Produktion2030 avsätter medel till Produktionslyftet
De medel som Produktion2030 tillför är främst till för Produktionslyftets arbete med kvalitetssäkring och utveckling. Målbilden är att samverkan mellan Produktion2030 och Produktionslyftet ska pågå och utvecklas under hela den kvarvarande programtiden för Produktion2030 och att Produktionslyftet under hela den perioden ska delfinansieras via Produktion2030. Produktionslyftet har sökt verksamhetsbidrag hos Tillväxtverket för perioden 2020-2022, där första året beviljats. Detta har en särskild inriktning på att nå fler små och medelstora företag, SMF.
– Verksamhetsbidraget ger en viktig grund för Produktionslyftets verksamhet, inte minst för att upprätthålla den nationella och regionala struktur som gör att vi kan bygga på med mer konkreta insatser i kompletterande aktiviteter, säger Produktionslyftets programdirektör Birgitta Öjmertz. Här utgör Produktion2030 ett perfekt komplement där inriktningen som Tillväxtverket har med fokus på SMF harmoniserar väl med ambitionen hos både Produktionslyftet och Produktion2030 att brett föra ut ny kunskap till den målgruppen, även om Produktionslyftet också jobbar bredare än så.
För svensk tillverkande industri, som är Produktion2030s huvudsakliga målgrupp, är SMF en central kugge i maskineriet. De är inte bara viktiga leverantörer av komponenter eller bearbetningstjänster, de förser även industrin med allt från bemanning till tekniska lösningar.
– Sveriges SMF är industrins händer, fötter och hjärnor, de utgör en väsentlig del av produktinnehållet, menar Cecilia. Ändå har de traditionellt saknat stöd för innovation och utveckling från det offentliga samtidigt som de själva ofta saknat resurser. Här sticker Produktionslyftet ut genom att ha funnits som en resurs långsiktigt över tid för SMF brett i industrin och över hela landet.
Redan idag finns det en rad kopplingar mellan Produktionslyftet och Produktion2030, främst i anknytning till Produktion2030s SMF-instrument. En uppgift för instrumentet är att bidra till att synergierna mellan Produktionslyftet och Produktion2030 tas tillvara och utvecklas mer systematiskt. Ett annat exempel är det startprogram med tema ”Lean-baserat underhåll för ökad konkurrenskraft” som Produktionslyftet under hösten genomfört i en andra omgång. Detta bygger på resultaten från Produktion2030s projekt SMASh, Smart Maintenance Assessment, och genomförandet subventioneras av Tillväxtverket.
I startprogrammet arbetar deltagarna utifrån temat tillsammans med ett antal andra företag, där Produktionslyftet bidrar med erfarna förändringsledare och experter – i det här fallet från Produktion2030s SMASh-projekt. Deltagarna får insikter om hur ett hållbart förbättringsarbete påverkar konkurrensförmågan liksom hur ett Lean-baserat underhåll kan organiseras genom bland annat förebyggande och tillståndsbaserat underhåll samt hög grad av medarbetarinvolvering. Projektledare för SMASh är professor Anders Skoogh vid Chalmers som inom ramen för Produktionslyftet har genomfört flera träffar om Smart Maintenance.
– Varje gång har jag kunnat se i ögonen på deltagarna att de blir inspirerade och att de faktiskt tänker gå hem och testa idéerna i sina egna fabriker, säger Anders. Personligen tycker jag att de dagarna är bland de bästa i mitt jobb.
Anders menar att samverkan mellan Produktion2030 och Produktionslyftet ger en extra dimension till forskningsprojekten, en naturlig mötesplats där SMF kan ta del av och engagera sig i forskning som annars ofta initieras och utförs tillsammans med större företag. Väl fungerande fabriker och värdekedjor – genom Smart Maintenance – gagnar alla intressenter inom svensk industri.
– Det här ger oss en möjlighet att träffa en större palett av företag som kanske inte vanligtvis är aktiva i våra forskningsprojekt, säger Anders. Vi får nya idéer och även en möjlighet att testa våra forskningsresultat i en bredare kontext. I SMASh-projektet blir det väldigt tydligt då vi har kunnat validera benchmarkingverktyget SMASh, delvis med företag vi träffat i startprogrammet.
Ett av företagen som medverkar i startprogrammet med tema ”Lean-baserat underhåll …” är Svenska Westaflex. De har tidigare också medverkat i ett annat startprogram om flödeseffektiv automation och har väletablerad kontakt med Produktionslyftet med en kontinuerlig dialog. När de kände att deras underhållssida behövde stärkas passade detta startprogram in perfekt.
– Genom startprogrammet får vi lära oss nytt kring den senaste utvecklingen och även se hur andra gör, säger Westaflex VD Jenny Eriksson. Det ger oss en uppfattning om var vi står idag, vad man kan göra och vad som komma skall.
Även om Jenny konstaterar att deras värld är ganska långt från vad som lyfts inom Produktion2030-projektet SMASh och Smart Maintenance så ger det dem ändå en riktning och något att sikta på. Hon menar också att det är viktigt att följa med utvecklingen runt exempelvis Artificial Intelligence och Machine Learning, även om de själva inte är där än.
– Att dessutom få kontakt med och besök av forskare från projektet innebär att vi får någon utifrån att titta på vår verksamhet med helt andra ögon, menar Jenny. De vet vad som finns att tillgå och kan se möjligheter som vi inte ens kan föreställa oss.
Det finns en betydande potential i att utveckla samverkan mellan Produktion2030 och Produktionslyftet. Produktion2030 ökar kunskapen inom viktiga områden där det finns behov av förändring, medan Produktionslyftet ökar förändringsförmågan och förändringsviljan i företag som deltar med en etablerad struktur och ett inarbetat arbetssätt för spridning.
– Det vi ska bidra med under de kommande åren är ännu fler lösningar på industrins utmaningar som faller inom ramen för Produktionslyftet, exempelvis Smart Maintenance som nämns här, säger Cecilia. När nya lösningar tas fram är det otroligt viktigt att dessa kommer så många som möjligt tillgodo.
Grunden i Produktionslyftets arbetssätt ligger i att tillämpa principer som bygger på Lean och tillför produktionskompetens, inkluderande digitalisering och automation, men utgångspunkten är alltid företagens egna utmaningar och behov. Genom denna samverkan mellan Produktionslyftet och Produktion2030 kan industri och samhälle snabbare tillgodogöra sig nya möjligheter och lösa centrala problem.
– Vi ser stora möjligheter i samverkan mellan programmen, en riktning vi arbetat mot under flera år för att tydligare visa hur innovationssystemet vad gäller produktionsförnyelse hänger ihop, avslutar Birgitta. Bland annat ligger Produktionslyftets metodutveckling och arbetet inom Produktion2030s SMF-instrument väldigt nära varandra och nu får vi möjlighet att hitta ännu fler synergier. Vi ser verkligen fram emot en närmare samverkan med Produktion2030!
