Inom IF Metall arbetar vi mycket med vad vi kallar hållbart arbete. Det innebär att vi vill utveckla företagens produktivitet samtidigt som vi utvecklar våra medlemmar, en hållbar utveckling för både företag och individ. I Produktionslyftet fokuserar vi också på just det, i partssamverkan, med vår väl utvecklade metodik där vi under 18 månader implementerar ett Lean-tänk – ett helhetstänk som omfattar produktivitet och människor och går hand i hand med det hållbara arbetet.

Till skillnad från de flesta konsulter så har vi som målsättning att bygga upp en förändringskompetens hos de lokala parterna. Efter 18 månader ska de själva via en bred styrgrupp kunna driva arbetet vidare, en kompetens som vanliga konsulter inte bygger in. Därför är det för oss väldigt viktigt att fortsatt kunna ge fler företag den här möjligheten. En bonuseffekt som vi noterat i många av företagen är att när de en gång inlett en aktiv partssamverkan så går inte bara Lean-implementeringen så mycket smidigare, också andra problem blir lättare att hantera. Det har byggts upp en gemensam bild, de ser problemen på samma sätt – och de kan lösa dem tillsammans!

Det faktum att det sitter en person från Norge i Produktionslyftets styrelse är i sig något nytt, men det är också en vinna-vinna-situation. Jag arbetar dagligen med vår konkurrensutsatta industri i Norge, som är det land i världen med den högsta kostnaden för arbetskraft. Det innebär att arbetet med en bättre produktivitet är avgörande varför Lean har varit viktigt för oss sedan många år.

Produktionslyftet och programmets Lean-grund är en viktig arena för industrin också för dess förmåga att ta till sig ny teknik; digitalisering är naturligtvis en del av detta, men det finns mycket annat som exempelvis additiv tillverkning. Vår erfarenhet är att de som arbetar systematiskt med ständiga förbättringar, kundfokus och allas engagemang – det vill säga Lean – bygger en verklig förståelse för verksamheten som gör dem bättre förberedda för förändringar.

Precis som Peter Johansson nämnde i en tidigare logg så tror jag att Produktionslyftet kommer att spela en ännu större roll framöver. I den tid av snabba förändringar som vi lever i finns det bara två typer av företag: De som klarar av att ta till sig det nya, och de som inte gör det. Därför är det viktigt att Produktionslyftet hittar eller etablerar den plattform som krävs för att utveckla arbetet inom nya områden.

Själv jobbar jag mycket med internationell utblick, framförallt i Europa där Industri 4.0 alltmer blivit det vedertagna sättet att tolka industrins digitalisering med Tyskland som tongivande. Det gäller både storföretag och små och medelstora företag, SMF. En skillnad är att de stora företagen kan bygga en helt ny fabrik baserad på den senaste tekniken. Det låter sig sällan göras för ett SMF, de kommer alltid att leva med en kombination av gammal och ny teknik. Här blir Lean, Industri 4.0 och kopplingen däremellan avgörande.

Vi tittar mycket på Tyskland och deras arbete med ”lärande fabriker” som visar hur arbetet förändras när digitaliseringen tas i bruk. För att underlätta för SMF att ta till sig ny teknik är det viktigt att kunna visa praktiska exempel för att visa de möjligheter som digitaliseringen (eller andra teknikområden) ger möjlighet till. Det är något vi arbetar med nu även i Norge. Detta är en del vi kan bidra med i byggandet av Produktionslyftets bredare roll. Tyvärr är det svårt att helt kopiera Produktionslyftets upplägg till Norge, men vi lär så gott vi kan av både Sverige och Tyskland. Allt ovan sammantaget gör det extra intressant att medverka i Produktionslyftets styrelsearbete och samtidigt kunna bidra med våra erfarenheter och identifierade utmaningar.

Som relativt ny i styrelsen med endast två möten genomförda – varav ett fysiskt – så finns det förstås mycket information att ta in. Något som gjorde ett starkt intryck var besöket vi gjorde i samband med det senaste mötet, då vi besökte ett Produktionslyftsföretag som var mitt uppe i sin Lean-process. Det var en nyttig inblick; vad betyder Lean i praktiken för små och medelstora företag? En reflektion är att en engagerad ledning är A och O för en bestående effekt, vilket framgick med all tydlighet i diskussionerna. I det här företaget var alla engagerade; ägare, VD, produktionschef och operatör/medarbetare. Enligt dem var detta nyckeln för att arbetet ska fortsätta efter Produktionslyftets coachningsprocess.

Lean är något centralt, egentligen en kärnfråga för alla företag, en grundförutsättning. Samtidigt kopplar det till ett engagemang som ger en enorm förändringskraft, oavsett område. Produktionslyftets metodik med en engagerad ledningsfunktion och engagerade medarbetare kan därför även användas inom andra kompetensområden för att ligga steget före och stärka svenska företags konkurrenskraft, exempelvis inom digitalisering eller innovationsledning – allt som ligger i företagens utvecklingsarbete.

