I början av veckan genomförde vi våra reflektionsdagar, ett årligen återkommande arrangemang där coacher, utbildare och övriga engagerade inom Produktionslyftet träffas för erfarenhetsutbyte och reflektioner. Dagarna bjöd på en bra helhet med ett väl anpassat innehåll, vilket ytterligare breddades genom att vi även hade representanter från våra finansiärer Tillväxtverket och Vinnova på plats. Vi hade nyttiga diskussioner med Vinnovas Tero Stjernstoft och Björn Langbeck från Tillväxtverket gav en spännande utblick kring deras bild av satsningen på Digitaliseringslyftet och tankar runt Industri 4.0 och Produktionslyftet.

En viktig detalj som Björn förmedlade var att även i dessa tider med stort fokus på digitalisering, där även Produktionslyftet är engagerade, är fortfarande Produktionslyftets kärnverksamhet med avstamp i Lean oerhört viktig. Precis som Lars Bengtsson på Högskolan i Gävle skriver i nyhetsbrevets ledare för augusti så krävs det en stabil grund för att lyckas med digitaliseringsarbetet. Som Björn uttryckte det, utan ett Lean-tänk i grunden är det lätt att du istället automatiserar slöserier.

Vår andra reflektionsdag fokuserade mycket på inspel från Produktionslyftets coach-ansvarige Richard Berglund kring förändringsledning. Richard är en ofta anlitad föreläsare vid externa arrangemang, varför vi kände att det var hög tid att vi även internt fick ta del av hans slutsatser. Som Richard själv nämnde var det kanske lite som att slå in öppna dörrar – det mesta han tog upp baseras på den samlade gruppens erfarenheter – men det var ändå nyttigt att höra och stärkte tankegångarna runt vårt gemensamma arbetssätt.

Sammantaget gav reflektionsdagarna ett samlat och bra inspel för utvecklingen av Produktionslyftets verksamhet och vår möjlighet att bidra in till Digitaliseringslyftet.

Jag ser redan fram emot nästa träff i Startprogrammet i Skellefteå! Vi genomförde igår en första inspirerande första träff som kändes mycket bra. Även deltagarantalet var bra med 18 personer som representerade fem olika företag inom målgruppen, det vill säga små och medelstora företag. Produktionslyftet representerades av undertecknad och vår Lean-coach Anders Sörqvist.

Tema för detta Startprogram är Lean med inriktning mot effektivitet och förändringskraft och i samband med nästa träff kommer vi att genomföra ett studiebesök hos ett tidigare Produktionslyftsföretag. En viktig del i Produktionslyftets program är att lära av varandra och dela med sig av sina erfarenheter.

Om någon vecka drar vi igång ytterligare Startprogram. Vi genomför ett i Olofström med tema digitalisering och redan dagen efter startar ytterligare ett i Trollhättan med tema flödeseffektiv automation. Med tanke på den lyckade inledningen i Skellefteå ser det ut att bli en riktigt spännande höst!

Livsmedelsindustrin har genom sin bransch- och arbetsgivarorganisation Livsmedelsföretagen samt facken Livsmedelsarbetarförbundet och Unionen den senaste tiden visat ett allt större intresse för Produktionslyftet. Det är inte införandet av Lean som de ser som huvudsyfte, utan framförallt den förändringsprocess som Produktionslyftet representerar som de är intresserade av.

De vill arbeta med sin arbetsmiljö och den skaderisk som finns idag, vilket är ett problemområde för branschen – vissa delar av livsmedelsbranschen har en alltför hög skaderisk. Inledningsvis kommer tre företag från branschen att erbjudas att medverka i en Produktionslyftsresa med start hösten 2017 men med fokus på arbetsmiljö och minskade risker. Parternas gemensamma utbildnings- och informationsbolag på arbetsmiljöområdet, Prevent, stöttar satsning.

Den 2 oktober arrangeras en träff hos Livsmedelsföretagen genom deras koordinator Pernilla Lindskog. Det är riktigt intressant att få arbeta med denna problembild med vår metodik. Jag tror absolut på kraften i detta och är extra glad över att livsmedelsbranschen inför denna relativt stora utmaning visar både nyfikenhet och proaktivitet. Fortsättning följer!

Nu har vi kört ett antal stafetter med Produktionslyftet och fyller i år faktiskt tio år. Tittar vi tillbaka på den här perioden så kan vi avläsa ett väldigt bra resultat. Vi är inte nöjda men kan samtidigt konstatera att det trots allt nog blev bättre än vad vi trodde och hoppades när vi startade.

