För 15 år sedan konstaterade ett av de större bilföretagen att medelåldern på deras kunder var 63 år. Det gick upp för ägarna att om tio år skulle deras kunder vara 73 … Detta ledde till att de bytte hela ledningen för företaget och inte bara det; de hoppade dessutom över en generation neråt och satsade på dem som var i åldern 25-30 år för att på så sätt anpassa sig till framtiden. Det är en lärdom vi borde ta till oss. Varför byter vi kontinuerligt ut våra mobiler? Jo, för att de gamla inte kan hantera nya system och appar. Appar är den nya kunskapen.

Under de 17 år som jag arbetat med att försöka utveckla svensk industri har samhällets aktörer och finansiärer initierat mängder av bra projekt. Det har handlat om utbildning, coachning och kunskapsöverföring med mer, men de har glömt den kanske allra viktigaste komponenten: The Learning Paradox. Det innebär att människor inte kan efterfråga kunskaper de inte känner till. Att utveckla industrin är inte som i högskolan där eleverna ställer sig i kö för att komma in på de bra utbildningarna för att lära sig mer. Vi måste inte bara nå ut till de som behöver utbildning och ny kunskap, vi måste nå de som bestämmer i företagen. Det räcker inte med produktionschefen, utvecklingschefen, marknadschefen och så vidare – vi måste upp till VD, ledning och styrelse. Den nya kunskapen kommer aldrig till nytta om inte de ser till att företaget efterfrågar den!

Vid ett besök nyligen på ett av våra större företag sa fack och företagsledning att det var först nu – fem eller tio år efter avslutad Produktionslyftsresa – som det verkligen lönade sig att skicka medarbetare på utbildning. ”Nu efterfrågas den kunskap som Lisa och Nisse tar med sig tillbaka!” Senast förra vecka var jag på ännu en konferens kring kunskapssatsning i en ny bransch där en av företagsrepresentanterna menade att det var jättebra, men att han behövde hjälp med att sälja in detta till sina chefer. Varför finns det inte satsningar inom just detta, att övertyga den högsta ledningen så att de ska förstå först? Annars är risken stor att satningar som dessa endast blir till tomtebloss. Finns det ingen jordmån så ruttnar fröna innan de kommer till skott.