Det är mitt främsta intryck från styrelsearbetet, potentialen för en större roll för Produktionslyftet. Även med Lean som grund kan vi bredda stödet till företagen, fascilitera erfarenhetsutbytet mellan olika företag – varför inte kombinera detta också med erfarenheterna från det tidigare projektet Flagskeppsfabriken som fokuserade på storföretag? Oavsett så ser jag en tydlig möjlighet för Produktionslyftet att ta en ännu större roll för ett lyft för hela industrin!

I början av veckan genomförde vi våra reflektionsdagar, ett årligen återkommande arrangemang där coacher, utbildare och övriga engagerade inom Produktionslyftet träffas för erfarenhetsutbyte och reflektioner. Dagarna bjöd på en bra helhet med ett väl anpassat innehåll, vilket ytterligare breddades genom att vi även hade representanter från våra finansiärer Tillväxtverket och Vinnova på plats. Vi hade nyttiga diskussioner med Vinnovas Tero Stjernstoft och Björn Langbeck från Tillväxtverket gav en spännande utblick kring deras bild av satsningen på Digitaliseringslyftet och tankar runt Industri 4.0 och Produktionslyftet.

En viktig detalj som Björn förmedlade var att även i dessa tider med stort fokus på digitalisering, där även Produktionslyftet är engagerade, är fortfarande Produktionslyftets kärnverksamhet med avstamp i Lean oerhört viktig. Precis som Lars Bengtsson på Högskolan i Gävle skriver i nyhetsbrevets ledare för augusti så krävs det en stabil grund för att lyckas med digitaliseringsarbetet. Som Björn uttryckte det, utan ett Lean-tänk i grunden är det lätt att du istället automatiserar slöserier.

Vår andra reflektionsdag fokuserade mycket på inspel från Produktionslyftets coach-ansvarige Richard Berglund kring förändringsledning. Richard är en ofta anlitad föreläsare vid externa arrangemang, varför vi kände att det var hög tid att vi även internt fick ta del av hans slutsatser. Som Richard själv nämnde var det kanske lite som att slå in öppna dörrar – det mesta han tog upp baseras på den samlade gruppens erfarenheter – men det var ändå nyttigt att höra och stärkte tankegångarna runt vårt gemensamma arbetssätt.

Sammantaget gav reflektionsdagarna ett samlat och bra inspel för utvecklingen av Produktionslyftets verksamhet och vår möjlighet att bidra in till Digitaliseringslyftet.

Jag ser redan fram emot nästa träff i Startprogrammet i Skellefteå! Vi genomförde igår en första inspirerande första träff som kändes mycket bra. Även deltagarantalet var bra med 18 personer som representerade fem olika företag inom målgruppen, det vill säga små och medelstora företag. Produktionslyftet representerades av undertecknad och vår Lean-coach Anders Sörqvist.

Tema för detta Startprogram är Lean med inriktning mot effektivitet och förändringskraft och i samband med nästa träff kommer vi att genomföra ett studiebesök hos ett tidigare Produktionslyftsföretag. En viktig del i Produktionslyftets program är att lära av varandra och dela med sig av sina erfarenheter.

Om någon vecka drar vi igång ytterligare Startprogram. Vi genomför ett i Olofström med tema digitalisering och redan dagen efter startar ytterligare ett i Trollhättan med tema flödeseffektiv automation. Med tanke på den lyckade inledningen i Skellefteå ser det ut att bli en riktigt spännande höst!

Livsmedelsindustrin har genom sin bransch- och arbetsgivarorganisation Livsmedelsföretagen samt facken Livsmedelsarbetarförbundet och Unionen den senaste tiden visat ett allt större intresse för Produktionslyftet. Det är inte införandet av Lean som de ser som huvudsyfte, utan framförallt den förändringsprocess som Produktionslyftet representerar som de är intresserade av.

De vill arbeta med sin arbetsmiljö och den skaderisk som finns idag, vilket är ett problemområde för branschen – vissa delar av livsmedelsbranschen har en alltför hög skaderisk. Inledningsvis kommer tre företag från branschen att erbjudas att medverka i en Produktionslyftsresa med start hösten 2017 men med fokus på arbetsmiljö och minskade risker. Parternas gemensamma utbildnings- och informationsbolag på arbetsmiljöområdet, Prevent, stöttar satsning.

Den 2 oktober arrangeras en träff hos Livsmedelsföretagen genom deras koordinator Pernilla Lindskog. Det är riktigt intressant att få arbeta med denna problembild med vår metodik. Jag tror absolut på kraften i detta och är extra glad över att livsmedelsbranschen inför denna relativt stora utmaning visar både nyfikenhet och proaktivitet. Fortsättning följer!

Nu har vi kört ett antal stafetter med Produktionslyftet och fyller i år faktiskt tio år. Tittar vi tillbaka på den här perioden så kan vi avläsa ett väldigt bra resultat. Vi är inte nöjda men kan samtidigt konstatera att det trots allt nog blev bättre än vad vi trodde och hoppades när vi startade.

Idag ska jag fira en annan jubilar, nämligen Industriavtalet. En avnämare av det är på sätt och vis Produktionslyftet, eftersom det var där som de första stegen togs till samverkan mellan IF Metall (då endast Metall) och Teknikföretagen. Vi värnar om en utveckling av en konkurrenskraftig industri som ger rätt förutsättningar för Sverige i en mycket tuff och globaliserad värld.

