Varför behöver vi fortfarande Produktionslyftet?
År 2009 blev ett riktigt tufft år när finanskrisen drabbade Sverige. Många företag gick i konkurs och tusentals människor förlorade sina jobb. Tillverkningsindustrin halverade sitt resultat och många av de företag som var med i Produktionslyftets första programperiod gick med förlust. Det som hände efter krisåret var dock häpnadsväckande. Redan 2011 hade Produktionslyftsföretagen passerat en motsvarande referensgrupp av företag gällande i stort sett samtliga nyckeltal, trots att de hade sämre utgångsläge och drabbades hårdare av lågkonjunkturen. Den slutsats vi kan dra är att Produktionslyftet har hjälpt de deltagande företagen att öka sin konkurrenskraft.
Under Produktionslyftets andra programperiod infördes en nationell struktur med åtta regioner i landet. Fler akademiska partner och närmare 100 nya Produktionslyftsföretag välkomnades till programmet. Planer togs fram för en övergång från projektfinansiering till kontinuerlig verksamhet finansierad av regionala privata och offentliga medel. Det är dock tydligt att det behövs en överbryggningsfas för denna övergång.
Mycket arbete kvarstår för denna överbryggning; bara genom en breddning av erbjudandet beträffande företagsstorlek från medelstora till mindre företag ger cirka 3000 nya potentiella Produktionslyftsföretag. Dessa företag i sin tur ställer nya krav på såväl Produktionslyftets arbetsmetodik som på nätverksstrukturen inom regionerna, som måste utvecklas och anpassas efter nya förutsättningar. Detta arbete skulle heller inte gå att genomföra utan det engagemang som IF Metall och Teknikföretagen bidrar med. För att höja den allmänna nivån inom tillverkningsindustrin arbetar vi även för att Lean ska införas i den akademiska grundutbildningen.
Vi kommer i framtiden att drabbas av ännu hårdare och snabbare konjunktursvängningar än den vi upplevde 2009. Därför är en investering i företagens konkurrenskraft viktig. Produktionslyftet har visat goda långsiktiga resultat hos deltagande företag och får därmed fortsatt VINNOVAs förtroende under sin verksamhet i överbryggningsperioden.
Tero Stjernstoft • VINNOVA
