Nu har vi kört ett antal stafetter med Produktionslyftet och fyller i år faktiskt tio år. Tittar vi tillbaka på den här perioden så kan vi avläsa ett väldigt bra resultat. Vi är inte nöjda men kan samtidigt konstatera att det trots allt nog blev bättre än vad vi trodde och hoppades när vi startade.
Idag ska jag fira en annan jubilar, nämligen Industriavtalet. En avnämare av det är på sätt och vis Produktionslyftet, eftersom det var där som de första stegen togs till samverkan mellan IF Metall (då endast Metall) och Teknikföretagen. Vi värnar om en utveckling av en konkurrenskraftig industri som ger rätt förutsättningar för Sverige i en mycket tuff och globaliserad värld.
Den var också den konstellationen tillsammans med Vinnova, Tillväxtverket (då Nutek) och KK-stiftelsen som initierade Produktionslyftet som en del i utvecklingen av en konkurrenskraftig industri. Själv är jag uppvuxen med att man ska dela med sig, men för detta krävs det ett innehåll, något att fördela. Om vi jobbar rätt med bra ledarskap så kan vi skapa en kaka som räcker till allt; vård, skola och all vår välfärd, inklusive attraktiva industrilöner.
Det arbetet fortsätter nu när Produktionslyftet går in i nästa tioårsperiod. Egentligen är vi alla i Produktionslyftet bagare – med små och mindre företag (SMF) som specialitet – och vi bygger förutsättningar som gör att vi också i fortsättningen har en kaka att fördela. Vi har ett antal fantastiska stora företag och tung industri, men för att den ska fungera så krävs också SMF. Här gör Produktionslyftet en fantastiskt viktig insats och jag är mycket glad och stolt att jag har fått fortsatt förtroende att leda programmets styrelse i det arbetet. Vi är nämligen inte färdiga.
Det är väldigt många företag som idag är intresserade av Lean, ett produktionssystem baserat på Toyotas framgångsrika arbetssätt. Som säkerligen alla som läser detta vet har de identifierat sju slöserier: Lager, omarbete, transporter, överproduktion, överarbete, rörelser och väntan. Det finns dock ett par saker som många missar men som är bland det allra viktigaste, nämligen allas engagemang – outnyttjad kreativitet – samt allt som har med miljöhänsyn att göra, exempelvis energiförbrukning. Här finns stora slöserier!
Det finns mycket pengar att spara för den som fokuserar på att reducera sin energiförbrukning genom att systematiskt ta med det i sitt Lean-arbete. Det är inte de enskilda insatserna som ger effekt, utan systemeffektiviteten – allt måste ifrågasättas. Exempelvis: Har vi en effektiv motor i fläktsystemet i fabriken? Är transmissionen optimal, är kapaciteten anpassad till behovet? Fläkt, aggregat, kanaler – är allt optimerat för funktionen? Har vi en automation som styr och reglerar på bästa sätt? Är personalen engagerade i att minska energiförbrukningen, har de rätt beteende?
Det finns många företag som har halverat sin energiförbrukning utan någon egentlig investering, bara genom att ifrågasätta vart energin tar vägen. Tittar vi på hur Toyota, Honda och andra företag i framkanten arbetar så ser vi ett stort fokus på dessa frågor. Toyotas sänkning per producerat fordon från 1993 till 2009 ser exempelvis ut så här: Energi 68 procent, VOC-utsläpp (Volatile Organic Compounds, lättflyktiga organiska ämnen) 70 procent och vatten 70 procent. Bakom dessa siffror finns det enorma mängder av sparade pengar – för att inte tala om en ”sparad” miljö!
Tillväxtverket var nyligen på besök här hos Swerea IVF för att prata med våra kollegor som arbetar med EEN, Enterprise Europe Network, för att ge stöd till små och mindre företag inom internationalisering och innovationsledning. Det var intressanta diskussioner kring hur vi kan samverka mellan EEN och Produktionslyftet för att ytterligare förstärka ett samordnat stöd till företagen.
Vi kommer bland annat att genomföra en del tester i arbetet för att undersöka om vi kan erbjuda tidigare Produktionslyftesföretag en tydligare ingång till EEN – och vice versa. Därefter ska vi gemensamt identifiera fler aktiviteter som vi kan gå vidare med för att stärka samarbetet.
