Förändringsförmåga avgör industrins konkurrenskraft

När Produktionslyftet startade låg fokus på att förbättra produktivitet och kvalitet genom systematiskt förbättrings­arbete. Det är fortfarande en viktig grund, men i dag behöver företagen möta betydligt bredare och mer komplexa utmaningar. Från snabb digitalisering och teknikutveckling till ökade krav på säkerhet och hållbarhet.

Därför har tyngdpunkten i Produktionslyftets arbete stegvis flyttats från att effektivisera befintlig verksamhet till att bygga långsiktig förändringsförmåga. Företagen behöver inte bara bli bättre på det de redan gör, utan också bli bättre på att lära nytt, ställa om och anpassa sig när förutsättningarna förändras.

Krig i Europa, handelshinder och geopolitisk oro gör behovet ännu tydligare. Vi ser hur värdekedjor förändras, hur försörjnings­trygghet blir en allt viktigare fråga och hur konkurrenskraft kopplas till robusthet och resiliens. Det påverkar hela industrin, inte minst de små och medelstora företagen.

Samtidigt uppstår nya möjligheter. Många svenska företag har stor kompetens och innovationsförmåga och arbetar dessutom aktivt med hållbarhet, något som efterfrågas när europeiska värdekedjor behöver stärkas. Men för att realisera denna potential behöver företagen utveckla sin förändringsförmåga och hitta sätt att samarbeta närmare med kunder, leverantörer och andra intressenter.

I dag skapas konkurrenskraft i allt större utsträckning mellan företag och organisationer, inte bara inom enskilda organisationer. Därför behöver vi lyfta blicken från den egna optimeringen och förstå hela systemet. Robusta leverantörskedjor, gemensamma innovationsprojekt och nära samarbete mellan företag, akademi, offentlig sektor och politiken blir avgörande när vi ska hantera frågor som värdeflöden, kompetensförsörjning, energi, digitalisering och hållbarhet.

Den industriella omställningen i norra Sverige visar tydligt värdet av att arbeta tillsammans. I Luleå har vi genom samarbete på kort tid kunnat hantera komplexa utmaningar som tidigare skulle ha tagit många år att lösa. Det gäller bland annat Luleåmodellen, där vi tillsammans har optimerat effektbehovet och elnätsutbyggnaden för att skapa förutsättningar för omställning i stor skala.

Min kanske viktigaste lärdom från arbetet på Luleå Energi är att tekniken sällan är det största hindret. Utmaningen ligger i att skapa samsyn, bygga långsiktiga relationer och få energibolag, industri, kommuner, myndigheter och akademi att röra sig åt samma håll.

Mot den här bakgrunden har Produktionslyftet en viktigare roll än någonsin. Företagen behöver fortsatt stöd i att utveckla sina processer och arbetssätt, men framför allt behöver de stärka sin förmåga att hantera ständig förändring i en tid då utmaningarna blir mer komplexa och förändringarna sker allt snabbare. En av Produktionslyftets största styrkor är att programmet inte handlar om att införa en enskild metod, utan om att bygga företagens egen förändringsförmåga.

Om svensk industri ska lyckas krävs mer än investeringar i teknik. Minst lika viktigt är att stärka ledarskapet, samarbetet och förmågan att lära och ställa om. Där har Produktionslyftet en central uppgift att fylla.

Malin Larsson
Vd för Luleå Energi och styrelseledamot i Produktionslyftet