Den var också den konstellationen tillsammans med Vinnova, Tillväxtverket (då Nutek) och KK-stiftelsen som initierade Produktionslyftet som en del i utvecklingen av en konkurrenskraftig industri. Själv är jag uppvuxen med att man ska dela med sig, men för detta krävs det ett innehåll, något att fördela. Om vi jobbar rätt med bra ledarskap så kan vi skapa en kaka som räcker till allt; vård, skola och all vår välfärd, inklusive attraktiva industrilöner.

Det arbetet fortsätter nu när Produktionslyftet går in i nästa tioårsperiod. Egentligen är vi alla i Produktionslyftet bagare – med små och mindre företag (SMF) som specialitet – och vi bygger förutsättningar som gör att vi också i fortsättningen har en kaka att fördela. Vi har ett antal fantastiska stora företag och tung industri, men för att den ska fungera så krävs också SMF. Här gör Produktionslyftet en fantastiskt viktig insats och jag är mycket glad och stolt att jag har fått fortsatt förtroende att leda programmets styrelse i det arbetet. Vi är nämligen inte färdiga.

Det är väldigt många företag som idag är intresserade av Lean, ett produktionssystem baserat på Toyotas framgångsrika arbetssätt. Som säkerligen alla som läser detta vet har de identifierat sju slöserier: Lager, omarbete, transporter, överproduktion, överarbete, rörelser och väntan. Det finns dock ett par saker som många missar men som är bland det allra viktigaste, nämligen allas engagemang – outnyttjad kreativitet – samt allt som har med miljöhänsyn att göra, exempelvis energiförbrukning. Här finns stora slöserier!

Det finns mycket pengar att spara för den som fokuserar på att reducera sin energiförbrukning genom att systematiskt ta med det i sitt Lean-arbete. Det är inte de enskilda insatserna som ger effekt, utan systemeffektiviteten – allt måste ifrågasättas. Exempelvis: Har vi en effektiv motor i fläktsystemet i fabriken? Är transmissionen optimal, är kapaciteten anpassad till behovet? Fläkt, aggregat, kanaler – är allt optimerat för funktionen? Har vi en automation som styr och reglerar på bästa sätt? Är personalen engagerade i att minska energiförbrukningen, har de rätt beteende?

Det finns många företag som har halverat sin energiförbrukning utan någon egentlig investering, bara genom att ifrågasätta vart energin tar vägen. Tittar vi på hur Toyota, Honda och andra företag i framkanten arbetar så ser vi ett stort fokus på dessa frågor. Toyotas sänkning per producerat fordon från 1993 till 2009 ser exempelvis ut så här: Energi 68 procent, VOC-utsläpp (Volatile Organic Compounds, lättflyktiga organiska ämnen) 70 procent och vatten 70 procent. Bakom dessa siffror finns det enorma mängder av sparade pengar – för att inte tala om en ”sparad” miljö!

Tillväxtverket var nyligen på besök här hos Swerea IVF för att prata med våra kollegor som arbetar med EEN, Enterprise Europe Network, för att ge stöd till små och mindre företag inom internationalisering och innovationsledning. Det var intressanta diskussioner kring hur vi kan samverka mellan EEN och Produktionslyftet för att ytterligare förstärka ett samordnat stöd till företagen.

Vi kommer bland annat att genomföra en del tester i arbetet för att undersöka om vi kan erbjuda tidigare Produktionslyftesföretag en tydligare ingång till EEN – och vice versa. Därefter ska vi gemensamt identifiera fler aktiviteter som vi kan gå vidare med för att stärka samarbetet.

Nu närmar sig också Produktionslyftets reflektionsdagar där den avslutande planeringen pågår för fullt. Det ska bli både roligt och viktigt att ses, vi är ett stort gäng och det är inte så ofta som vi har möjlighet att träffas fysiskt. Det är en inspirerande möjlighet att utbyta erfarenheter, diskutera och reflektera. Det är ett avstamp för det kommande arbetet då vi tillsammans stärker och utvecklar verksamheten på bästa sätt.

Det finns två helt övergripande frågeställningar som både Sverige och våra företag behöver fundera på. Det ena är hur vi kan säkerställa vår kompetensförsörjning, vilket jag nämnde i mitt förra logginlägg, och det andra är företagens och samhällets innovationsförmåga.

Förmågan till förändring för att förhålla sig till kundernas och världens allt snabbare förändringstakt är avgörande. Ju mer vi lär oss om Lean, ju mer inser vi att det handlar om att lösa upp gamla sanningar, att mjuka upp stela organisationer.

”Så här har vi alltid gjort”, ”vi gör som chefen säger” … Ibland saknas till och med kunskap (kännedom?) om den egna kunden – trots att det är dennes behov som ska styra verksamheten. Det är först när företaget fungerar som ett sillstim som snabbt och gemensamt byter riktning enligt kundens önskemål som vi kan överleva när hajarna kommer.

Partner

Intressenter och finansiärer