Nu närmar sig också Produktionslyftets reflektionsdagar där den avslutande planeringen pågår för fullt. Det ska bli både roligt och viktigt att ses, vi är ett stort gäng och det är inte så ofta som vi har möjlighet att träffas fysiskt. Det är en inspirerande möjlighet att utbyta erfarenheter, diskutera och reflektera. Det är ett avstamp för det kommande arbetet då vi tillsammans stärker och utvecklar verksamheten på bästa sätt.
Det finns två helt övergripande frågeställningar som både Sverige och våra företag behöver fundera på. Det ena är hur vi kan säkerställa vår kompetensförsörjning, vilket jag nämnde i mitt förra logginlägg, och det andra är företagens och samhällets innovationsförmåga.
Förmågan till förändring för att förhålla sig till kundernas och världens allt snabbare förändringstakt är avgörande. Ju mer vi lär oss om Lean, ju mer inser vi att det handlar om att lösa upp gamla sanningar, att mjuka upp stela organisationer.
”Så här har vi alltid gjort”, ”vi gör som chefen säger” … Ibland saknas till och med kunskap (kännedom?) om den egna kunden – trots att det är dennes behov som ska styra verksamheten. Det är först när företaget fungerar som ett sillstim som snabbt och gemensamt byter riktning enligt kundens önskemål som vi kan överleva när hajarna kommer.
I onsdags avslutade vi ett lunch-till-lunch-möte med Produktionslyftets styrelse, ett par strategidagar som inleddes hos AB Klaes Jansson med vår nya styrelsemedlem Stina Wollenius som värd. Stina är VD för Glasgruppen där Klas Jansson ingår, ett av två företag inom Glasgruppen som genomgår en 18-månadersresa med Produktionslyftet (det andra är AB Martin G Anderson).
Styrelsen har som princip att hålla ett antal möten per år ute i olika verksamheter kopplade till Produktionslyftet för att få inblick i såväl företagens, regionernas som andra perspektiv. Besöket hos Klaes Jansson gav verkligt bra input till styrelsens strategidiskussioner eftersom de utgör ett typiskt målgruppsföretag för programmet.
Fokus under mötet var således hur Produktionslyftet bäst kan stödja företag som dessa. Med avstamp i det samt Sveriges generella näringslivspolitik diskuterades sedan hur innovationssystem kan hjälpa företagen i deras utveckling och vilken Produktionslyftets roll bör vara för att uppnå störst effekt. Vi kommer bland annat att ta ett antal kontakter med andra aktörer i systemet för att ytterligare förstärka den samverkan som redan finns. Den helhetsbild av samverkan mellan alla olika aktörer och dess möjligheter ser onekligen både positiv och spännande ut!
För regionalfonderna och inom ESF-projekt med fler så är de horisontella målen en viktig del att arbeta med. Det läggs ett stort fokus på jämställdhet, likabehandling, icke diskriminerande och miljö, aspekter varje projektägare måste förhålla sig till. Det är ett krav och en utmaning där det ofta tenderar att bli lite krystat. Hur får vi in detta på ett naturligt och självklart sätt?
Inom IUC Syds regionala projekt Hållbar Konkurrenskraft bestämde vi oss för att ta tag i detta ordentligt. Miljöarbetet har de flesta företag redan på sin agenda, men de övriga frågorna är lite svårare att adressera. Däremot kom de in på ett naturligt sätt i Lean-arbetet där vi kunde ”hänga upp” dem på det åttonde slöseriet, det vill säga medarbetarnas outnyttjade kreativitet.
Det har varit något av en aha-upplevelse. Inom Produktionslyftet är det ingen nyhet att företag som arbetar med Lean är mer mottagliga för förändring, men att vi skulle få så bra resultat var en härlig överraskning. Dessutom, när vi tidigt i arbetet med företagen lyckas lösa upp dessa knutar så har det följande arbetet löpt ännu smidigare – ytterligare en positiv erfarenhet som vi gärna delar med oss av!
