Ny forskning: Lean kan stärka både prestation och välmående i industrin
En ny studie visar att operatörer i industrin både presterar bättre och mår bättre när ständiga förbättringar och lärande integreras i det dagliga arbetet. Artikeln är publicerad i International Journal of Quality & Reliability Management och bakom studien står forskare som på olika sätt är engagerade i Produktionslyftets arbete.
Här kan du ta del av studien i sin helhet →
Artikeln bygger på en retrospektiv fallstudie av ett företag som genomgått en omfattande Lean-transformation. Den är utförd av forskarna Carl Wänström, Chalmers, Lars Medbo, Chalmers, Malin Hallin, RISE och Chalmers, samt Robert Kusén, Kusén Consulting.
Studien visar att fokus enbart på teknik och processer inte är tillräckligt. Sociala faktorer som ledarskap, arbetsorganisation och teamarbete framstår som minst lika viktiga för såväl produktivitet som arbetsmiljö.
Carl Wänström, en av forskarna bakom studien samt utbildare i Produktionslyftet, och Malin Hallin, forskare och metodikutvecklare i Produktionslyftet, delar här sina perspektiv på arbetet och de slutsatser som presenteras.
Vad ville ni ta reda på i studien?
– Vi ville studera ett av få företag som har realiserat en lärande organisation och åstadkommit exempel på starka effekter över tid, som ökad produktivitet med 50 procent och minskad sjukfrånvaro med 80 procent, säger Carl Wänström.
Målet var att skapa en fördjupad förståelse för hur ledarskap och organisering bidrog till dessa resultat, i en verksamhet där lärande och utveckling ansågs lika viktiga som den dagliga produktionen.
Vad ser ni som det viktigaste resultatet?
– Att avsätta tid för lärande är en nödvändig men inte tillräcklig förutsättning. Först när ledarskap och arbetsorganisation samspelar och aktivt understödjer visionen blir de enastående resultaten möjliga, säger Carl Wänström.
Trots att arbetet på monteringslinan var starkt kontrollerat av det tekniska systemet, lyckades det studerade företaget skapa förutsättningar för att operatörerna kunde få sina grundläggande psykologiska behov tillgodosedda.
Vad var det i organisationen som gjorde skillnad?
– En bidragande faktor var att operatörer och team fick ansvar och mandat att driva, kontrollera och förbättra sitt lineavsnitt med stöd av daglig visuell uppföljning och veckovisa förbättringsmöten. Ledarskapet inriktades på att etablera en målbild som gav drivkraft i det vardagliga arbetet och att understödja team och medarbetares förmåga att utveckla sig själva och sina arbetssätt, säger Carl Wänström.
En av nycklarna var att kompetensutveckling skedde genom att operatörerna blev coachade av tekniker inom deras respektive specialistområde. Det skapade ett djup i kunskap och färdigheter, vilket i sin tur gav förbättringsarbetet en tydlig innovationshöjd och höjde kvaliteten på resultaten.
Operatörerna hade även specialistroller en del av arbetstiden, cirka 15–20 procent per vecka, kopplade till exempelvis standardiserat arbete, kvalitet, underhåll och flöde. Det bidrog till att skapa en större helhetssyn, stärka problemlösningsförmågan och utveckla färdigheter i praktiken.
En avgörande faktor var att företaget faktiskt investerade tid, skapade utrymme i schemat och prioriterade lärande som en naturlig del av det dagliga arbetet. På så sätt blev förbättringsarbete och personlig utveckling inte ett sidospår, utan en integrerad del av verksamheten där varje medarbetare kunde bidra och växa.
Ni betonar sociala aspekter i artikeln, vad menar ni?
– Att relationer, ledarskap och teamkultur spelar stor roll. I studien framgår att sociala dimensioner hade större påverkan på behovstillfredsställelse än de tekniska, samtidigt som systemen behöver fungera tillsammans för att resultaten ska bli hållbara, säger Malin Hallin.
Ni pratar också om ”socioteknik”, vad är det och varför är det viktigt för Produktionslyftet?
– Socioteknik innebär att teknik, organisation och människor måste fungera tillsammans. Det är lätt att förbättringsarbetet fastnar i verktyg och metoder. Många organisationer arbetar med tavlor, rutiner och verktygslådor men missar de sociala förutsättningarna som ofta avgör om det faktiskt lyfter, säger Malin Hallin.
Produktionslyftet bygger en struktur som gör det här möjligt i vardagen. Att det finns utrymme att testa i liten skala, stanna upp och reflektera, jobba i team och driva förbättringar på ett systematiskt sätt. Forskningen bekräftar arbetssättet – för att uppnå uthålliga effekter måste det sociala och det tekniska betraktas som en helhet.
Det handlar också om relevans över tid. Vi vill att vår metodik ska vila på både beprövad erfarenhet och vetenskaplig grund. Så vi tar vara på erfarenheterna från företagen, men vi tar också stöd i aktuell forskning för att utveckla och förtydliga det vi gör.
Hur kan industriföretag använda insikterna, utan att göra det komplicerat?
– Börja med att skapa förutsättningar för lärande genom att synliggöra läget, fånga avvikelser och följ upp förbättringar i fasta forum. Säkerställ sedan att förbättringar inte blir ”sidoprojekt”, utan att team faktiskt ges förutsättningar att driva utveckling kontinuerligt, säger Malin Hallin.
Vill du veta mer?
Ta del av studien i sin helhet →
Kontakta Carl Wänström →
Kontakta Malin Hallin →