Idag ska jag fira en annan jubilar, nämligen Industriavtalet. En avnämare av det är på sätt och vis Produktionslyftet, eftersom det var där som de första stegen togs till samverkan mellan IF Metall (då endast Metall) och Teknikföretagen. Vi värnar om en utveckling av en konkurrenskraftig industri som ger rätt förutsättningar för Sverige i en mycket tuff och globaliserad värld.

Den var också den konstellationen tillsammans med Vinnova, Tillväxtverket (då Nutek) och KK-stiftelsen som initierade Produktionslyftet som en del i utvecklingen av en konkurrenskraftig industri. Själv är jag uppvuxen med att man ska dela med sig, men för detta krävs det ett innehåll, något att fördela. Om vi jobbar rätt med bra ledarskap så kan vi skapa en kaka som räcker till allt; vård, skola och all vår välfärd, inklusive attraktiva industrilöner.

Det arbetet fortsätter nu när Produktionslyftet går in i nästa tioårsperiod. Egentligen är vi alla i Produktionslyftet bagare – med små och mindre företag (SMF) som specialitet – och vi bygger förutsättningar som gör att vi också i fortsättningen har en kaka att fördela. Vi har ett antal fantastiska stora företag och tung industri, men för att den ska fungera så krävs också SMF. Här gör Produktionslyftet en fantastiskt viktig insats och jag är mycket glad och stolt att jag har fått fortsatt förtroende att leda programmets styrelse i det arbetet. Vi är nämligen inte färdiga.

Det är väldigt många företag som idag är intresserade av Lean, ett produktionssystem baserat på Toyotas framgångsrika arbetssätt. Som säkerligen alla som läser detta vet har de identifierat sju slöserier: Lager, omarbete, transporter, överproduktion, överarbete, rörelser och väntan. Det finns dock ett par saker som många missar men som är bland det allra viktigaste, nämligen allas engagemang – outnyttjad kreativitet – samt allt som har med miljöhänsyn att göra, exempelvis energiförbrukning. Här finns stora slöserier!

Det finns mycket pengar att spara för den som fokuserar på att reducera sin energiförbrukning genom att systematiskt ta med det i sitt Lean-arbete. Det är inte de enskilda insatserna som ger effekt, utan systemeffektiviteten – allt måste ifrågasättas. Exempelvis: Har vi en effektiv motor i fläktsystemet i fabriken? Är transmissionen optimal, är kapaciteten anpassad till behovet? Fläkt, aggregat, kanaler – är allt optimerat för funktionen? Har vi en automation som styr och reglerar på bästa sätt? Är personalen engagerade i att minska energiförbrukningen, har de rätt beteende?

Det finns många företag som har halverat sin energiförbrukning utan någon egentlig investering, bara genom att ifrågasätta vart energin tar vägen. Tittar vi på hur Toyota, Honda och andra företag i framkanten arbetar så ser vi ett stort fokus på dessa frågor. Toyotas sänkning per producerat fordon från 1993 till 2009 ser exempelvis ut så här: Energi 68 procent, VOC-utsläpp (Volatile Organic Compounds, lättflyktiga organiska ämnen) 70 procent och vatten 70 procent. Bakom dessa siffror finns det enorma mängder av sparade pengar – för att inte tala om en ”sparad” miljö!

Tillväxtverket var nyligen på besök här hos Swerea IVF för att prata med våra kollegor som arbetar med EEN, Enterprise Europe Network, för att ge stöd till små och mindre företag inom internationalisering och innovationsledning. Det var intressanta diskussioner kring hur vi kan samverka mellan EEN och Produktionslyftet för att ytterligare förstärka ett samordnat stöd till företagen.

Vi kommer bland annat att genomföra en del tester i arbetet för att undersöka om vi kan erbjuda tidigare Produktionslyftesföretag en tydligare ingång till EEN – och vice versa. Därefter ska vi gemensamt identifiera fler aktiviteter som vi kan gå vidare med för att stärka samarbetet.

Nu närmar sig också Produktionslyftets reflektionsdagar där den avslutande planeringen pågår för fullt. Det ska bli både roligt och viktigt att ses, vi är ett stort gäng och det är inte så ofta som vi har möjlighet att träffas fysiskt. Det är en inspirerande möjlighet att utbyta erfarenheter, diskutera och reflektera. Det är ett avstamp för det kommande arbetet då vi tillsammans stärker och utvecklar verksamheten på bästa sätt.

Det finns två helt övergripande frågeställningar som både Sverige och våra företag behöver fundera på. Det ena är hur vi kan säkerställa vår kompetensförsörjning, vilket jag nämnde i mitt förra logginlägg, och det andra är företagens och samhällets innovationsförmåga.

Förmågan till förändring för att förhålla sig till kundernas och världens allt snabbare förändringstakt är avgörande. Ju mer vi lär oss om Lean, ju mer inser vi att det handlar om att lösa upp gamla sanningar, att mjuka upp stela organisationer.