I och med företaget Milletekniks nyliga uppstart inom Produktionslyftet har vi totalt haft 12 företag som börjat i vårt fördjupningsprogram. Det rör sig alltså om företag som medverkar i Produktionslyftet en andra omgång och då med fokus på en specifik utmaning. Det är både intressant och spännande då dessa företag genomgått den första omgången med subventionering medan de nu står för full kostnadstäckning. Det visar på en tydlig vilja att jobba vidare med metodiken och att de inser värdet av arbetet. Samtidigt arbetar vi under den andra omgången i betydligt högre takt vilket också ställer högre krav på företagen och det sätt de tagit till sig kunskaperna från första omgången. Det krävs både ett stabilt arbetssätt och en vilja att gå vidare med förändringsarbetet. De är överlag väldigt motiverande.
I flera av företagen som medverkat en andra gång har deras utmaning handlat om produktutveckling, ett område där vi också ser en stor potential. Andra fördjupningsområden har varit exempelvis försäljning, fabrikslayout eller ledarutveckling. Ett område som ännu inte tagits upp, men där vi gärna skulle gräva lite djupare, är affärsutveckling och förmågan att tänka utanför boxen gällande företagets affär efter möjligheter som skapats efter Produktionslyftet. Vi tror på möjligheten att sälja mer tjänstebaserat än produktbaserat, speciellt om vi fokuserar på vad kundens eller kundens kunds egentliga värde består av. Finns det möjlighet att ta fram affärsmodeller som bättre svarar mot detta? Det vore verkligen intressant, inte minst i ljuset av digitalisering.
Utvecklingen kring automation och digitalisering gör att enkla jobb försvinner och företagets mest kvalificerade medarbetare återfinns i produktionen. Hur ska företag ”på landet” kunna rekrytera framtidens experter på flöden, material och digitalisering – och samtidigt kunna erbjuda ett matchande jobb för hens partner? Det är en utmaning redan idag men den kommer att vara ännu större imorgon. Min övertygelse är att företagen måste börja planera för att etablera sin verksamhet där dessa experter vill bo och inte, som idag, tvärtom.
Det kommer att vara en enorm huggsexa över dessa människor så det gäller att inte vänta för länge. Ta hjälp, diskutera och framförallt: Börja nu! Detta är en fråga som är lika viktig för företagens styrelser, ägarna och fackföreningarna. Vi behöver tekniskt kompetenta människor med kundfokus för att konkurrera på en global marknad. Samtidigt utmanas våra jobb dagligen från låglöneländer eftersom de också vill ha jobb – och ofta är det ditt jobb de vill ha.
Den 24 och 25 augusti kommer vi att genomföra ett antal inspirationsseminarier tillsammans med olika näringslivsorganisationer i Småland. Orterna som vi kommer att besöka är Sävsjö, Eksjö, Nässjö och Vetlanda. Seminarierna behandlar framtidens industri med utmaningar och möjligheter för företag att utveckla sin förändringsförmåga med hjälp av exempelvis Lean och digitalisering.
Vi hoppas naturligtvis att detta blir en möjlighet till många möten med företag för spännande erfarenhetsutbyte. I samband med seminarierna så kommer vi naturligtvis slå ett extra slag för det kommande startprogram som ska genomföras i Sävsjö med start den 19 september. För dig som känner sig intresserad av att få lite inspiration så finns det fortfarande en möjlighet att anmäla sig under dagen – mer information hittar du under fliken ”Aktiviteter”!
Välkommen tillbaka! Själv har jag precis återvänt efter en tre veckor lång resa i Asien med många spännande upplevelser. För mig är just resandet en stor källa till inspiration och förnyelse; att röra sig bland människor från andra kulturer, se hur de jobbar, få nya perspektiv på saker genom intressanta samtal och så vidare. Allt detta kommer till nytta och ger energi – nu känner jag mig redo och full av entusiasm att ta mig an höstens arbete.
Som nationell regionsamordnare i Produktionslyftet kommer ett stort fokus i höst att ligga på regionala samarbeten – och det är mycket som är på gång. Till exempel så träffar regionledarna i region Sydsverige och region Småland den 20e september IUC och andra aktörer för att fortsätta diskussionen kring hur vi tillsammans blir större och får ett ännu bättre erbjudande till företagen. Här talar vi om förändringsarbete med Lean som grund i hela den södra regionen: Småland med öarna, Skåne och Blekinge. På återhörande!
