt, men samverkan mellan projekt gör det, menade Sven. Fokus ska ligga på lärande, återföring och kommunikation.

Innovation och nyskapande är således nyckelorden – samt förmågan att få ut resultaten.

– Vi måste visa att det verkligen leder till något, framhöll Göran. Projektresultaten måste kommuniceras och en lärandeplattform ska finnas, något som redan skapats inom Produktionslyftet.

Jan Johansson från Göteborgs Tekniska College gjorde sedan ett intressant inspel kring hur en regional satsning kan se ut och förutsättningarna som finns. De arbetar brett med näringslivet, både på kort och lång sikt, och är intresserade av ett västsvenskt produktions- och kompetenslyft.

– Bilden jag fått av Produktionslyftet är väldigt positiv och vi kommer att titta närmare på möjligheterna till samverkan, summerade Jan. Med delar från de olika verksamheterna kan vi skapa ett riktigt kompetenslyft i väst.

Dagen rundades av med en avslutsdialog mellan några av huvudaktörerna under ledning av Göran Johnsson. Hur sammanfattade de sina tankar?

– Det jag har hört här låter mycket bra, det överensstämmer med våra tankar, menade Eva Wigren från Teknikföretagen. De satsningar som gjorts måste återanvändas, där kvalitetssäkringen inom Produktionslyftet är oerhört viktig.

– Vi ser en jättemöjlighet, det har investerats mycket och det finns kompetens och struktur, framhöll Stefan Nordin från Tillväxtverket. Med regional förankring och en uppskalning kan det bli riktigt bra effekter, där kopplingen mellan ERUF och ESF ger stora möjligheter.

– Vi måste inom ramen för arbetet även beskriva hur det ska se ut efter 2020, behovet att utvecklas kommer fortsatt att finnas kvar, menade Ola Asplund från IF Metall. Nationell samordning måste ske, ett centrum som exempelvis kan certifiera coacher.

– För Produktionslyftet kommer kvalitetssäkringen att vara avgörande, det krävs ett kvalitetssäkrande center, avslutade Ulf Holmberg från VINNOVA. Dessutom krävs det uthållighet, både från vår sida och andra aktörer. För att Produktionslyftet ska lyckas måste vi offentliga aktörer verkligen kroka arm!