”Så här har vi alltid gjort”, ”vi gör som chefen säger” … Ibland saknas till och med kunskap (kännedom?) om den egna kunden – trots att det är dennes behov som ska styra verksamheten. Det är först när företaget fungerar som ett sillstim som snabbt och gemensamt byter riktning enligt kundens önskemål som vi kan överleva när hajarna kommer.

I onsdags avslutade vi ett lunch-till-lunch-möte med Produktionslyftets styrelse, ett par strategidagar som inleddes hos AB Klaes Jansson med vår nya styrelsemedlem Stina Wollenius som värd. Stina är VD för Glasgruppen där Klas Jansson ingår, ett av två företag inom Glasgruppen som genomgår en 18-månadersresa med Produktionslyftet (det andra är AB Martin G Anderson).

Styrelsen har som princip att hålla ett antal möten per år ute i olika verksamheter kopplade till Produktionslyftet för att få inblick i såväl företagens, regionernas som andra perspektiv. Besöket hos Klaes Jansson gav verkligt bra input till styrelsens strategidiskussioner eftersom de utgör ett typiskt målgruppsföretag för programmet.

Fokus under mötet var således hur Produktionslyftet bäst kan stödja företag som dessa. Med avstamp i det samt Sveriges generella näringslivspolitik diskuterades sedan hur innovationssystem kan hjälpa företagen i deras utveckling och vilken Produktionslyftets roll bör vara för att uppnå störst effekt. Vi kommer bland annat att ta ett antal kontakter med andra aktörer i systemet för att ytterligare förstärka den samverkan som redan finns. Den helhetsbild av samverkan mellan alla olika aktörer och dess möjligheter ser onekligen både positiv och spännande ut!

För regionalfonderna och inom ESF-projekt med fler så är de horisontella målen en viktig del att arbeta med. Det läggs ett stort fokus på jämställdhet, likabehandling, icke diskriminerande och miljö, aspekter varje projektägare måste förhålla sig till. Det är ett krav och en utmaning där det ofta tenderar att bli lite krystat. Hur får vi in detta på ett naturligt och självklart sätt?

Inom IUC Syds regionala projekt Hållbar Konkurrenskraft bestämde vi oss för att ta tag i detta ordentligt. Miljöarbetet har de flesta företag redan på sin agenda, men de övriga frågorna är lite svårare att adressera. Däremot kom de in på ett naturligt sätt i Lean-arbetet där vi kunde ”hänga upp” dem på det åttonde slöseriet, det vill säga medarbetarnas outnyttjade kreativitet.

Det har varit något av en aha-upplevelse. Inom Produktionslyftet är det ingen nyhet att företag som arbetar med Lean är mer mottagliga för förändring, men att vi skulle få så bra resultat var en härlig överraskning. Dessutom, när vi tidigt i arbetet med företagen lyckas lösa upp dessa knutar så har det följande arbetet löpt ännu smidigare – ytterligare en positiv erfarenhet som vi gärna delar med oss av!

I och med företaget Milletekniks nyliga uppstart inom Produktionslyftet har vi totalt haft 12 företag som börjat i vårt fördjupningsprogram. Det rör sig alltså om företag som medverkar i Produktionslyftet en andra omgång och då med fokus på en specifik utmaning. Det är både intressant och spännande då dessa företag genomgått den första omgången med subventionering medan de nu står för full kostnadstäckning. Det visar på en tydlig vilja att jobba vidare med metodiken och att de inser värdet av arbetet. Samtidigt arbetar vi under den andra omgången i betydligt högre takt vilket också ställer högre krav på företagen och det sätt de tagit till sig kunskaperna från första omgången. Det krävs både ett stabilt arbetssätt och en vilja att gå vidare med förändringsarbetet. De är överlag väldigt motiverande.

I flera av företagen som medverkat en andra gång har deras utmaning handlat om produktutveckling, ett område där vi också ser en stor potential. Andra fördjupningsområden har varit exempelvis försäljning, fabrikslayout eller ledarutveckling. Ett område som ännu inte tagits upp, men där vi gärna skulle gräva lite djupare, är affärsutveckling och förmågan att tänka utanför boxen gällande företagets affär efter möjligheter som skapats efter Produktionslyftet. Vi tror på möjligheten att sälja mer tjänstebaserat än produktbaserat, speciellt om vi fokuserar på vad kundens eller kundens kunds egentliga värde består av. Finns det möjlighet att ta fram affärsmodeller som bättre svarar mot detta? Det vore verkligen intressant, inte minst i ljuset av digitalisering.

Partner

Intressenter och finansiärer